Introduktion: Vård i livets slutskede är när döden väntar inom veckor eller dagar och syftar till symtomlindring och en förbättrad livskvalité för patienten och de närstående. Närstående upplever palliativ vård ofta som en främmande situation och påverkas fysiskt, känslomässigt och socialt. De närstående spelar en stor roll för välbefinnande och trygghet för patienten i den palliativa fasen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur närstående till patienter i palliativ vård upplever trygghet. Metod: Metoden var litteraturstudie och utgick från Polit & Beck (2008) niostegsmodelll. Sökningar gjordes i CINAHLoch PubMed efter utformning av lämpliga sökord. Sökningarna resulterade i 14 vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studiens resultat. Resultat: Trygghet skapas genom känslomässigt stöd, tillit i relationen med sjuksköterskan, en tillgänglig och närvarande sjuksköterska, praktiskt stöd och genom information. Diskussion: De närstående förknippar en tillgänglig och närvarande sjuksköterska genom att bli informerad och att samtala vilket inger känsla av tröst Slutsats: Sjuksköterskan skapar trygghet genom att ge känslomässigt stöd, att skapa tillit, att vara tillgänglig och närvarande, att ge praktiskt stöd och att ge information.

No description available.

Bakgrund: Patienter i palliativt skede upplever oftast en stark smärta, inte enbart den smärta från grundsjukdomen utan också smärta som innefattar oro, ångest, sorg, depression och vrede. Detta i sin tur påverkar patienternas livskvalitet. Palliativ vård skall präglas av respekt för patientens autonomi, vara individuell och ha som mål att ge en så god livskvalitet som möjligt. Detta kan ske med hjälp av tidig identifiering, analys och behandling av smärta, samt andra fysiska, psykiska och sociala/ andliga problem. Syfte: Studiens syfte var att belysa livskvalitet i samband med smärta och farmakologisk smärtlindring hos patienter som befinner sig i ett palliativt skede. Metod: Metoden i studien var en systematisk litteraturstudie med analys av sex vetenskapliga artiklar, varav tre hade kvalitativ och tre hade kvantitativ ansats. Dessa artiklar kommer från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Tre teman identifierades ur artiklarna: Smärtans påverkan på upplevelsen av livskvalitet, Farmakologisk smärtlindring och dess påverkan på upplevelsen av livskvalitet samt Biverkningarnas påverkan på upplevelsen av livskvalitet. Resultat:Smärta var en faktor som främst påverkade upplevelsen av livskvaliteten negativt.En adekvat smärtlindring kunde förbättra patienters upplevelse av livskvalitet, vilket bidrog till att de hade kontroll över smärtan. Biverkningar av farmakologisk smärtlindring kunde påverka upplevelsen av livskvalitet negativt. Det fanns en stor oro inför biverkningar och om de inte kunde kontrolleras kunde det leda till en försämring av upplevelsen av livskvalitet. Slutsats: Om smärtlindringen inte ges på ett adekvat sätt eller om biverkningarna blir för stora kan detta leda till att patienten i palliativ vård upplever en försämrad livskvalitet. Individuellt anpassad smärtlindring behövs för att patienter inom palliativ vård skall få en så bra livskvalitet som möjligt. Utökad forskning behövs avseende hur information och utbildning om farmakologisk smärtlindring kan påverka upplevelsen av livskvalitet hos patienter och anhöriga inom palliativ vård. Fler studier behövs om hur individanpassning av smärtlindring hos patienter inom palliativ vård kan förbättras.

Döden är något som för alla människor är oundviklig, men samtidigt ett tabu och ett stigma i dagens samhälle. Vid en diagnos av en dödlig sjukdom där allt hopp om bot är borta genomgår patienten olika känslostadier på vägen mot eventuell acceptans av döden. Att kunna nå en viss acceptans av döden som naturlig är för individen ofta svårt och vägen dit är ofta fylld av rädsla. Den mentala processen är krävande både för patienten och de som står patienten nära. Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna patienters rädslor inför döendet och behov av kommunikation i samband med livets slutskede. Studien är i form av en litteraturstudie och sammanlagt 12 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet visar ofta på stora svårigheter med att kunna prata om sina rädslor med närstående, därför är det nödvändigt för vårdpersonal att kunna vara ett stöd för patienten. Det behöver inte alltid bestå i en verbal dialog mellan patient och vårdgivare, utan även att vara tillgänglig och lyssna skattas högt av patienten. Om en patient i livets slutskede kan ventilera sina rädslor inför döden är det ofta till stor hjälp och leder till ett minskat lidande. Patienterna upplever även en stark rädsla inför det okända som döden innebär. Det leder till ett ökat lidande hos den döende människan, men även rädslan över att förlora sin värdighet, uppleva smärta, att förlora kontrollen över sin kropp eller att lämna sina närstående kan vara stor. / Death is something that for all people is unavoidable, but at the same time a taboo and a stigma in todays’ society. When a patient gets a diagnosis of a deadly decease where all hope of recovery is gone, different stages of emotion on the way to eventual acceptance of death can be seen. To be able to reach a certain level of acceptance of death as a natural part of life is for the individual often hard and the way to acceptance is often filled with fear. This mental process is demanding both for the patient and the ones that are in the close social environment. The aim of the study was to shed light over adult patients’ fears regarding death and the need for communication in the end of life. The study is a literary review and all together 12 scientific articles have been analyzed. The result shows often great difficulties for the patient to be able to talk about the fears regarding death with the relatives, which makes it important for the nursing staff to be able to be a support for the patient. It doesn’t always have to be in a verbal dialogue between patient and caregiver, but also to make oneself available and to listen is much appreciated by the patient. It can often be of great help and lead to an eased suffering if a patient in the end of life is able to ventilate the fear of death. The fear of the unknown that is a part of death is often strong and leads to a increased suffering for a dying person, but even the fear of losing dignity, experiencing pain, losing control over the body or leaving the relatives behind can be immense.

