Bakgrund: I dag möter sjuksköterskor/vårdpersonal patienter i livets slutskede och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Detta ställer stora krav på kunskap och förmåga att hantera situationerna inom professionerna. Som sjuksköterska behöver vi förståelse för att kunna möta behoven, stödja och förbättra villkoren för de anhöriga. Syfte: Att beskriva hur närstående upplever palliativ vård och vilket stöd de anser sig behöva från vården, även beskriva hur data har samlats in i litteraturstudien ingående i artiklarna.   Metod: En beskrivande litteraturstudie. Till studien valdes 13 artiklar ut med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Två huvudteman med underteman framkom vid granskning av artiklarna: 1) Fysiska, psykiska och sociala aspekter; Anhöriga upplever att ett stort ansvar och krav ligger på dem i den palliativa processen. Anhöriga beskriver hur en vardag förändrades och de fick inta en ny roll. Existentiella frågor och tankar om död och framtid uppkom  under resans gång.  Relationer förändrades på både gott och ont.  2) Kommunikation. Positiva och negativa aspekter framkom mellan sjuksköterska och anhörig. Anhöriga beskriver hur de vill att kommunikationen ska vara: rak, ärlig och öppen. Detta ingav en trygghet. Granskningen av den metodologiska aspekten visade att datainsamlingsmetoder som använts var semistrukturerade intervjuer, sekundär analys, ostrukturerade intervjuer och frågeformulär med öppna frågor. Slutsatser: Anhöriga behöver ett större stöd av vårdpersonal för att möta de utmaningar som kommer. I studien upplevde anhöriga psykiska, fysiska och sociala påfrestningar. Att ta sig tid och inte stressa i möten med patient och anhörig framstår i denna studie som viktigt eftersom stress framkallade ångest hos anhöriga. Kommunikationen från vårdpersonalen ska vara rak, ärlig och öppen framkom som en aspekt. Brist i kommunikationen ledde till att de anhöriga kände en psykisk påfrestning.

Introduktion: Palliativ vård är en helhetsvård, där en obotligt sjuk människa blir hjälpt utifrån fyra perspektiv; fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Att vårda en människa i slutet av sitt liv, är en av de största utmaningar en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i ett palliativt skede på en specialmedicinavdelning där vården växlar mellan kurativ och palliativ vård. Metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats som avsåg att belysa sjuksköterskors upplevelse. Data samlades in med hjälp av två fokusgruppintervjuer. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av sjuksköterskornas upplevelser bildade fyra huvudkategorier: mötet med patient och anhöriga, problem och svårigheter, möjligheter till förbättring och positiva faktorer. Dessa kategorier delades in i elva underkategorier. Slutsats: Det som sjuksköterskorna upplevde som mest framträdande i mötet med patienter i palliativ fas var att relationen präglades av respekt för patientens integritet och autonomi. Sjuksköterskornas ambition var att ge vård av god kvalitet men strukturella hinder som t.ex. brist på tid och begränsade lokaler upplevdes som svårigheter. Utbildning och handledning i palliativ vård efterfrågades vilket skulle kunna vara utvecklande och stödjande för sjuksköterskorna.

Syfte - Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar med palliativ vård påverkas psykiskt av sitt arbete samt hur de hanterar detta. Frågeställningar - På vilket sätt påverkas de som arbetar med palliativ vård psykiskt av det dagliga mötet med döden? Vilken hjälp finns till de som arbetar med palliativ vård, och hur fungerar den idag? Vilken hjälp önskas av de som arbetar med palliativ vård? Metod - Studien bygger på fem intervjuer som genomförts med personer som arbetar med palliativ vård. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. För att komplettera intervjumaterialet har även enkäter delats ut till personal på den palliativa avdelningen på berört sjukhus. Resultat - Studien visar att de som arbetar med palliativ vård påverkas både positivt och negativt av detta. Den mest givande hanteringsstrategin för att hantera negativ psykisk påverkan enligt undersökningsgruppen visade sig vara spontana samtal med kollegorna. Schemalagd handledning, både i grupp och enskilt förekommer också, men här finns utvecklingspotential. Begränsad ekonomi och tidsbrist ses som de största hindren för utveckling.

