Background: Swedish healthcare is frequently claimed to be top class. A view not only communicated by politicians and the media, but also shared by an average citizen - for decades. Certain statistical indicators seem to support this: Sweden historically scores very high in life expectancy, stroke and cancer survival and infant mortality. At the same time, it is being reported that Swedish healthcare is suffering from a number of problems. While statistics looks reassuring, it focuses on results rather than processes, and does not take patient perceptions into account. Patient perspective seems to be somewhat overlooked in general in favour of more operations-focused research.   Purpose: The purpose of this study is to address the shortage of relevant literature and describe patient experience surrounding service failure in the fairly unique institutional context of Swedish public healthcare. Patient experience will include patient perceptions on service failure and recovery, as well as patient expectations and post-failure responses.   Method: The study employed a qualitative approach with 13 semi-structured interviews.   Conclusion: The study located reasons for service failure, which are fairly consistent with both previous research on this matter and the reported struggles of Swedish healthcare. It was also found that service recovery is not a common occurrence. Determinants for patient expectations and variability in patient post-failure responses were also uncovered.

Alla människor har rätt till en lika vård men studier visar att personer med substansbrukssyndrom befinner sig i en utsatt position i mötet med vården. Substansbruk definieras enligt världsorganisationen WHO som ett sjukdomstillstånd. 275 miljoner människor beskrivs ha ett substansbruk, varav 36 miljoner av dessa människor har ett substansbrukssyndrom. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om hur personer med substansbrukssyndrom upplever bemötandet och stigmatisering i vården. Metoden som valdes var en systematisk litteraturöversikt av studier med kvalitativ metod med metasyntes som analysmetod. Databaserna PubMed och PsycInfo användes. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 16 artiklar. Resultatet av metasyntesen resulterade i tre slutteman:  Att bli särbehandlad och dömd. Att bli ignorerad och misstrodd. Att bli behandlad som en människa och uppleva att man får den vård man är i behov av. Resultatet visade att personer med substansbrukssyndrom upplever både ett negativt och ett positivt bemötande av vården. I resultatet framkom det en upplevd stigmatisering och en känsla av att bli misstrodd av vården, medan andra delar av resultatet visade att patientgruppen erhöll ett tillitsfullt bemötande och blev sedd som en människa bakom sin diagnos. Slutsatserna tyder på vikten av en personcentrerad vård och att ett individuellt bemötande kan vara grunden för att skapa en god vårdrelation för att förbättra vården för patienter med substansbrukssyndrom. Denna studie kan bidra till en ökad förståelse och kunskap om hur personer med substansbrukssyndrom upplever att de blir bemötta av vården. Studien kan få en betydelse för vårdpersonal, men också för patienter och anhöriga, genom att vården kan uppnå ett förbättrat förhållningssätt till denna patientgrupp.