No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund  Arbetsmiljön på en akutmottagning kännetecknas av många samtidigt pågående arbetsprocesser och arbetsbelastningen är ofta hög. Patienter som uppsöker en akutmottagning förväntar sig snabba åtgärder för de akuta behov de söker för. Denna förväntan är en del av omhändertagandet och således en upplevd känsla. De utmaningar som råder på dagens akutmottagningar med brist på erfaren personal och långa väntetider, resulterar i att patientens förväntningar ej stämmer överens med realiteten. Att beskriva hur patienter upplever omhändertagandet på akutmottagning och således belysa faktorer och känslor patienter upplever betydelsefulla, borde även vara av intresse för sjukvårdspersonal och förhoppningsvis bidra till att utveckla deras sätt att möta patienten.  Syfte  Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av omhändertagande på akutmottagning.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Inkluderade artiklar eftersöktes i databaserna PubMed och CINAHL, med relevanta sökord för föreliggande syfte. Kvaliteten på valda artiklar granskades och innehållet analyserades för att sammanställas i tre huvudkategorier: akutmottagningens miljö, vårdrelationer och bemötande och upplevelser kring kommunikation.  Resultat  Från huvudkategorierna skapades sex subkategorier, där patienters upplevelser av omhändertagande på akutmottagning beskrivs. Den fysiska miljön, den upplevda atmosfären, mötet mellan patient och professionen, möten som väcker känslor samt patienters upplevelser av information och delaktighet. Ett empatiskt förhållningssätt hos vårdpersonal framhålls som betydelsefullt för patienter i omhändertagandet och verkade främja relationen mellan patient och vårdpersonal, men även avgörande för en lyckad kommunikation. Patienter upplevde oro, övergivenhet och känslan av att inte bli sedd när detta förhållningssätt saknades.  Slutsats  Studien visade på att omhändertagandet på akutmottagning med relativt enkla initiativ kan utvecklas till att bli bättre. Att sjukvårdspersonalen använder ett empatiskt arbetssätt i omhändertagandet med patienten genom att aktivt lyssna, bjuda in till frågor samt visa respekt, är avgörande för skapa trygghet, och för att patienten ska känna sig sedd och delaktig. Det framkom även att en effektiv resursplanering av kompetent personal främjade upplevelsen av omhändertagandet. / ABSTRACT  Background  The working environment in an emergency department (ED) is characterized by many simultaneously ongoing working procedures. A common expectation of patients when visiting an ED, is a rapid response of their urgent needs. The expectation is part of the care but also the overall sense of the patient’s experiences. High work load and lack off healthcare personnel with appropriate background, means that the patient’s expectations do not correspond to the reality. Describing the patient perception and experiences related to care in ED, the presented literature review could hopefully contribute to improvement of working methods, and consequently influence on patient’s experiences in a positive manner.  Aim  The aim of this study was to describe adult patient’s experiences of care while attending the emergency department.  Method  A non-systematic literature review was conducted based on 15 scientific articles of both qualitative and quantitative study design. The data base searches were performed in PubMed and CINAHL, using appropriate keywords. After the quality examination of the chosen articles, the content was analysed and subsequently grouped into three main categories.  Results  The main categories were divided into six subcategories: ED environment, perception of ED atmosphere, patient- healthcare profession reception, receptions that trigger emotions, and patient's perception of information and patient’s perception of communication and involvement. Healthcare professionals’ interpersonal skills were emphasized as important for the patients and seemed to promote the relationship between the patient and healthcare professional, but also essential for successful communication. Many patients experienced anxiety, abandonment and the feeling of not being seen in the absence of such emotional approach. Conclusions The presented literature review revealed that the patient care in ED, could be improved by simple initiatives. To be able to communicate in an emotional manner seemed to be fundamental, including active listening, taking the patient’s needs seriously, and by using socially accepted codes during the patient’s whole stay. Subsequently, the patients feel safer and more involved. Moreover, an adequate resource planning of competent healthcare personnel, promoted the patient’s experience of the care. By implementing the initiatives, the patient’s perceptions might lead to a more positive experience of care in ED.