Sammanfattning Titel: Sjuksköterskans möte med anhöriga i palliativ hemsjukvård.   Bakgrund: Målet med palliativ vård är, enligt Världshälsoorganisationen, bästa möjliga livskvalitet för både patient och anhöriga. Sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvård möter ofta anhöriga till de patienter som får palliativ vård och det är då viktigt att se till varje individs behov. Det är också viktigt att sjuksköterskan medverkar till att skapa goda möten genom att vara närvarande och kommunicera med patienter och anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Allt fler patienter tillbringar den sista tiden i hemmet och mycket av den vård som tidigare bedrevs inom slutenvården kan nu även ges i hemmet. Palliativ vård är ett kvalificerat, kunskapskrävande arbete som också kan vara emotionellt påfrestande för sjuksköterskan. Med följande studie önskar författarna öka kunskapen om vad som påverkar mötet mellan sjuksköterskans och anhöriga till patienter i palliativt skede i hemmet.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av mötet med anhöriga till patienter som får palliativ vård i hemmet.   Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamling genomfördes med hjälp av individuella semistrukturerade intervjuer av åtta sjuksköterskor från kommunal hemsjukvård. För att analysera data användes kvalitativ innehållanalys.   Resultat: Förutsättningar för att skapa ett gott möte mellan sjuksköterska och anhöriga i palliativ hemsjukvård utgörs av flera olika aspekter. För att hemmet skulle vara en fungerande vårdplats krävdes att sjuksköterskan var lyhörd och kunde anpassa sig till varje situation. Det var viktigt att skapa förtroendefulla vårdrelationer för att anhöriga skulle känna sig trygga. Relationerna kunde skapas genom en god kommunikation och genom att inbjuda anhöriga till delaktighet. Att kunna hantera olika familjekonstellationer samt anhörigas känslor och reaktioner var också avgörande för hur mötet skulle bli.   Slutsats: Föreliggande studie visar att sjuksköterskornas möte med anhöriga i palliativ vård i hemmet är komplext och förutsättningar för ett gott möte mellan sjuksköterska och anhöriga har framkommit. Dessa förutsättningar handlar om hemmet som en fungerande vårdplats där sjuksköterskan behöver kunna skapa förtroendefulla vårdrelationer genom att kommunicera med anhöriga och skapa förutsättningar för deras delaktighet. Sjuksköterskan behöver även kunna hantera anhörigas känslor och reaktioner samt olika familjekonstellationer. Antonovsky menar att, för att kunna möta människor med olika behov på ett professionellt sätt krävs begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Detta beskriver han som en känsla av sammanhang, KASAM.   Nyckelord: sjuksköterska, palliativ vård, hemsjukvård, anhöriga

Introduktion: Sjuksköterskor vårdar patienter i palliativ fas eller i livets slutskede. Det finns ett flertal infallsvinklar för sjuksköterskor att samtala med patienten om vårdbeslut, känslor, prognosdiskussioner mm som är kopplat till livets slutskede. Av olika anledningar uteblir dessa samtal många gånger, vilket kan leda till sämre vård. Syfte: Beskriva vad som kan påverka sjuksköterskans samtal rörande livets slutskede med patienter i palliativ fas eller livets slutskede. Metod: litteraturstudie, enligt Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Totalt elva artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed ingår i resultatet. Analys: Polit & Becks (2012) niostegsmodell användes vid databassökningen i Cinahl och PubMed, där slutligen elva artiklars resultat analyserades. Underkategorier funna i resultaten, sammanfördes i fyra huvudkategorier. Resultat: Två huvudkategorier urskiljdes; organisatoriska och emotionella/psykologiska faktorer. Dessa påverkar sjuksköterskan när hon tar initiativ att tala om livets slutskede med patienter i palliativ fas eller döende patienter. Även faktorer som inte går att kontrollera påverkar. När det gäller ifall sjuksköterskan berättar om andra patienters dödsfall, inverkar ifall patienten frågat, om patienten har dödsrädsla, patienternas relation, gruppattityd och personliga erfarenheter. Slutsats: Organisatoriska förändringar i form av utbildning, träning, och stödfunktioner för svåra samtal skulle kunna öka antalet samtal som blir av och förminska de emotionella faktorerna som hindrar att samtal blir av.