No description available.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnadsarbetet med palliativa patienter samt sjuksköterskans upplevelser att stödja dess närstående. Litteraturen söktes på databasen Elin@Dalarna. Valet av vetenskapliga artiklar gjordes med hjälp av titel och abstrakt för att se om innehållet var relevant för studien. Till resultatet användes totalt 17 vetenskapliga artiklar som var skrivna på engelska. Artiklarna granskades med hjälp av granskningsmallar som bedömde artiklarnas tillförlitlighet med hjälp av ett poängsystem. I resultatet kom uppsatsförfattarna fram till att sjuksköterskorna hade både positiva och negativa upplevelser av omvårdnaden av palliativa patienter och stödjandet av närstående. Det som sjuksköterskor upplevde som positivt i omvårdnaden var att de hade ett tillfredställande och betydelsefullt arbete. Sjuksköterskorna upplevde att det underlättade om de hade ett bra samarbete inom teamen. Negativa upplevelser var att det samtidigt kunde vara stressigt och känslomässigt svårt. I flera artiklar framkom att sjuksköterskan upplevde att stöd och information var viktiga uppgifter.

Syftet med denna studie var att belysa anhörigvårdares upplevelser av den palliativa vården i hemmet utifrån aktuell vetenskaplig litteratur. Litteraturen som använts till resultatet har varit vetenskapliga artiklar av i huvudsak kvalitativ design. Artiklarna söktes i databaserna Blackwell Synergy, Elin och Pub Med. Sökorden som användes var Caring, Caregivers, Experiences, Family, Homecare, Needs, Palliative care, Perception. Sökorden kombinerades för att få artiklar som överensstämde med syftet och frågeställningen. Resultatet visade att anhörigvårdarna upplevde det som en självklarhet att den sjuke personen skulle vårdas hemma för att kunna behålla sitt normala liv och sin värdighet så långt som möjligt. Att få kunskap om hur de utförde omvårdnaden samt information om sjukdomen samt om risker och fördelar vid behandling upplevdes som viktigt och gav dem förståelse för situationen. Anhörigvårdarna levde med krav och förväntningar från flera håll, från den sjuke, andra anhöriga, från sjukvårdsteamet, samhället men också från dem själva. Periodvis var de både fysiskt och psykiskt utmattade, vilket gjorde dem sårbara. Perioden av palliativ hemsjukvård karaktäriserades av rädslor, osäkerhet, frustration och utmattning men även av positiva känslor och glädje över att kunna skapa livskvalité för den sjuke personen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienterna upplevde omvårdnaden i den palliativa vården samt hur sjuksköterskan upplevde omvårdnaden av patienter i palliativ vård. Vetenskapliga artiklar som använts har sökts via databaserna ELIN, PubMed, EBSCO och Wiley InterScience. Inklusionskriterierna för artiklarna var att de inte var äldre än tio år, skrivna på engelska och svenska. Kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i 16 kvalitativa studier som var publicerade mellan 2000 och 2006. Artiklarnas resultat visade att både sjuksköterskor och patienter upplevde information och kommunikation som en viktig aspekt i den palliativa omvårdnaden. Patienterna uppgav att sjuksköterskans betydelse i omvårdnaden bestod i att ha tid att lyssna, vara tillgänglig och flexibel. Det var också av stor vikt att patienterna kunde känna tillit och förtroende till vårdpersonalen. Sjuksköterskan uppgav att kollegorna spelade en stor roll för palliativ omvårdnad. Att ha kollegor att diskutera med och relationen dem emellan var viktigt för att kunna ge en professionell och god omvårdnad. Sjuksköterskorna uppgav också att om de var harmoniska i sig själva blev omvårdnaden bättre.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskan har till uppgift och ansvar att ta hand om hela familjen när en familjemedlem blir sjuk. Viktiga delar i den palliativa vården är kommunikationen och relationer som bör fungera bra mellan familjen, patienten, arbetslaget samt inom arbetslaget. Närstående ska erbjudas att delta i vården och få stöd både under familjemedlemmens sjukdomstid och efter dödsfallet. Familjen är en viktig del i vården av en patient och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om familjen och att kommunicera med dem. Syfte: Syftet var att belysa familjens upplevelser av kommunikationen med sjuksköterskan vid palliativ vård. Metod: Det genomfördes en litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar, det erhållna materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Resultatet innehöll två kategorier: ”Att känna sig sedd och hörd”, under den fanns tre subkategorier, ”Kommunikationen har betydelse”, ”Viktigt med en förtroendefull relation” och ”Individer respekterades inte”. Den andra kategorin var: ”Att känna sig välinformerad”, även den innehöll tre subkategorier, ”Informationen har betydelse”, ”Brister med informationen” och ”Svårförstådd information”. Slutsatser: Det visade sig att det fanns brister i kommunikationen och att sjuksköterskorna borde vara bättre på att kommunicera med och se familjen till patienter som vårdas palliativt. Det var viktigt för familjen att känna sig sedd och hörd genom att de visades respekt och sågs som individer. En annan viktig upplevelse var att känna sig välinformerad för att kunna uppnå trygghet och välbefinnande i känslosamma situationer. Kommunikation och information är nära kopplade till varandra och hör ihop.