Bakgrund Att leva med smärta leder till onödigt lidande och en av sjuksköterskans huvuduppgifter är att lindra detta lidande. Ofta är smärttillstånd komplexa och kan bero på flera orsaker. För att kunna uppnå god smärtlindring krävs det ibland därför olika typer och kombinationer av smärtlindring för att lindra smärta. Akupunktur är en omvårdnadsmetod som sjuksköterskan kan använda för att minska patientens smärta. Den teoretiska anknytningen till denna litteraturöversikt är Katie Erikssons omvårdnadsteori som beskriver tre typer av lidande: vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande. Syfte Syftet var att belysa effekten av akupunktur som omvårdnadsmetod vid långvarig smärta med inriktning på patienters erfarenheter. Metod En litteraturöversikt med 16 inkluderade studier, publicerade mellan år 2010 och 2020. De använda databaserna är PubMed och CINAHL Complete. Insamlade data har bearbetats med integrerad analysmetod. Resultat Fyra områden framkom: smärtlindring, välbefinnande, patienters negativa erfarenheter och patienters förväntningar av akupunktur. I flera av artiklarna framkom det att akupunktur hade en smärtlindrande effekt. Den smärtlindrande effekten visades genom patienters smärtskattningar, fysiska tecken samt en minskad användning av analgetika. Patienterna upplevde även ett ökat välbefinnande genom en ökad känsla av autonomi, ökad livskvalitet och förbättrad psykisk hälsa. Patienternas upplevda negativa erfarenheter grundade sig i smärta eller rädsla vid nålinstick eller en utebliven effekt av behandlingen. Slutsats Akupunkturbehandling har en smärtlindrande effekt och kan minska patientens lidande på flera sätt. Majoriteten av deltagarna i de valda studierna upplevde att akupunkturbehandlingarna lindrade deras långvariga smärta. Oavsett smärtlindrande effekt så upplevde flera deltagare att akupunktur hade lett till ett ökat välbefinnande, vilket i sin tur kan minska lidande. / Background Living with pain leads to unnecessary suffering and one of the nurse's main tasks is to alleviate this suffering. Pain conditions are often complex and can be due to several causes. In order to achieve good pain relief, therefore, different types and combinations of pain relief are sometimes required to relieve pain. Acupuncture is a nursing method that the nurse can use to relieve the patient’s pain. The theoretical connection to this literature review is Katie Eriksson's nursing theory which describes three types of suffering: suffering related to care, suffering related to illness and suffering related to life. Aim The aim of this study was to describe the effect of acupuncture as a nursing method on chronic pain with focus on the patients' experiences. Method A literature review was conducted with 16 research articles, published between 2010 and 2020. The databases used were PubMed and CINAHL Complete. The collected data has been processed using an integrated analysis method. Results Four areas were found: pain relief, well-being, patients' negative experiences and patients' expectations of acupuncture. In several of the articles, it was found that acupuncture had a pain-relieving effect. The pain-relieving effect was shown through patients' pain measurement instruments, physical signs and a reduced use of analgesics. Patients also experienced increased well-being in the form of increased autonomy, increased quality of life and improved mental health. The patients' negative experiences were based on pain or fear of needle insertion or a lack of effect of the treatment. Conclusions Acupuncture treatment has a pain-relieving effect and can reduce patients suffering in several ways. The majority of the participants in the selected studies experienced that the acupuncture treatments relieved their long-term pain. Regardless of the pain-relieving effect several participants felt that acupuncture had led to increased well-being.

