Bakgrund: Vård och behandling ska utgå ifrån patientens egna önskningar och förutsättningar där patientens delaktighet är en rättighet. Bröstcancerpatienter har olika individuella förutsättningar av att vara delaktiga i att ta beslut om den behandling som de ska välja. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancerpatienters upplevelse av delaktighet vid val av behandling samt hur de vill vara informerade för att uppleva delaktighet vid behandlingsbeslut. Avsikten var också att granska artiklarnas kvalitet i förhållande till undersökningsgruppen. Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design och den genomfördes i de för ämnet relevanta databaserna CancerLit och PsycINFO under oktober 2013. Elva artiklar inkluderades och resultat bearbetades utifrån studiens syfte. Artiklarna identifierades och färgkodades i tre färger efter följande indelning: val, alternativ och beslut utifrån en trestegsmodell om delat beslutsfattande. Huvudresultat: Tydliga skillnader framkom i beskrivningarna av kvinnornas upplevelser av delaktighet i de olika faserna i trestegsmodellen. Kvinnornas upplevelse av delat beslutsfattande beskrevs rikligast i trestegsmodellens fas alternativ. Sammanställningen visade att upplevelsen av information var den mest betydande kategorin vid delaktighet om behandlingsbeslut. Slutsats: Det är individuellt hur kvinnorna upplever i vilken grad de vill vara delaktiga i beslutsfattandet om behandling vilket gör att vårdgivaren bör vara lyhörd och öppen för kvinnornas preferenser. För att nå delaktighet upplever kvinnorna att de har stöd i olika former av beslutsstöd.

Introduktion: Sjuksköterskan yrkesutövning regleras av lagar och förordningar som ska säkerställa patientens delaktighet i sin egen omvårdnad, trots detta visar aktuella studier att ett betydande antal patienter upplever motsatsen i sin kontakt med hälso- och sjukvården därför är det meningsfullt att undersöka både sjuksköterskans och patientens upplevelser av patientdelaktighet och faktorer som påverkar detta. Syfte: Att belysa sjuksköterskor och patienters upplevelse av faktorer som påverkar patientdelaktigheten. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databassökningar genomfördes i Cinahl och Pubmed vilket genererade 14 kvalitativa artiklar som bedömdes relevanta utifrån syftet vars data bearbetades och sammanställdes. Resultat: Efter databearbetningen och sammanställningen framkom tre huvudteman med faktorer som påverkade upplevelsen av patientdelaktighet, dessa var sjuksköterske-patient interaktion, organisatoriska faktorer och patientens situations påverkan med respektive underteman. Slutsats: Faktorerna som upplevdes påverka patientdelaktigheten var många och av varierande natur, ett komplext samspel uppdagades där både sjuksköterskan, patienten och miljön som vårdandet utfördes i hade betydelse för upplevelsen.

Bakgrund: Traditionellt har rapporteringen mellan vårdpersonalen inom slutenvården skett inne på vårdavdelningens sjuksköterske-expeditionen i frånvaro av patienten. Informationen som delges handlar om patienten men vanligen utan patientens medverkan. Överrapporteringsmetoderna som används idag har vissa brister gällande informationsöverföringen mellan skiftbytena och även i patienternas delaktighet. Att göra patienter mer delaktiga i överrapporteringen resulterar i att informationsbytet blir av bättre kvalité som i sin tur leder till bättre behandlingsresultat. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur patienten upplever sin delaktighet vid bedside-rapportering. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio patienter deltog i studien, sex män och fyra kvinnor. Åldern varierade mellan 34-81 år. Det fanns en spridning av utbildningsnivå, om de var ensamboende eller sammanboende, om de var akutinlagda eller om inläggningen var planerad. Patienterna hade alla olika diagnoser. Resultat: Patienterna i studien upplevde att det var viktigt att vara välinformerad. De ansåg också att det var en fördel att veta vad nästa arbetspass visste. Patienternas erfarenhet vid bedside-rapporteringen var också att de upplevde sig delaktiga under rapporteringen och de ansåg att de fick bra information under vårdtiden. Det var även viktigt för patienterna att de fick berätta om sina erfarenheter av vården. Patienterna ansåg dock att de saknade kunskapen att fatta beslut angående vården och valde därför att lämna över beslutsfattandet till sjukvårdspersonalen. Slutsats: Patienterna beskrev generellt att de fick en positiv upplevelse av bedside-rapportering. De upplevde att de var mer välinformerade och att de hade en möjlighet att delge personalen information, vilket var värdefullt för vården. Vidare bidrog bedside-rapporteringen till att patienten kände sig mer delaktig i sin egen vård.