11 |
Passivhus på småhusmarknaden : - En marknadsundersökning / Passive houses on the villa market : - A market researchStåhl, Catrin, Ericsson, Camilla January 2010 (has links)
No description available.
|
12 |
Energieffektivisering av Villor : Finns möjligheten till Passivhusstandard för befintliga bostäderRunesson, Anna, Nilsson, Sofie January 2012 (has links)
The climate change the earth today has to face is no longer a global problem when every individual has a responsibility to act. The residents in Sweden have no understanding how their energy consumption affects the environment, nor what measures can be taken to reduce the energy consumption.The use of the energy in new Buildings is considerably lower than in the older ones as conditions have improved and the requirements have been more stringent. As most of the buildings in the future have already been constructed it´s important to take every opportunity for energy efficiency and rebuilding of available buildings will become a significant act. Reconstruction of a building contributes generally to both a reduced individual and a reduced total energy use, while new constructions only keep a low individual energy use but a increase the total energy use. For this reason we present the opportunities for reconstruction, mainly to reach the standards for a passive house.
|
13 |
Ekonomi i Passivhus : En studie av två verkliga byggnaderHellmansson, Mattias January 2012 (has links)
The aim of this report was to investigate the economy of passive houses. The work was focused on economy in total and on the economy of different components such as windows, insulation, heat exchanger and the air tightness of the climate shell. No attention was paid on the comfort factor or to the impacts on the environment. Two houses, aspiring to be passive were chosen; A big one and a small one. Hence, comparisons considering the size of the building have been possible to do as well. The comparisons were made by calculating “break even” between two concepts; passive and BBR- concept. These were made for each component and for the building as a whole. The calculations were made using the method of net present value of the life cycle costs. Two parameters were chosen as uncertain, and for that reason as variables. Those parameters were the interest rate of calculation and the future price of energy. Break even could thereby be represented as a graph in the plane with the parameters on the axes. Conclusions were made based on the assumptions that the interest rate should be 4%, the future price on electricity was 3 SEK/kWh and that the future price on electricity will be double the price of the district heating. The investigation also exhibited the known fact that the smaller building is the more effective for the climate shell in optimum. This property gave more reliability to the whole investigation. The reason for this fact is that the balance temperature is higher for smaller buildings. This means that heat loss through the climate shell results in a higher energy use for more of the year. The energy loss, in fact a power, is proportional to the difference in temperature between indoor and outdoor climate. The bigger building gets rid of the energy loss between the balance temperatures of the buildings when comparing a big and a small house.
|
14 |
Redesign of an existing apartment block in Kv Preussen to passive house / Omprojektering av befintligt flerbostadshus på Kv Preussen till passivhusFaxå, Magnus, Ranwald, Emil January 2006 (has links)
Passive houses are a relatively new concept in Sweden and by that it is meant a house without a traditional heating system. The most acknowledged passive house project is the terrace houses in Lindås, Gothenburg, which we have used as a reference. This project concerns a square apartment block. So far, no square apartment block has been built as a passive house in Sweden. The common opinion in the construction industry is that it is not economical to build extremely energy efficient houses. With Peab as commissioner our task was to investigate if that is true, if regarding the construction of a multi storey house as a passive house Midroc, now owned by Peab, constructed in the block of Preussen in Jönköping during 2004-2005 four houses, with 132 apartments distributed on seven floors. The façade is brick and the core is concrete with wooden exterior walls. The amount of energy per house was estimated to120 kWh/m2 and year. The four houses were approximated to be 4,5 million SEK more expensive if they were to be constructed as passive houses, which according to our calculation, will be paid off within eleven years. In our opinion the houses could have been constructed as passive ones with defendable economy. Our energy calculation program shows an energy use of 65 kWh/m2yr. The windows are extremely efficient and the walls consist of about 450 mm insulation. The central ventilation system was changed into smaller ones installed in each apartment. These are more efficient, makes individual measuring possible and promotes a better indoor environment. The houses have to have, in addition to the recycled heating from the ventilation, extra energy during 22 days per year. To manage that need without help from direct electricity, we have ideas of integrating the bedrock heating, which is our base energy resource for producing warm water, with the ventilation system, but we have not analysed how such a system will look like. Sun panels of different types have been evaluated but were not considered to be economically profitable if installed in addition to the bedrock heating.