Bakgrund: Den svenska definitionen på prehospital akutsjukvård är omedelbara medicinska åtgärder som vidtas utanför vårdenhet och vidare benämns prehospital ambulanssjukvård som hälso- och sjukvård som utförs i eller i anslutning till ambulans. Sedan 1980-talet har den prehospitala akutsjukvården i Sverige utvecklats inom forskning, kompetens och utrustning. Utvecklingen inom prehospitala akutsjukvården har medfört att det ställs högre krav på personalen som är verksam inom ambulanssjukvård, kraven föreligger för att upprätthålla god och säker vård av patienten. Sveriges ambulanser bemannas idag med minst en legitimerad sjuksköterska. Litteratur och omvårdnadsteoretiker har tidigare belyst att vårdmötet bör präglas av ett personcentrerat förhållningssätt, där patienten betraktas som en unik individ med mångfacetterade behov att tillgodose, oavsett om dessa behov är medicinska eller omvårdnadsmässiga. Sjuksköterskor verksamma inom prehospital akutsjukvård har arbetat utifrån ett medicinskt fokus som resulterat i att patienternas behov inte alltid tillgodoses. När patientens känslomässiga och existentiella behov inte anses vara lika viktig som det medicinska utesluts det holistiska perspektivet och patientens mångfacetterade behov tillgodoses inte. Forskning tyder även på att det råder brist på forskning utifrån patientperspektivet. Patienternas perspektiv är inte välbeskrivet och behöver således belysas. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av vårdmötet vid prehospital akutsjukvård. Metod: Studien är en litteraturöversikt med systematisk metod och integrerad dataanalys där totalt 19 artiklar inkluderades. Arton artiklar var av kvalitativ design och en artikel var mixad metod. Resultat: Patienternas positiva och negativa upplevelser presenterades under två huvudkategorier som arbetades fram: Att vara patient i den prehospitala akutsjukvården, Patientens upplevelse av ambulanspersonalens förhållningssätt. Patientens upplevelse av vårdmötet vid prehospital akutsjukvård baseras till stor del på personalens förhållningssätt. Kommunikation, delaktighet, bekräftelse, kompetens och attityd är hörnstenar som presenterades i resultatet och som svarade till tidigare litteratur som belyser fördelar som personcentrerad vård leder till.  Slutsats: Internationell forskning har påvisat att det råder brist på forskning utifrån patientperspektiv och att sjuksköterskan verksam inom ambulans efterfrågar återkoppling. Majoriteten av artiklarna i litteraturöversikten hade ursprung från Sverige, därmed drogs slutsatsen att Sverige är på framkant inom forskning av prehospital akutsjukvård utifrån ett patientperspektiv. Vikten av att belysa patientens perspektiv av vårdmötet är att öka förståelsen hos personalen och således höja kvalitén på vården av patienten som bör präglas utifrån personcentrerat perspektiv. Sjuksköterskan kan se denna litteraturöversikt som en generell återkoppling och bör i sin vård av patienten sträva efter ett samspel med patienten. Att vårda varje enskild patient utifrån ett holistiskt perspektiv där så många behov som möjligt tillgodoses, oavsett om behoven avser medicinsk vård eller omvårdnadshandling. / Background: The Swedish definition of pre-hospital acute care is immediate medical measures that are taken outside the hospital and is further referred to as prehospital ambulance care as care and care that is carried out in or in connection with an ambulance. Since the 1980s, pre-hospital acute care in Sweden has developed in terms of research, competence, and equipment. Developments in pre-hospital emergency healthcare have meant that higher demands are placed on the staff who work in ambulance healthcare, the requirement is to maintain good and safe care for the patient. Ambulances in Sweden are currently staffed with at least one registered nurse. Literature and care theorists have previously highlighted that the caring encounter should be characterized by a person-centred approach, where the patient is regarded as a unique individual with multifaceted needs to be met, regardless of whether these needs are medical or care-related. Nurses who work in pre-hospital acute care have worked based on a medical focus, which has resulted in patients' needs not always being met. When the patient's emotional and existential needs are not considered as important as the medical ones, the overall perspective is excluded, and the patient's multifaceted needs are not met. Research also indicates that there is a lack of research from the patient perspective. The patients' perspective is not well described and therefore needs to be elucidated. Purpose: To explore the patient's experiences of the caring encounter in the prehospital emergency care. Method: The study is a literature review with a systematic method and integrated data analysis in which a total of 19 articles were included. Eighteen articles were of qualitative design and one article was mixed method. Results: The patients' positive and negative experiences were presented under two main categories that were developed: Being a patient in pre-hospital emergency care, The patient's experience of the treatment of the ambulance staff. The patient's experience of the caring encounter in pre-hospital acute care is largely based on the staff's approach. Communication, participation, confirmation, competence, and attitude are cornerstones that were presented in the results and that corresponded to previous literature that highlights the benefits that person-centered care leads to. Conclusion: International research has shown that there is a lack of research from the patient's perspective and that nurses working in ambulances require feedback. Most of the articles in the literature review originate in Sweden, therefore it was concluded that Sweden is at the forefront of prehospital acute care research from a patient perspective. The importance of highlighting the patient's perspective at the care meeting is to increase the understanding of the staff and thereby raise the quality of the patient's care, which should be based on a person-centred perspective. The nurse can see this literature review as general feedback and should strive for an interaction with the patient in their care of the patient. To care for each individual patient from a holistic perspective whereas many needs as possible are met, regardless of whether the needs relate to healthcare or nursing.