Bakgrund: Palliativ vård innebär vård i livets slutskede. När det inte längre finns något att göra för att bota sjukdomen inriktar sig vården på att göra den sista tiden så bra och smärtfri som möjligt för patienten. Palliativ vård av vuxna och barn skiljer sig åt då barns intellektuella funktioner utvecklas med åldern. När en familjemedlem blir sjuk påverkas inte bara den sjuke utan hela familjen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som vårdas palliativt och avlider. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där resultatet bygger på tio vetenskapliga originalartiklar. Alla artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av Forsberg och Wengströms granskningsmall. Artiklarna analyserades enligt Lundman och Hällgren-Graneheims innehållsanalys.   Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som beskriver föräldrarnas upplevelser kring att ha ett barn som vårdas palliativt: Vikten av att upprätthålla en normal vardag, Behovet av att ha kontroll i situationen, Vårdrelationens betydelse samt Vetskapen om att barnet kommer dö. Slutsats: När ett barn drabbas av en obotlig sjukdom vänds hela familjens tillvaro upp och ner. Föräldrarna kände ett behov av att ha kontroll i situationen. Något som upplevdes som ovärderligt av föräldrarna var öppen och ärlig vårdpersonal. Barnets död gjorde att föräldrarna upplevde livet meningslöst, de försökte ständigt finna en ny mening.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska i sin vård anpassa ett helhetsperspektiv, personcentrerat och samarbeta med patient och dennes anhöriga för att ge en god vård. Patienten inom palliativ vård värdesätter autonomi, relationer och religion och andlighet för god vård. Den teoretiska tesen som användes var vårdteorin av Katie Eriksson. Syfte: Syftet med denna studie var att överblicka anhörigas upplevelser av palliativ vård när patienten är i sen palliativ fas. Metod: Detta är en litteraturöversikt. Resultat: Fyra teman identifierades; ”att känna trygghet”, ”att känna sig otrygg”, ”till betydelsen av kommunikation” och ”att vara delaktig”. Anhöriga uppskattade stöd från vårdpersonal, att umgås med patienten och religion och andlighet. Anhöriga upplevde att delaktighet i vården av patienten värderades i de fall detta var valfritt och inte om deltagandet var ett resultat av bristande vård. Slutsats: Vårdpersonalen har en viktig roll när det gäller de anhörigas upplevelse av palliativ vård. Både negativa och positiva erfarenheter identifierades, och båda härrörde från behandling från vårdpersonal. Anhöriga påverkas av miljön och upplever både bemanning och hälsotillräcklighet med stor uppmärksamhet.

Abstrakt Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård av patienter i ett stadie då vården gått över från botande till lindrande. Bredvid varje patient finns ofta en närstående som ska vara ett stöd till den sjuka samtidigt som de själva kan vara i behov av stöd. Det är en rättighet att de närstående får stöd oavsett vilken kontext vården bedrivs i. För att närstående ska orka vara en del i vården är det viktigt att de får rätt stöd. Syfte: Undersöka de närståendes upplevelser av stöd inom palliativ vård på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar ur Cinahl, PubMed och PsycINFO. Utifrån en induktiv ansats har artiklarna granskats och analyserats. Resultat: Resultatet sammanfattades i tre kategorier med tillhörande koder. Bekräftelse – bli sedd och tagen på allvar. Information – kommunikationens betydelse och att bli förberedd. Samhörighet – delaktighet. Slutsats: Bekräftelse, information och samhörighet är viktiga aspekter för närståendes upplevelser av stöd på sjukhus. Vårdpersonalen bör inkludera de närstående i vården för att de ska känna delaktighet. Information och vårdpersonalens sätt att kommunicera har stor betydelse. Ett bekräftande bemötande som ett vänligt leende eller en kram kan vara tillräckligt för att de närstående ska känna trygghet.

No description available.

Bakgrund: I sjuksköterskans yrke kommer man i kontakt med många människor i palliativt skede och även deras anhöriga. Att ett barn dör känns kraftfullt och orättvist. Hur hanterar sjuksköterskan barnets situation när barnet är i palliativt skede, Hur hanterar sjuksköterskan dessa känslor som väcks i yrket?  Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser vid palliativ vård av barn. Metod:En systematisk beskrivande litteraturstudie har genomförts där 10 kvalitativa och kvantitativa artiklar har granskats och analyserats. Resultat:Analysen av artiklarna resulterade i tre kategorier och 15 underkategorier. Kategorierna blev; Sjuksköterskors negativa upplevelser vid palliativ vård av barn, sjuksköterskors positiva upplevelser vid palliativ vård av barn och strategier för att hantera traumatiska händelser. Slutsats:Resultatet i denna litteraturstudie visar att sjuksköterskor upplever det svårt att vårda ett barn i palliativt skede. Sjuksköterskorna upplevde negativa och positiva upplevelser. Trots de negativa svårigheterna fann sjuksköterskorna positiva aspekter i vårdandet av barn i palliativt skede, såsom att kunna ge stöd till sörjande föräldrar, kunna lindra barnets symtom, att kunna skapa en bra relation och föra en god kommunikation till barnet och familjen. Det framgick i studien att kunna prata ut och få stöd av sina kollegor var viktiga för att kunna hantera känslor som väcks i sjuksköterskans arbete i den palliativa vården.