|
15 |
Redesign of an existing apartment block in Kv Preussen to passive house / Omprojektering av befintligt flerbostadshus på Kv Preussen till passivhusFaxå, Magnus, Ranwald, Emil January 2006 (has links)
<p>Passive houses are a relatively new concept in Sweden and by that it is meant a house without a traditional heating system. The most acknowledged passive house project is the terrace houses in Lindås, Gothenburg, which we have used as a reference. This project concerns a square apartment block. So far, no square apartment block has been built as a passive house in Sweden.</p><p>The common opinion in the construction industry is that it is not economical to build extremely energy efficient houses. With Peab as commissioner our task was to investigate if that is true, if regarding the construction of a multi storey house as a passive house</p><p>Midroc, now owned by Peab, constructed in the block of Preussen in Jönköping during 2004-2005 four houses, with 132 apartments distributed on seven floors. The façade is brick and the core is concrete with wooden exterior walls.</p><p>The amount of energy per house was estimated to120 kWh/m2 and year.</p><p>The four houses were approximated to be 4,5 million SEK more expensive if they were to be constructed as passive houses, which according to our calculation, will be paid off within eleven years. In our opinion the houses could have been constructed as passive ones with defendable economy. Our energy calculation program shows an energy use of 65 kWh/m2yr.</p><p>The windows are extremely efficient and the walls consist of about 450 mm insulation. The central ventilation system was changed into smaller ones installed in each apartment. These are more efficient, makes individual measuring possible and promotes a better indoor environment.</p><p>The houses have to have, in addition to the recycled heating from the ventilation, extra energy during 22 days per year. To manage that need without help from direct electricity, we have ideas of integrating the bedrock heating, which is our base energy resource for producing warm water, with the ventilation system, but we have not analysed how such a system will look like.</p><p>Sun panels of different types have been evaluated but were not considered to be economically profitable if installed in addition to the bedrock heating.</p>
|
16 |
Analys av lågenergihus : Energieffektivt klimatskalValtin, Evelina January 2013 (has links)
Detta examensarbete har utförts i samarbete med Sigtuna Kommunfastigheter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på vilken tekniklösning som skulle passa bra för nybyggnation av en energieffektiv förskola med tonvikt på klimatskal. Under arbetets gång har material samlats in i form av litteratur, studiebesök samt intervjuer med nyckelpersoner som har erfarenheter från tidigare byggda lågenergiförskolor och byggnader i relevant geografiskt område. Studierna visar att det finns ytterligare alternativ på byggnation av energieffektivhus som i viss omfattning har andra tekniklösningar. I samband med miljömålen som beslutas av EU och som Sverige också följer, växer efterfrågan på energieffektiva byggnader. Målen omfattar minskning av växthusutsläppen med 20 procent till år 2020, i förhållande till år 1990 ökning av energieffektivitetens med 20 procent. Eftersom byggsektorn står för 40 procent av Sveriges totala energianvändningen och ca 50 procent för den totala elanvändningen är det av stor vikt att tänka miljö- och energieffektivt när det gäller nyproduktion av bostäder och lokaler. Passivhus är en av de lågenergibyggnader som svarar för energieffektiva bostäder och lokaler. Passivhuskonceptet och dess teknik betraktas i det här examensarbetet. Passivhus är byggnader vars målsättning är att klara låga värmeförluster med installerad värmeeffekt på 10 till 12 W/m2 enligt de svenska