SAMMANFATTNING  Bakgrund Dagens palliativa vård härrör från hospicerörelsen som växte fram på 1960-talet i England. För att få palliativ vård ska den vårdsökande ha en sjukdom som inte går att bota och närma sig livets slut. Ett syfte med den palliativa vården är att främja livskvaliteten genom att se till hela människan. Ett av målen med behandlingen inom palliativ vård är att ge symtomlindring. Palliativ vård ges inom sluten vård, på hospice och inom den palliativa hemsjukvården. Hemsjukvården utgår ifrån ett närsjukhus och utför bl. a. palliativ vård i patientens hem. Den utgörs av professionella team där olika yrkeskategorier inom vården representeras. Den närståendes delaktighet i vården av den sjuke i hemmet är en förutsättning för att kunna bedriva palliativ hemsjukvård. Enligt World Health Organisation [WHO] har de närstående en rättighet att få stöd.  Syfte Att beskriva erfarenheter av att vara närstående till en person som får palliativ hemsjukvård.  Metod Metod som valdes var att göra en litteraturstudie. Sökningar gjordes inom databaserna PubMed och Cinahl och därtill utfördes manuell sökning. Sökningarna resulterade i att femton artiklar inkluderades. Artiklarna lästes, analyserades och fördes in i en matris som sedan var ett underlag vid sammanställandet av resultatet.   Resultat Fyra huvudområden framträdde. Inom dessa berördes den närståendes drivkraft att vårda, den närståendes behov av stöd, vårdandets inverkan på den närståendes hälsa samt vårdandets påverkan på relationen mellan den närstående och den sjuke. Vissa närstående kände sig kompetenta i sin vårdarroll medan andra upplevde sig vara otillräckliga.   Slutsats Den närståendes beslut att ge vård i hemmet byggdes på kärlek till den sjuke och en vilja att uppfylla dennes önskan. Stödet från det professionella teamet samt från vänner och familj betydde mycket för den närstående. Vårdandet medförde förändringar i livet. Förändringarna var relaterade till den närståendes livsutrymme, hälsa och dennes syn på livet och döden.   Nyckelord: palliativ hemsjukvård, närstående, erfarenheter, teamarbete, stöd

Backgrund: Cancer är en av Sveriges och världens vanligaste folksjukdomar. När sjukdomen inte längre går att bota övergår vården från kurativ till palliativ vård. En del av patienterna i livet slutskede väljer att vårdas i hemmet och detta utgör en känslig period för både patienten och närstående. Närstående och familjemedlemmar vårdar och utför omvårdnadsuppgifter som annars skulle utföras av vårdpersonal. För att kunna utföra vården har närstående och anhörigvårdare stor behov av stöd. Syfte: Att belysa närståendes behov av stöd, vid palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Närstående och anhörigvårdare uttrycker behov av emotionellt stöd och brist på egen tid för återhämtning på grund av vårdarrollen. Att få information och undervisning om sjukdomen och sjukdomens symptom visade sig vara en viktig faktor som påverkade närståendes trygghetskänsla för att ge god palliativvård i hemmet. Slutsats: Studien visar att vårdarrollen kan vara en mycket påfrestande upplevelse med konsekvenser i form av ohälsa. Genom att ge stöd och utveckla en familjecentrerad palliativ vård kan sjukvårdspersonal minska närståendes sårbarhet och förebygga hälsa. Klinisk betydelse: Det är angeläget att främja sjuksköterskors medvetande om närståendes utsatthet och behov av stöd, för att vårdpersonalen lättare vägleda och stötta närstående. / Background: Cancer is one of Sweden's and the world's most common diseases. The ability to cure the disease has increased in recent years, but to cure the disease is not always possible. Caring force then changes to the palliative care with the aim of preventing and relieving suffering. Big part of cancer patients choose to receive palliative care in the home at the end of live and this is sensitive period for both patient and relatives. In order to provide the care have relatives and carers great need of support. Aim: Highlighting relatives need support, in palliative terminal care in the home. Method: A qualitative literature review with an inductive approach. Results: Family care givers experiences and express the need for emotional support and lack of time for recovery due to caring role. Gaining access to information and education about the disease and the symptoms of the disease appeared to be an important factor affecting closely related to confidence to provide good palliative care in the home. Conclusion: The study shows that caring role can be a very stressful experience with the consequences in the form of ill-health. By providing support and develop a family-centered palliative care can reduce health care professionals affiliated vulnerability and prevent health. Clinical significance: It is state to promote nurses awareness about relatives vulnerability and need for support. By mapping the various aspects of closely related experiences and needs can caregivers help guide and support related individually through the strenuous life situation.