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett globalt växande problem. Stigmatisering och diskriminering mot personer med övervikt och fetma förekommer i alla samhällets kontexter, så även inom hälso- och sjukvården och förvärrar situationen för de drabbade. Det förekommer att hälso- och sjukvårdpersonal har förutfattade meningar och fördömande attityder gentemot personer med övervikt och fetma. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med övervikt eller fetma upplever hälso- och sjukvården. Metod Strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologin som används vid systematiska litteraturöversikter. Litteraturöversiktens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar som analyserats med en integrativ analysmetod. Resultat Resultatet delades in i fyra huvudteman; Negativa upplevelser, Ojämlika förutsättningar, Positiva upplevelser och Kommunikation med tillhörande subteman. Patienter har upplevelser av stigmatisering och diskriminering inom hälso- och sjukvården och att hälso- och sjukvårdspersonal är mycket fokuserade på vikten. Patienter upplever att personal saknar kunskap om övervikt och fetma och dess komplexitet. Ett bättre bemötande upplevdes inom specialiserad obesitasvård. Slutsats Patienter med övervikt och fetma upplever olika grader av stigma och diskriminering. Patienter avstår från att söka vård, vilket kan resultera i att små problem kan bli till stora och ett onödigt lidande. / Background Overweight and obesity are an increasingly worldwide spread problem. Stigma and prejudices against people with overweight or obesity exist in every social context, including health care, which makes the situation for the affected even worse. Health care personnel tend to have assumptions and denouncing attitudes towards people with overweight or obesity. Aim To describe how patients with overweight or obesity are experiencing the health care. Method A structured literature review with elements from the methodology used in systematic literature reviews. The result of the review is based on 16 scientific articles which were analyzed with an integrative analysis. Results The result was divided into four main themes: Negative experiences, Unequal presumptions, Positive experiences and Communications, which then were followed by subthemes. Patients have experiences of stigmatization and discrimination in health care and that health care personnel have a primary focus on the patients’ weight. Patients experience that health care personnel have a lack of knowledge about overweight and obesity as well as of its complexity. Patients experienced a better approach from healthcare personnel in specialized obesitas care. Conclusions Patients with overweight or obesity experience different levels of stigmatization and discrimination in health care. Patients avoid help seeking, which may cause smaller issues to become more serious conditions. Mainly, it leads to an unnecessary suffering.

Introduktion: Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) är den lag som reglerartvångsvård inom psykiatrin i Sverige. År 2021 tvångsvårdades ungefär 12.500 personer ienlighet med denna lag. Under tvångsvården kan en rad olika tvångsåtgärder bli aktuellasåsom; kroppsvisitering/ytlig kroppsbesiktning, tvångsbehandling, mekaniska tvångsåtgärderoch inskränkning i patientens rätt att använda olika kommunikationstjänster. Målet medtvångsvård är att patienten ska må så bra som möjligt och kunna få vård utan att behövatvingas till det. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser av att tvångsvårdasinom psykiatrisk vård. Metod: Till denna studie valdes en deskriptiv design, litteraturöversikt och en kvalitativansats som metod. Tolv artiklar valdes ut för analys efter sökningar i databaserna PubMed ochCINAHL. Katie Erikssons teori om “Den lidande människan” användes som teoretiskreferensram för studien. Resultat: Vid resultatanalysen av de aktuella artiklarna formulerades följandehuvudkategorier: upplevelsen av att bli hjälpt och upplevelsen av lidande samt följandesubkategorier: lidande förvållat av den tvingande behandlingen, lidande förvållat av brister ivårdpersonalens förhållningssätt gentemot patienterna, lidande förvållat av att få sin autonomikränkt och lidande förvållat av att bli utsatt för fördömelse, straff och maktutövning. Slutsats: Patienterna hade både positiva och negativa upplevelser av att tvångsvårdas.Patienterna upplevde att tvångsvården hjälpt dem, dock först efter att de fått sjukdomsinsikt.Vid tillfället för tvångsvården upplevde patienterna istället att tvångsvården skapade ettlidande. / Introduction: Law (1991:1128) of coercive psychiatric care (LPT) is the law that regulatescoercive care in psychiatry in Sweden. In 2021 approximately 12,500 people were treated inaccordance with this law. During coercive care a number of different coercive measures maybe used such as; body searches/superficial body inspections, forced treatment, mechanicalcoercive measures and restriction of the patient's right to use various communication services.The goal of coercive care is for the patients to feel as well as possible so that they are able toreceive care without having to be forced into it. Aim: The aim of this study was to examine how patients experienced coercive care inpsychiatric care. Method: For this study, a descriptive design, literature review and a qualitative approachwere chosen as a method. Twelve articles were selected for analysis after searches on thedatabases PubMed and CINAHL. Katie Eriksson’s theory of “Den lidande människan” wasused as a theoretical framework for this study. Results: When reviewing the results of the articles, the following main categories wereformulated: the experience of being helped and the experience of suffering, as well as thefollowing subcategories: suffering caused by the coercive treatment, suffering caused byshortcomings in the care staff's attitudes towards the patients, suffering caused by having theirautonomy violated and suffering caused by being subjected to condemnation, punishment andexercise of power. Conclusion: Patients with experiences of being in coercive care had both positive andnegative experiences of being subjected to the matter. The patients experienced that thecoercive care helped them, but only when they gained insight into their disease. At the time ofthe coercive care the patients experienced suffering instead.