passivhuskraven. Det finns även internationella krav för passivhus standarden vilka ställer strängare krav på värmebehovet. Det innebär att byggnader ska klara låga värmeförluster med installerad värmeeffekt på 10 W/m2 oavsett klimat förhållandena. I Sverige finns fyra färdigställda byggnader enligt den internationella standarden där två av dessa studeras i den här analysen. Nyckeln för passivhuskonceptet ligger i lufttätheten, extra tjock isolering och välfungerande ventilationssystem med värmeåtervinning. De nämnda kriterierna är även svaga punkter i passivhusbyggnationen. Det innebär att litet misstag i utförande av arbetet gällande tätheten eller isoleringen för med sig allvarliga konsekvenser i form av fuktskador. Eftersom det inte finns något rätt eller fel avseende materialanvändning för produktion av lågenergibyggnader är det av stor vikt att ha fördjupade kunskap inom området och göra regelbundna kontroller under byggandets alla skeden. Studierna visar att det finns andra lösningar för energieffektiva byggnader med hög lufttäthet och miljövänlig materialanvändning. Exempel på ett sådant alternativ är byggnader av träullit. Materialet som består av träull och cement är även värmelagrande vilket gör att uppvärmningskostnaderna blir låga. Dessutom är materialet fukt- och brandsäkert. Efter de här studierna bedömer jag att det krävs fördjupade studier om befintliga lågenergihus i det svenska klimatet och vidare forskning för en miljövänlig och energieffektiv byggsektor. Detta kan hjälpa till att göra en adekvat bedömning av lågenergibyggnaders effektivitet i framtiden samt utmana att förbättra byggsektorn.
|
17 |
Sveriges första flerbostadshus med plusenergiteknik : Köldbryggors inverkan på energianvändningen, en jämförelse mellan plusenergiteknik och konventionellt byggandeBergström, Gustav, Åkeson, Axel January 2014 (has links)
No description available.
|
18 |
Utvärdering av inneklimatet på Alsters förskola : Termisk komfort och luftkvalitet / Evaluation of indoor climate at Alsters preschool : Thermal comfort and air qualityOlsson-Höök, Fredrik January 2014 (has links)
Alsters förskola öppnade sin verksamhet i oktober 2013. Eftersom det är så pass nybyggt har det inte genomförts någon utvärdering av inomhusklimatet. Därför vill Karlstads kommun genomföra denna undersökning. Undersökningen inriktar sig mot termisk komfort och luftkvalitet. Alsters förskola är byggd för att uppfylla Forum för energieffektiva byggnaders (FEBYs) krav för passivhus från år 2009. Om kraven uppfylls kommer Alsters förskola att vara den första förskolan i Sverige som uppnår de kraven. Att bygga enligt kraven för passivhus är ett förhållandevis nytt sätt att konstruera en byggnad. Passivhus eftersträvar en välisolerad, tät och energisnål byggnad. Utifrån denna undersökning ska det gå att avgöra om det energisnåla utförandet påverkar inomhusklimatet. Resultatet ska kunna användas till att avgöra om förskolor kan byggas som passivhus i liknande klimat och ändå uppnå de bästa inomhusklimatklasserna för termisk komfort och luftkvalitet. För att undersöka inneklimatet gjordes mätningar under flera verksamhetsdagar på några utvalda klimatfaktorer. Lufttemperaturen, relativa fuktigheten, koldioxidhalten och golvtemperaturen mättes under hela verksamhetsdagen och mätvärdena loggades var femte minut. Utöver dessa mätningar undersöktes den operativa temperaturen och luftrörelserna i lokalerna. En enkätundersökning gjordes med personalen som komplement till mätningarna och för att få brukarnas uppfattning av inneklimatet. Resultatet från de ifyllda enkäterna bearbetades av Arbets- och Miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro. Utifrån resultatet från mätningarna och enkätundersökningen togs tre föreslagna driftfall fram för att förbättraöka den termiska komforten och luftkvaliteten. Energiberäkningsprogrammet