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvård finns identifierade förbättringsområden, som vården behöver arbeta med för att undvika vårdskador. Exempel på några områden är fall och fallskador, trycksår, undernäring samt bristande patientdelaktighet. Personcentrerad vård och Timsrundor är två forskningsområden som tillsammans belyser dessa områden. Personcentrerad vård har visats öka patientdelaktigheten och timsrundor är en vårdstrategi för att i patientmöten höja kvalitén inom patientriskområden som fall och fallskador, trycksår och undernäring. Syfte: att beskriva patienters upplevelse av timsrundan samt se om timsrundan bidrar till personcentrerad vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie med fem kvinnor och två män i åldersspannet 46-89 år har bearbetats och analyserats.  De hade 2-80 vårddygn vid tre slutenvårdsavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Resultat: I det första av tre teman deltagarnas upplevelser av sitt hjälpbehov framkom det att deltagarna behövde ringa på hjälp när det var något som de inte klarade utföra själva. Andra temat belyste deltagarnas upplevelse av samspelet med personalen, att avdelningen hade en glad och trevlig personal som gav ett gott bemötande. I sista temat deltagarnas upplevelse av att personalen kom in utan att de ringt på hjälp framkom det att både tiden och frågorna när personalen kom in skulle anpassas efter personliga behov och situationer och att det bidrog till; det där lilla extra i vardagen, att de kände sig trygga och säkra och att de blev sedda och inte bortglömda. Slutsats: Det behövs ytterligare studier för att kunna dra slutsatser om timsrundor bidrar till personcentrerad vård. Däremot finns det indikationer på att Timsrundornas systematiska arbetssätt gör det dagliga patientnära arbetet mer personcentrerat.

Bakgrund: Överrapporteringen som sker inom vården har en viktig roll för omvårdnaden och behandling av patienter. Det finns olika rapporteringssätt och ett utav dessa är bedsiderapportering, som börjar bli allt vanligare inom dagens sjukvård. Brister i kommunikationen kan leda till felbehandlingar och vårdskador. Sjuksköterskor anser att rapportering som sker vid patientens säng minskar risken för missförstånd och därigenom ökar patientsäkerheten, vilken även stärks när patienterna blir involverade i sin vård.   Syfte: Studiens syfte var att ta reda på hur patienter upplevde kommunikationsverktyget bedsiderapportering (BRT) i vården.    Metod: Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa och två mixade originalartiklar.   Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudkategorier; Patienternas delaktighet, patientsäkerhet och kommunikation. De flesta patienter ansåg BRT vara en bra metod för att bli delaktiga i vården, samt för att vården skulle upplevas bättre och säkrare för patienterna. Patienterna uppgav att relationen till sjuksköterskorna var viktig och att BRT bidrog till att den personliga kontakten stärktes. De ansåg även att deras medverkan vid rapporteringen möjliggjorde att korrekt information om deras tillstånd förmedlades. Patienterna föredrog också en öppen dialog och samverkan, samt uttryckte att ett lättförståeligt språk från sjuksköterskorna främjade delaktigheten.   Slutsats: Litteraturstudiens resultat lyfter fram både många positiva och negativa åsikter om patienters upplevelser av BRT. Resultatet visar att BRT är ett stort steg i rätt riktning mot patienternas delaktighet och den personcentrerade vården. Författarna anser dock att mer forskning inom området behöver göras för att garantera att rapporteringsverktyget uppskattas av patienterna. / Background: The handover reporting in healthcare is an important part in the care and treatment of patients. There are different ways of reporting and one of those is bedside handover, this type of handover is becoming more common in today’s healthcare. Lack of communication can lead to inaccurate treatments and in some cases result in injuries due to incorrect treatment of patient. Nurses therefore consider a bedside handover by the patient’s bed to reduce the risk of misunderstanding and instead increase the patient’s safety. Has the opportunity to participate in their care.    Purpose: The purpose of this study was to find out how the patients experienced the bedside handover (BRT).   Method: The literature study was based on eight qualitative and two mixed original articles.   Result: The result is reported in three main categories; Patients participation, patient safety and communication. Most of the patients considered BRT to be a good method. It engages the patients in the treatment process and therefore creates a safer health care environment. Patients expressed that the relationship with the nurses was important and that BRT contributed to strengthening the personal contact. The patients also said that by being involved in the reporting process it was possible to correct any information about their condition that might be incorrect. Patients also preferred an open dialogue and that the nurses would use non-medical language because it makes it easier for the patient to be involved.   Conclusion: The results from the literature study highlights the patients experience of BRT, both the positive and negative opinions. It shows that BRT is a big step in the right direction towards increasing the patients involvement and the person-centered care. However, the authors believe that more research in the field is necessary to make sure that the choice of reporting is appreciated by the patients.

