在老年階段中，經濟安全已然為僅次於醫療健康之重要需求之一，亦是影響最基本生活水準之維持，關係著老年社會角色之扮演與參與，進而增進身心健康、確保精神自主之主要因素。當我們對老年階段發展與需求有更清楚的認識，對於可預期之「老化」當可降低恐懼，亦可事先作好經濟安全之預備。 本研究嘗試從最傳統之扶養機制，與社會安全之最後一道防線切入，透過是類途徑之法規範探究，瞭解我國老親經濟安全如何獲得保障，並瞭解政府責任與家庭責任之間如何協調出一個適切之分工關係。 私扶養與公扶助之意涵，反映了政府如何看待家庭所應扮演的角色，以及福利制度如何回應家庭變遷，如果單純復以道德倫理或社會成本衡量一個制度的良窳或續行價值，並不足以趕上新世代親子關係轉變所帶來之需要與互動，亦不足以因應老親因延年益壽所引發的新經濟安全需求。因此與其說是為卑親卸責或是解套，毋寧說是無奈於社會變遷、經濟發展及親子觀念更迭，為提高老親經濟安全保障實效之務實作法與建議。誠然福利制度的完善不必然取代私扶養之價值，惟私扶養規範之框架已違背了自治之精神，參雜過多之司法干預，忽視扶養起於親情間反哺知恩之本質，將扶養定位在經濟能力之衡量，更與論語所追求之養口體、色養、養志等全方位之奉養、承歡膝下，乃至克紹箕裘有所距離。政府如一味蔑視社會觀念的改變、親子關係表達方式之變化，固守不合時宜的扶養規範，並緊守公扶助之窄門，以此婉拒真正有需要之老親者申請公扶助，卻又而無法同時強化家庭功能、給予必要的協助，將導致老親徒具法的權利，卻又無法享有尊嚴的晚年，受害最深者仍是老親本身。而在家庭內部所生之不健全年金市場，如無法真正保障老親之經濟安全，只是讓貧窮之世代一再複製與循環代間之愛恨情仇，最後損失的將不僅是親子關係，更是社會之經濟發展與社會安全品質。 經研究發現，私扶養與公扶助均無法單獨建構一個完整的老親經濟安全網絡，僅憑藉兩者之合作亦無法建構出一個完整而妥善之經濟安全網。惟私扶養與公扶助所扮演著「殘補式」的功能及角色，各自在老親經濟安全保障上仍存有一定之價值及必要性，思及整體經濟安全保障體系之建構與整合時，一個更有尊嚴、不需資產調查、無社會烙印之預防性保障措施，更是社會各界對於社會保險及年金制度殷切期盼且寄予厚望之原因所在。生、老、病、死是人生必經過程，禮記禮運篇：「…..故人不獨親其親，不獨子其子，使老有所終，壯有所用，幼有所長，鰥寡孤獨廢疾者皆有所養……」之理想境界，不僅是過去的理想，亦是當代老親的衷願。

Sammanfattning Den som är under arton år är omyndig, vilket innebär att denne inte får råda över sina tillgångar och ingå avtal med bindande verkan enligt FB 9 kap. 1§. Vanligtvis är den omyndiges föräldrar både vårdnadshavare och förmyndare för sitt barn. Det är förmyndares ansvar att förvalta barnets tillgångar. Överstiger värdet på dessa tillgångar åtta gånger prisbasbelopp eller har tillgångar ett särskilt ursprung och karaktär enligt FB 13 kap. 2§, står föräldraförvaltningen under överförmyndarens tillsyn. Det ger ett sakrättsligt skydd för barnets egendom i situationer när föräldrarna har råkat på utmätning eller konkurs. Understiger tillgångar denna gräns eller saknas krav på särskild överförmyndarkontroll står det föräldrarna fritt att bestämma hur de tillgångarna kan användas eller placeras enligt FB 13 kap. 1§. Dock stadgas det i FB 13 kap. 1 och 7§§ att barnets tillgångar skall hållas separat och det som inte används för barnets behov skall göras räntebärande. Föräldrar har underhållsplikt för sina barn enligt FB 7 kap. 1§ efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga samt den omyndiges tillgångar och sociala förmåner. Staten tilldelar varje barn bosatt i Sverige det allmänna barnbidraget. Bidraget är avsett för barnets uppfostran och uppehälle men utbetalas till barnets vårdnadshavare. Hur det allmänna barnbidraget skall användas står föräldrarna fritt så länge barnets behov är tillgodosedd. Storleken på det allmänna barnbidraget täcker endast en del av de kostnader som det innebär att ha ett barn i familjen. Detta är för att föräldrar har det primära försörjningsansvaret, medan statens ansvar är sekundärt. Föräldrar har således dispositionsrätt över det allmänna barnbidraget och kan välja att antingen använda hela beloppet eller att placera det på ett separat bankkonto för att säkra barnets ekonomi i framtiden. På vilket sätt hanteras detta konto avgör om tillgodohavandet kan sakrättsligt skyddas mot föräldrarnas borgenärer vid utmätningsärenden. / Abstract A person under the age of eighteen is underage, which means that he cannot reign over his own assets and cannot conclude legally binding agreements according to FB 9 chapter 1§. Usually it's the parents that have custody and guardianship of their child. It is the guardian's responsibility to manage the child's assets. If the value of the assets exceeds the eight base amount or if the assets have a particular origin (inheritance, legacy or gift) or character according to FB 13 chapter 2§ then parents conduct is the subject of the overguardian’s supervision. It obtains protection for the child's property against parents’ creditors in situations when parents are facing foreclosure or bankruptcy. If the underaged’s assets value is below that limit or if there’s no requirements for overguardian’s supervision, the parents can freely determine how these assets can be used or place money into a bank account according to the FB 13 chapter 1§. However, FB 13 chapter 1 and 7§§ requires that the child's assets shall be separated from parents property and what isn’t used for the child's needs shall bring interests. Parents have a duty of alimony for their children as stated by FB 7 chapter 1§ out of consideration for child’s reasonable needs and parents' overall economic capacity along with the child's own assets and social benefits. The state assigns each child resident in Sweden the universal child allowance which is intended for the child's upbringing and living expenses, but it is paid to the child's guardian. The parents decide freely way the universal child allowance is to be used, as long as the child's needs are satisfied. The amount of the universal child allowance covers only a part of the costs of having a child in the family. This is because the parents have the primary maintenance obligation, while the state's responsibility is secondary. Parents thus have disposition over the universal child allowance and may choose to spend either the whole amount for the child's needs or to place the amount in a separate bank account to secure the child's economy in the future. The way this account is managed determines whether the money can be protected against parental creditors at execution issues.