VIP-Energy användes för att simulera dessa driftfall. Till hjälp vid framtagningen av modellen som användes vid simuleringarna användes energiberäkningen som gjordes till förfrågningsunderlaget. Energiberäkningen från förfrågningsunderlaget jämfördes i sin tur med den uppmätta elanvändningen på Alsters förskola för att kunna avgöra trovärdigheten i simuleringsresultatet. Mätningarna och enkätundersökningen visar att det är bra termisk komfort och luftkvalitet på Alsters förskola. Det finns dock några faktorer som går att förbättra. Torr luft och för hög inomhustemperatur är det som tydligast poängteras. Simuleringarna visar att de injusteringar som kan tänkas genomföras för att uppnå bättre termisk komfort och luftkvalitet inte kommer att öka energianvändningen så att FEBYs krav för passivhus inte uppfylls. Detta bekräftar att det är möjligt att bygga förskolor som passivhus i liknande klimat och ändå uppnå de högsta inomhusklimatklasserna för termisk komfort och luftkvalitet. / Alsters preschool opened its operation in October 2013. Since it is so newly built, there has been no evaluation of the indoor climate. Therefore Karlstads municipality wants to carry out this study. The study focuses on thermal comfort and air quality. Alsters preschool is built to fulfill the Forum for Energy Efficient Buildings (FEBYs) requirements for passive houses from the year 2009. If the requirements are fulfilled, then Alsters preschool will be the first preschool in Sweden to do so. Building according to the requirements for passive houses is a relatively new method of constructing a building. Passive houses seek a well-insulated, dense and energy-efficient building. Based on this study it should be possible to determine if the energy-efficient execution is affecting the indoor climate. The results will be used to determine whether preschools can be built as a passive house in similar climates and still attain the best indoor climate classes for thermal comfort and air quality. To investigate the indoor climate, measurements were made over several operation days in selected climatic factors. The air temperature, relative humidity, carbon dioxide concentration and the floor temperature was monitored throughout the operation day and the measurements were logged every five minutes. In addition to these measurements the operative temperature and air movements was examined in the premises. A survey was done with the staff as a supplement to the measurements and to get the users' opinion of the indoor climate. The results from the completed questionnaires were processed by the Department of Occupational and Environmental Medicine at Örebro University Hospital. Three suggested operating cases were developed based on the results from the measurements and the survey to improve the thermal comfort and air quality. The energy calculation program VIP-Energy where used to simulate these operating cases. The energy calculation that was made for the contract documents was a big help when the VIP-model was developed. The energy calculation from the contract documents was also compared with the measured electricity at Alsters preschool in order to determine the credibility of simulation results. The measurements and the survey show that there is good thermal comfort and air quality in Alsters preschool. However, there are some factors that can be improved. Dry air and high indoor temperatures, are those factors that get the worst results. The simulations show that the adjustments that may be implemented to achieve better thermal comfort and air quality will not increase energy usage so that FEBYs requirements for passive houses are not fulfilled. This confirms that it is possible to build preschools as passive houses in similar climates and still achieve the highest indoor climate classes for thermal comfort and air quality.