SAMMANFATTNING Bakgrund: I lagstiftningen betonas att hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att informera och göra patienten delaktig. För att förbättra patientdelaktighet inom kirurgisk vård är det värdefullt med fördjupad kunskap om vad patienter anser vara betydelsefullt. Syfte: Att beskriva vad patienter anser vara betydelsefullt avseende delaktighet under vårdtiden och inför utskrivning på kirurgisk vårdavdelning. Metod: Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Patienterna erbjöds att dagligen under sjukhusvistelsen skriva vad som var betydelsefullt för dem under vårdtiden och inför utskrivning på ett patientkort. Det som patienterna skrivit på patientkorten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet omfattar fyra olika huvudkategorier: att få kunskap och vara delaktig i samtal,att känna sig väl omhändertagen, att känna sig betydelsefull samt att känna trygghet inför hemgång. Slutsats: Studien visar att patienter som vårdas på kirurgiska vårdavdelningar anser att kunskap och fortlöpande information om sjukdom, behandling och planering är betydelsefullt för patientdelaktighet, vilket stöds av resultat från tidigare studier. För att uppnå att patienten blir delaktig i sin vård är det av stor vikt att patientens behov efterfrågas dagligen, vilket enkelt kan uppnås genom användandet av patientkortet som använts i denna studie. Nyckelord: Patientdelaktighet, patientinformation, kommunikation, kirurgisk omvårdnad, kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser, delaktighet och kommunikation av en samordnad vårdplanering (SVP) under en vistelse på ett korttidsboende i ett kommunalt äldreboende. Studien hade en beskrivande design, där nio patienter deltog. Data insamlades genom observationer och intervjuer och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat från observationerna visade att patientens delaktighet berodde på den egna självständigheten och hur mycket stöd de sökte hos anhöriga. Intervjuresultaten redovisas i tre kategorier. Att acceptera ett ökat beroende av andra beskriver patienternas upplevelser av otrygghet, att inte längre klarar sig själv och hur det påverkade deras dagliga liv. Att känna sig respekterad och att ha inflytande beskriver hur patienterna upplevde sin roll och medverkan under vårdplaneringsmötet samt deras upplevelser av att bli bekräftade. Patienternas delaktighet möjliggjordes genom kommunikation, vilket innebar att de själva fick berätta om sina egna önskemål, och att de kände sig hörda. Den sista kategorin Att få/inte få information och förstå målet med en SVP, beskriver patienternas upplevelser av att vara/inte vara tillräckligt förberedd inför en vårdplanering, information om egna rättigheter saknades. För att öka möjligheten till att vara mer delaktig i vårdplaneringsmötet behöver patienterna veta sina rättigheter. / The aim of the study was to describe patient's experiences, participation and communication in a patient care planning (SVP) during a sojourn on a short stay in a municipal nursing home. The study had a descriptive design, nine patients participated. Data were collected through observations and interviews and were analyzed by a qualitative content analysis. The results from the observations showed that the patient's participation depended on their own independence, and how much support they sought from relatives. Interview results are presented in three categories. To accept an increased dependence on others describe patient's experiences of insecurity, that no longer look after themselves and how it affected their daily lives. To feel respected and have influence describes how patients perceived their role and involvement in care planning meeting as well as their experiences of being confirmed. The patients' participation is made possible by communication, which meant that they had to tell about their own wishes, and that they felt heard. The last category To get /not get information and understand the objective of the SVP, describing patients' experiences of being / not being sufficiently prepared for a care planning, information about their rights were missing. To increase the ability to be more participating in care planning meeting, patient needs to know their rights. Keywords: Patient care planning, patient experiences, patient participation, communication

De senaste decennierna har det inom hälso- och sjukvården tagits en mängd initiativ för att enskilda individer i större utsträckning skall få vara delaktiga i utformningen av sin egen vård. Forskning har funnit att kroniskt sjuka patienter besitter en unik kunskap baserad på erfarenhet av att leva med sin sjukdom. Ett förändrat synsätt inom vården har därför vuxit fram där man i större utsträckning vill involvera patienten i sin vård, ett förhållningssätt som förespråkas inom patientcentrerad vård. Syftet med denna studie är bland annat att belysa hur missnöjda patienter ser på sjukvård och ifall deras syn på sjukvården återspeglar ett patientcentrerat förhållningssätt. Likaså ämnas det undersökas ifall en ökad patientmedverkan kan leda till ökad patientsäkerhet. För