Målet med studien var att låta tre autonoma ungdomsorganisationer (Megafonen,Pantrarna samt Rörelsen Gatans Röst och Ansikte) komma till tals angående sinaverksamheter. Organisationerna är etablerade i svenska förorter och arbetar för atthöja förortens status och att engagera ungdomar i det som påverkar deras liv ochnärområde. Frågeställningarna löd: Hur kan organisationernas verksamhet ochdess mål beskrivas? På vilket sätt kan organisationernas verksamhet tolkas somsocialt arbete? Genom intervjuer med de aktuella organisationerna samtdokumentanalys av nyhetsartiklar och hemsidematerial som organisationernamedverkat i eller själva producerat ville vi ta del av och framföraorganisationernas egna röster. Genom teorin om empowerment samt begreppetclaims-making fördjupades förståelsen för och förklaringen till organisationernasarbete och de sociala problem organisationerna framhåller. Organisationerna haren tydlig social och politisk agenda och betonar samhällets strukturer som orsaktill många förortsbors livssituation. De arbetar med egenformulerade socialaproblembilder som de vill aktualisera i samhällsdebatten. De vill ökamedborgarnas rättigheter och demokratiska inflytande och framförallt öka ochkanalisera ungdomarna i förorternas engagemang samt ge dem kunskap ochverktyg till att organisera sig. / The aim of the study was to let three autonomous youth organizations(Megafonen, Pantrarna and Rörelsen Gatans Röst och Ansikte) getting to talkregarding their activities. The organizations are established in Swedish suburbsand are working to raise suburban status and for involving young people in theissues that affect their lives and neighbourhoods. The question formulation was:How can the activity and the goals for the organizations be described? How canthe activities of the organizations be interpreted as social work? Throughinterviews with the organizations, and document analysis of the content of newsarticles and website that the organizations had been involved in, or produced, wewanted to take part in and present the organizations´ own voices. Through thetheory of empowerment and the concept of claims-making, the understanding ofthe explanation of the organizations´ work and the social problems theorganizations points out got deepened. The organizations have a clear social andpolitical agenda, and stress the understanding of the structure of society as thecause of the suburban residents´ life situation. They work with, by them,formulated set of social problems they want to update in the public debate. Theywant to increase the rights of the citizens and the democratic influence and aboveall increase and channel the engagement of the youth in the suburbs, and givethem the knowledge and tools to organize.

Syftet med uppsatsen var att undersöka Pantrarna genom att se på vad för typ av social rörelse Pantrarna är. Sociala faktorer som låg bakom bildandet, deras förebilder, metoderna de använde, hur de organiserade sig och vad de ville uppnå undersöktes. Bakgrunden till bildandet av en social rörelse som Pantrarna var komplex och flera teorier och begrepp fick därför användas för att försöka förklara kontext såväl som Pantrarna som social rörelse. Uppsatsen är gjord genom en kvalitativ metod bestående av intervjuer, innehållsanalys på filmen om dem, observation vid deras festival, netnografisk studie av rörelsen där Facebook,Youtube och deras hemsida studerats. De viktigaste resultatet som hittades var att Pantrarna är en social rörelse som bygger på ett konfliktperspektiv där de använder metoder som att storma politikers möten och genom demonstrationer. De anordnar även föreläsningar och en årlig musikfestival som är gratis. Medlemmarna upplever ett utanförskap och upplever att de inte har möjligheter att uppnå sina mål och drömmar som boende i andra områden utanför förorten. Men möjligen är det så att deär fast i sin egen upplevelse av alienation mot det omgivande samhället och snarare bidrar till den än att, som de vill, motverka den.Nyckelord: Social rörelse, Förorten, Alienation / The purpose of this paper was to investigate Pantrarna by looking at what kind of social movement Pantrarna are. Social factors behind the founding, the rolemodels, methods used, how they were organized and what they wanted to achieve was studied. The background ofthe founding of the social movement like Pantrarna was complex and therefore several theories and concepts were used to try to understand the context as well as Pantrarna as a social movement. Qualitative method consisting of interviews, content analysis of the movie about them, observation at their festival, a netnographic study of the movement through Facebook, Youtube and on their website.The most important findings was that Pantrarna is a social movement that rests on a conflictperspective where they use methods like storming politicians meetings and through demonstrations. They also arrange lectures and a yearly music festival that’s free. The members experience an exclusion and they feel that they don’t have the same possibilities to achieve their goals and dreams like the residents in other areas outside the suburbs. But maybe they are stuck in their own experience of alienation towards the surrounding society and rather contribute to it, as oppose to doing what they want, counteract it.Keywords: Social movement, Suburb, Alienation.