Introduction Violence against women is one of the major social problems of our time and a violation of women's human rights. Globally, it is estimated that one out of three women are exposed to some type of violence. Extensive, consequential health problems lead women subjected to violence to seek medical treatment more frequently than women who are not subjected to violence.   Aim The aim was to describe abused women's experiences of the healthcare providers’ encounter in contact with the health and medical services. Method General literature study with an inductive approach and descriptive design. Result The women were reluctant to start conversations about violence on their own initiative, why healthcare providers became a crucial actor in violence disclosure and could, in some cases, be the only chance in identifying violence. Several women had never been asked about violence, instead they described negative experiences of medical services where healthcare providers had acted in a manner which left them feeling humiliated and insulted. A minority of the women experienced that the disclosure of violence had led to better medical care and that the healthcare providers subsequently were also able to support the women through following vulnerable medical procedures. Healthcare providers who showed understanding and empathy could contribute to a comfortable and trusting experience. The women preferred to speak to healthcare providers of their own sex, particularly nurses and midwives. Healthcare providers’ validation and terminological explanations of abuse and violence were also important to help women disclose violence. Conclusion This literature study demonstrates substantial challenges in healthcare services’ response to the patient group of women subjected to violence, in a person-centered manner.The healthcare provider plays an important role in the response of these women. More knowledge and competence is required to develop the healthcare’s response to women subjected to violence. / Introduktion Våld mot kvinnor är ett av vår tids stora samhällsproblem samt en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter. Globalt estimeras att en av tre kvinnor utsatts för någon typ av våld. Hälsoproblemen är omfattande vilket gör att våldsutsatta kvinnor söker vård mer frekvent än icke våldsutsatta. Syfte Syftet var att beskriva våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vårdpersonalens bemötande i kontakt med hälso- och sjukvården. Metod  Litteraturöversikt med induktiv ansats samt deskriptiv design. Resultat Kvinnorna ville sällan själva ta initiativ till samtal om våld. Sjukvården blev därför en viktig resurs vid avslöjandet om våld och kunde i vissa fall vara den enda chansen att identifiera våld. Flertalet kvinnorna hade inte blivit tillfrågade om våld, utan beskrev istället negativa vårderfarenheter där sjukvårdspersonal agerat på ett sådant sätt att de känt sig förnedrade och kränkta. En minoritet av kvinnor tyckte att avslöjandet lett till bättre vård samt att vårdpersonal därefter kunnat hjälpa kvinnorna igenom svåra vårdsituationer. Vårdpersonal som försökt förstå och visat empati kunde skapa en bekväm och tillitsfull situation. Kvinnorna föredrog att prata med sjukvårdspersonal av samma kön, företrädelsevis sjuksköterskor samt barnmorskor. Sjukvårdspersonalens validering samt begreppsförklaring av övergrepp och våld var likaså viktiga för att hjälpa kvinnornas avslöjande. Slutsats  Av litteraturöversikten framgår att hälso- och sjukvården haft framstående svårigheter med att bemöta gruppen våldsutsatta kvinnor på ett personcentrerat sätt.Vårdpersonalen har en betydelsefull roll vid bemötande av dessa kvinnor. Ökad kunskap och kompetens behövs för att utveckla vårdpersonalens bemötande av våldsutsatta kvinnor.