|
19 |
Plusenergihus : Investeringskalkyl av Sveriges första flerbostadshus upprättat med plusenergiHansson, Gustav, Strandberg, Johan January 2014 (has links)
Klimatförändringar och stigande priser på elmarknaden har gjort att lågenergihusen blivit ett allt mer attraktivt alternativ när nya fastigheter upprättas. År 2014 står byggnadssektorn i Sverige för 40 % av den totala energianvändningen. Ett plusenergihus är en typ av lågenergihus som producerar mer energi än vad byggnaden kräver. Fördelen med plusenergihus är att driftkostnaden är låg. För att uppnå låg driftkostnad måste fastigheten vara utrustad med ett tätt klimatskal med ett lågt värmeutsläppstal. Detta leder till större produktionskostnader då mer isoleringsmaterial och komplexa värme- och ventilationssystem krävs. Halmstad Fastighets AB (HFAB) upprättar Sveriges första flerbostadshuset med plusenergi. Vi ställer oss frågan om de lägre driftkostnaderna som byggnaden medför kan betala igen den betydligt högre investeringskostnaden. Vi jämför med ett liknande konventionellt hus där driftkostnaderna är högre samtidigt som investeringskostnaden är lägre. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur in- och utbetalningar uppkommer i en plusenergifastighet. Vi kommer även beskriva hur investeringsbeslutet har utformats och varför investeringen gjordes. Vår uppsats resulterade i en fallstudie där vi besökte Ulf Johansson och Jonas Stark som båda arbetar på HFAB. De hade insikt i hur processen såg ut vid investeringsbeslutet och hjälpte oss att få inblick i de byggtekniska samt ekonomiska frågorna. Med insamlad empiri i form av nyckeltal om drift och ekonomi har vi med hjälp av den teoretiska referensramen kunnat analysera investeringsbeslutet kring projektet. Vi upptäckte tidigt att definitionen av ett plusenergihus är svår att finna och driftkostnaden skiljde sig markant mellan jämförelseobjekten. Grundinvesteringen för plusenergihuset var betydligt högre än för jämförande objekt p.g.a. merkostnaden för att få ett tätare klimatskal i fastigheten. Grundinvesteringen var för stor för att kunna anse att projektet kan bli lönsamt. Detta återspeglar sig även i återbetalningstiden och i de LCC-beräkningar som gjordes i jämförelse mellan projekten. Vid uträkning av nettonuvärdet utifrån två olika kalkylräntor såg vi att projektet aldrig kommer kunna anses vara lönsamt efter 50 år. Skillnaderna i driftkostnaden mellan objekten är inte tillräckligt stora för att återbetala grundinvesteringsbeloppet under den tekniska livslängden på 50 år och en investering bör ej göras. Dock finns det andra fördelar med att bygga Sveriges första flerbostadshus med plusenergi, som marknadsfördelar, kunskap och miljövänlighet. / Climate change and rising prices in the electricity market has led to low-energy housing as an attractive option when new properties are established. In 2014 the construction sector in Sweden stands for 40% of the total energy use. A plus-energy building is a type of low-energy building that produces more energy than the building requires. The advantage with plus-energy buildings is that the operating cost is low. To achieve a low operating cost the building must be equipped with a tight building envelope with a low heat release rate. This leads to higher production costs when more insulation and complex heating- and ventilation systems are required. Halmstad Fastighets AB (HFAB) establishes Sweden’s first plus-energy apartment building. We wonder whether the lower operating costs of the building will be able to pay back the much higher investment cost. We compare the object with a similar conventional house where operating costs are higher, while the investment cost is lower. The purpose of this report is to describe how payments and disbursements emerge in a plus- energy building. We will also describe how the investment decision developed and why the investment was made. Our report resulted in a case study where we visited Ulf Johansson and Jonas Stark, who both work at HFAB. They had insight into how their investment process looked and helped us to gain knowledge into the structural engineering and economic issues. With the collected empirical data in the form of operations and finance ratios and by using the theoretical framework was able to analyze the investment decision on the project. We discovered early on that the definition of plus-energy is hard to find and operating cost significantly differed between the comparison objects. The initial investment for the plus-energy building was significantly higher than for a comparative object due the extra cost to get a tighter building envelope. The initial investment was too large to consider the project as profitable. This is also reflected in the payback-period and in the LCC calculations made in the comparison between the projects. When determining the net present value based on two different cost of capital, we saw that the project will never be considered to be profitable after 50 years. The difference in operating costs between the objects is not large enough to repay the initial investment amount during the lifespan of 50 years and an investment should not be made. However, there are other advantages to build Sweden's first plus-energy apartment building, such as, a greater market share, knowledge, and to be environmental friendly.
|
20 |
Anpassning av passivhus för ett kallare klimat - teknisk och ekonomisk analys / Adaptation of a passive house for a colder climate - technical and economic analysisBjöör, Henrik January 2008 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0587 seconds