att uppfylla studiens syfte söktes svar på frågor som vilken typ av stöd och information patienter och anhöriga behöver för att känna sig välinformerade om vad en diagnos innebär och vilka behandlingsalternativ som är möjliga. Data har samlats in genom en webbaserad enkätstudie med 28 respondenter. Både kvantitativa data och kvalitativa data står till grund för datamaterialet. Resultaten visar bland annat att det för patienten är ytterst viktigt att få information som är individuellt anpassad. Detta kan innebära att information skall ges både muntligt och skriftligt, gärna med uppföljningssamtal. Lika viktigt är det att vårdpersonal tar sig tid att lyssna på patienten, och ser till vilka preferenser och behov patienten ger uttryck för. För att patienterna skall kunna medverka till en bättre vård är det viktigt för patienten att denne känner sig delaktig i vården och att patienten själv är påläst för att bättre kunna förstå det som sker. Lika viktigt är det här att vårdpersonalen visar att de är lyhörda och tar sig tid att lyssna, och att de därigenom låter patienten få fram den kunskap och erfarenhet som patienten faktiskt har av att leva med sin sjukdom eller skada. Denna studie kan ses som ett led i ett kvalitetsarbete med målet att förbättra patientens delaktighet inom vården genom att lyfta fram kunskap om vad patienter själva anser vara betydelsefullt för en bättre vård.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Trots åtgärder för att minska trycksår i vården är det många sjukhus i Sverige som har hög förekomst av trycksår. Patientdelaktighet i vården är viktigt för att öka patientsäkerheten. Det saknas forskning om patientdelaktighet i det förebyggande arbetet om trycksår. Syfte Att utvärdera en skriftlig patientinformation om förebyggande av trycksår. Metod En deskriptiv, komparativ interventionsstudie med en kvantitativ ansats. En skriftlig patientinformation, Hur kan du bidra till att förebygga trycksår implementerades på två kirurgiska vårdavdelningar. Totalt undersöktes 61 patienter på två vårdavdelning som fyllt i frågeformulären, före och efter implementeringen av den skriftliga patientinformationen. Resultat Efter införandet av den skriftliga patientinformationen framkom en signifikant skillnad avseende den information patienterna rapporterade att de fått om risker, orsaker och förebyggande åtgärder för att förhindra uppkomst av trycksår. Även patienternas egen kunskap om trycksår, avseende uppkomst, risk och prevention visade en signifikant skillnad efter interventionen jämfört med före. Flertalet av patienterna tyckte att den skriftliga patientinformationen var användbar, ganska lättläst och hade ett bra utseende. På frågan om patienten själv gjort något under det senaste dygnet för att förebygga trycksår, efter att de läst den skriftliga patientinformationen, svarade 28 (46 %) ja på frågan och 27 av dessa 28 angav lägesförändringar av något slag. Slutsats Undersökningen har visat att en skriftlig patientinformation är ett sätt att få patienten mer delaktig i vad de själva kan göra för att förebygga trycksår på våra vårdavdelningar. Att öka patienters delaktighet i det trycksårsförebyggande arbetet kan minska antalet trycksår som uppstår i samband med slutenvård. Ansvaret för trycksårsprevention ligger hos hälso-och sjukvårdspersonalen. / ABSTRACT BackgroundDespite steps to reduce pressure ulcers in health care, many hospitals in Sweden still have a high prevalence of pressure ulcers. It is important with patient participation in health care to increase patient safety. However, there is no research on patient participation related to pressure ulcer prevention.AimEvaluation of a written patient information in order to prevent pressure ulcers. MethodA descriptive, comparative intervention study with a quantitative approach. The patient information pamphlet, How can you help prevent pressure ulcers was implemented in two surgical wards. A total of 61 patients answered questionnaires before and after the implementation.ResultsPatients ‘experiences on the information they received about risks, causes and preventive measures to prevent pressure ulcers showed a significant difference after the introduction of the written patient information. The patients' knowledge of pressure ulcers, regarding the causes, risk and prevention showed a significant improvement after the intervention. The majority of the patients felt that the written patient information was helpful, fairly easy to read and had a good design. The patients were asked if they done anything in the last day to prevent pressure ulcers, after they read the written patient information. Twenty eight (46%) responded yes to the question, 27 of those 28 stated position changes of any kind. ConclusionThe study showed that a patient information pamphlet is a one way to get patients more involved in what they can do to prevent pressure ulcers. Increasing patients' participation in pressure ulcer prevention can reduce the number of pressure ulcers that occur during inpatient care. Responsibility for pressure ulcer prevention lies with the health care staff.