Bakgrund: Den kraftiga omorganiseringen som skedde inom hälso- och sjukvården på grund av covid-19 orsakade bland annat att operationspersonal förflyttades till andra avdelningar. Patienter som väntade på att genomgå elektiv operation drabbades då dessa ställdes in eller flyttades fram. Någon sammanställning av dessa patienters erfarenheter identifierades inte varpå en vetenskaplig kunskapslucka existerade. Syfte: Beskriva patienters erfarenheter av att få sin elektiva operation inställd eller framflyttad på grund av covid-19 pandemin. Metod: En integrativ litteraturöversikt med engelsk vetenskaplig litteratur som eftersöktes i databaserna PubMed, Scopus och CINAHL. Datan analyserades enligt en integrativ analysprocess som bestod av fyra steg. 13 artiklar inkluderades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman “Komplicerad tid där livet påverkas och influeras av acceptans”, “Informationen från sjukvården påverkar erfarenheten” och “Förvärrade symtom och oro för långsiktiga konsekvenser” med totalt nio underteman. Slutsats: Erfarenheterna som framkom påverkades av mängden adekvat kommunikation och information från hälso- och sjukvården samt om denna var direkt eller indirekt. Patienternas bakomliggande sjukdom eller tillstånd var även avgörande för erfarenheterna. Bibehållen kontakt med patienter under förseningen var primärt då föreliggande studie visade att detta kunde minska oro och förbättra erfarenheten. / Background: The major reorganization that took place in healthcare due to covid-19 caused, among other things, the transfer of operating personnel to other departments. Patients waiting to undergo elective operation were affected when these were canceled or postponed. No compilation of these patients’ experiences was identified, therefore a scientific knowledge gap existed. Aim: Describe patients experiences of having their elective operation canceled or postponed due to the covid-19 pandemic. Method: An integrative literature review with English science literature were searched for in PubMed, Scopus and CINAHL databases. The data was analyzed according to an integrative analysis process consisted of four steps. 13 articles were included. Result: The analysis resulted in three main themes: “Complicated time where life is affected and influenced by acceptance”, “Information from healthcare affects the experience” and “Deteriorated symptoms and concern for long-term consequences” with a total of nine sub-themes. Conclusion: The experiences that emerged were influenced by the amount of adequate communication and information from healthcare and whether this was direct or indirect. The patients’ underlying illness or condition was also decisive for the experiences. Maintaining contact with the patients during the delay was primary as the present study showed that this could reduce anxiety and improve the experience.

Background: Over 40 million people around the world suffer from incurable illness or injury each year and need palliative care. The patient experience of end-of-life care needs to be illustrated, to make the healthcare better. There is little knowledge about the social, psychological, and existential dimensions of palliative care. Therefore, it is of relevance that the nurse has knowledge about the patient’s experiences, to be able to offer a better care.  Aim: The aim of this study was to describe adult patients’ experiences of palliative care.  Method: The study was based on a literature study, that had a qualitative approach. Ten scientific articles were searched and selected from databases Cinahl and PubMed, with inclusion criteria's adults, English language, year 2012-2022. The articles were analysed using Friberg’s (2017) five steps process.  Results: Three major themes emerged: safety and its impact, the significance of the relationship to healthcare staff, and the impact of palliative care. The patients expressed the value of a good communication with the healthcare staff, to enable feeling safe, seen and understood. Patients better understanding of palliative care resulted in feeling secure. And through receiving practical help, they maintained autonomy and self-determination.  Conclusion: This study emphasized that patients' experiences of receiving palliative care is important to uptain a good quality of life. Whereas person-centered care, good communication skills, and good quality of care are central parts.

Background: In the next thirty years, the world’s elderly population will double which will lead to an increase in patients with cancer in need of palliative care at home. There is limited knowledge about the patient’s perspective of receiving palliative care at home and with the increase of patients in need, the home is likely to become a regular environment for care. It is therefore crucial that we know what aspects of care the patients perceive as contributing to their quality of life. Aim: In this study authors explored and identified the experiences of patients with cancer receiving palliative care at home. Method: This study was based on a qualitative literature study with Friberg’s (2017a) five-step analysis of ten scientific articles. Literature research was done in the databases Cinahl, PsycInfo and Pubmed. Results: Two major themes emerged; home as an environment of care and the nurses’ professional care. The patient experienced their home as a caring and familiar environment anda facilitator of life together with their close relatives and freedom to live as they choose. The nurse was also key in fulfilling the patient’s’ wishes with her competence in professional care and cooperation with close relatives. Conclusion: This study found that to achieve well-being and quality of life in a patients’ last time of their life it is important that the nurse sees the entire person together with close relatives.