Bakgrund: När patienter med lungcancer befinner sig i den sena fasen med palliativ vård i livets slutskede är det inte ovanligt att de på grund av outhärdlig smärta och/eller ångest och oro har ett behov av att få sedering som behandlingsform. Det kan dock finnas en risk att patienterna inte alltid får tillräcklig lindring i samband med detta lidande. För att lindra lidandet hos dessa patienter är det viktigt att sjuksköterskan är väl förtrogen med denna behandlingsform. Därtill krävs en uppmärksamhet gällande patientens behov av behandlingsformen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser kring sedering som behandlingsform vid vård i livets slutskede hos patienter med lungcancer. Metod: Studien utgick från en hermeneutisk vetenskapsteoretisk grund och utgjordes av åtta intervjuer. Analysen genomfördes med hjälp av en kvalitativ manifest och latent innehållsanalys. Resultat: Temat "Att få känna tillit och stöd i situationen" baseras på följande kategorier: lidandets betydelse, jobbiga situationers betydelse, arbetsklimatets betydelse, vårdplaneringens betydelse och den upplevda erfarenhetens betydelse. Slutsats: Det måste finnas ett kollegialt stöd och möjlighet till reflektionsstunder för att sjuksköterskor ska orka arbeta med palliativ sedering för patienter med lungcancer i livets slutskede. Stöd och en tydlig struktur att arbeta efter ger trygga sjuksköterskor. / Background: When patient with lung cancer is in the late phase of palliative terminal care it is not unusual for them because of horrible pain and/or worry and anxiety have need to have sedation as a treatment. There may be a risk that patient do not always get enough relief in the connection with this suffering. In order to alleviate the suffering of these patients, it is important that the nurse is familiar with this form of treatment. This requires an awareness regarding the need for treatment form. Aim: The aim was to describe nurses experiences about sedation as a treatment in care of patient with lung cancer in the end of the life. Method: The study was based on a hermeneutic epistemological basis and consisted of eight interviews. The analysis was conducted using a qualitative manifest and latent content analysis. Results: The theme "to feel confident and support in the situation" is based on following categories: suffering significant, difficult situations importance, working climate importance, care planning importance and the perceived importance of experience. Conclusion: There must be a collegial support and possibility for reflection moments that nurses have the energy to work with palliative sedation for patients with lung cancer at the end of life. Support and a clear sture to work after giving confident nurses.

Bakgrund: Palliativ sedering avser en avsiktlig sänkning av medvetandegraden hos en patient som befinner sig i livets slutskede och har outhärdliga symtom. Behandlingen ges av ett multiprofessionellt team där sjuksköterskornas uppgift är att iordningställa och administrera ordinerade läkemedel samt utvärdera effekt och upplevelse av behandlingen. Förutom de praktiska kraven som ställs på sjuksköterskorna medför palliativ sedering även krav på förmåga till reflektion och kritiskt såväl som etiskt tänkande. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av palliativ sedering. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och tio vetenskapliga artiklar valdes ut till analys efter litteratursökningar i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Tre teman med underteman identifierades. God palliativ vård inkluderade att ge palliativ sedering för att erbjuda patient, närstående och personal ett fridfullt avslut och för att uppfylla patientens önskningar. Palliativ sedering och eutanasi kunde vara svåra att skilja från varandra och sjuksköterskorna hade en känsla av att palliativ sedering påskyndande patientens död. Att arbeta i team var en viktig faktor för hur sjuksköterskor upplevde arbetet med palliativ sedering. Det underlättade om beslut om sedering togs gemensamt och olika former av stöd från teamet var betydelsefullt för sjuksköterskor under arbetet med palliativ sedering. Diskussion: Resultaten diskuterades utifrån Jean Watsons omvårdnadsteori om mänsklig omsorg och tre av hennes caritasprocesser Ett kärleksfullt och omsorgsfullt sinnelag, Utrymme för känslor och Hjälpsamma och tillitsfulla omsorgsrelationer. / Background: Palliative sedation refers to an intentional lowering of consciousness of a patient in the end of life who is suffering from unbearable symptoms. The care is performed by a multi-professional team where the nurses’ duties are to prepare, administer and evaluate prescribed pharmaceuticals. In addition to the practical skills required by the nurses, this treatment also requires ability to reflect as well as critical and ethical thinking. Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ experiences of palliative sedation. Method: A literature review was conducted and ten scientific articles were chosen for analysis. Literature searches were made in the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: Three themes with subthemes were identified. Good palliative care included giving palliative sedation to offer patients, families and the staff a peaceful ending and to meet the patient’s wishes. Palliative sedation and euthanasia could be difficult to separate and there was a sense that palliative sedation hastened the patient’s death. Teamwork was an important factor for how nurses experienced working with palliative sedation. It was easier if the decision to sedate was taken jointly and support within the team was meaningful to nurses during their work with palliative sedation. Discussion: The results were discussed in relation to Jean Watson’s Theory of Human Caring and the three caritas processes The practice of loving kindness and equanimity, Promotion and acceptance of the expression of positive and negative feelings and Developing and sustaining a helping-trusting caring relationship.