Afasi är en komplikation som kan drabba en människa efter insjuknande med stroke. Afasi innebär en bristande förmåga att använda sig av språket vilket är en följd av en hjärnskada. Kommunikationssvårigheter påverkar individens livsvärld vilket medför en känslomässig kamp för den drabbade. Syftet med denna studien är att beskriva afasi utifrån ett patientperspektiv. Studien är en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar lästs igenom och analyserats utifrån Axelssons modell (2012).  Resultaten från de tio artiklarna bildade fyra kategorier: En förändrad kommunikativ värld; Att känna samhörighet och delaktighet; Relationer och En ny livsvärld. De fyra kategorierna delades upp i elva subkategorier. I resultatet framkom att de flesta som insjuknade i afasi upplevde en förändrad livsvärld. Många upplevde att omgivningen hade brist på förståelse och kunskap för vad afasi innebar, vilket påverkade deras självförtroende negativt i deras nya roll. Betydelsefulla relationer och delaktighet uttrycktes som viktigt för att kunna känna välbefinnande och få en god livskvalitet och kunna leva framgångsrikt. Att vara eller leva framgångsrikt innebär god ekonomi och lyckad karriär. Denna studie bidrar till en fördjupad kunskap och förståelse för upplevelser av afasi utifrån ett patientperspektiv. Upplevelserna är överlag liknande hos de flesta som lever med afasi, men alla individer har sin egen unika upplevelse. Ökad kunskap är därför viktigt inom detta område för att underlätta rehabiliteringen för dessa individer och skapa hopp och tro om framtiden.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome är en långvarig och återkommande sjukdom karakteriserad av abdominell smärta och förändrat tarmtömningsmönster. Patofysiologin anses vara komplex och multifaktorell. Viktigaste komponenten i etiologin är en störning i tarm-hjärna-axeln. Sjukdomsincidensen är i väst 7-30% och globalt 12%. Sjuksköterskan bör ha kunskap om både patofysiologin, etiologin och patienters erfarenheter av att leva med IBS för att kunna erbjuda personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med Irritable Bowel Syndrome. Metod: En litteraturstudie som baserades på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetgranskades och en dataanalys utfördes genom innehållsanalys. Resultat: Från innehållsanalysen framkom fyra kategorier och nio subkategorier; fysiska symptom (smärta, fatigue, och påverkat sex- och samliv), emotionell påverkan (rädsla, skuld och skam), mötet med sjukvården (bristande stöd, givande vårdmöten) och hantering av sjukdomen (egenvård, anpassningar). Konklusion: Förutom fysiska symtom och en emotionell påverkan framkom patienterfarenheter av en kamp för respekt från sjukvården. Sjuksköterskan bör vara medveten om problematiken, lyssna på patienters erfarenheter och använda kunskapen för att förmedla en personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskan har ett ansvar att vara ajour med den senaste forskningen för att kunna undervisa och informera patienter som en del av evidensbaserad omvårdnad. Nyckelord: Egenvård, IBS, Irritable Bowel Syndrome, långvarig sjukdom, omvårdnad, patienterfarenheter, personcentrerad vård. / Background: Irritable Bowel Syndrome is a long-standing periodical disorder characterized by abdominal pain and altered bowel habits. The pathophysiology is considered to be complex and due to a multitude of factors. The most important component in the etiology is a dysfunction in the gut-brain-axis communication. The incidence of the disorder is 7-30% in the West and 12% globally. A nurse should have knowledge about both pathophysiology, etiology and patients’ experiences from living with IBS in order to offer a person centered care. Aim: The aim was to illuminate patients’ experiences from living with Irritable Bowel Syndrome. Method: A literature review based on 12 qualitative scientific articles. The articles underwent a quality audit and data analysis was carried out through content analysis. Results: The content analysis generated four categories and nine sub-categories; physical symptoms (pain, fatigue, and altered sex life), emotional effects (fear, guilt and shame), The encounter with Healthcare Services (lack of support, rewarding healthcare encounters) and management of the disorder (self-care, adaptations). Conclusion: Except from physical symptoms and emotional effects, patient experiences revealed a struggle to obtain respect from the Healthcare Services. The nurse should be aware about these experiences, be able to listen to patients’ experiences and use this knowledge to mediate a person centered care. The nurse has a responsibility to stay updated with the latest scientific research in order to teach and inform patients as part of evidence based nursing practice.Keywords: IBS, Irritable Bowel Syndrome, longstanding disorder, nursing, person centered care, patient experiences, self-care.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MR) är en växande diagnostisk metod som möjliggör bildtagning utan joniserande strålning. Trots Magnetkamerans många fördelar så kan den orsaka obehag och rädsla hos patienter. För att kunna vidareutveckla omvårdnadsåtgärder är det betydelsefullt att uppmärksamma patienters erfarenheter av att genomgå en MR-undersökning. Detta är viktigt för att skapa goda förutsättningar där patienter kan genomföra sina undersökningar. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av att genomgå en MR-undersökning.   Metod: Litteraturstudie utifrån åtta studiers kvalitativa resultat. Artikelsökningen utfördes i databaserna Pubmed och CINAHL. Artiklarna analyserades baserat på Fribergs modell för litteraturöversikter.  Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var; uppleva kroppsliga besvär, uppleva känslor av olust och befinna sig i en främmande miljö.  Konklusion: För att främja patienters upplevelser av MR-undersökningar är kommunikation, anpassad information och känsla av kontroll viktiga faktorer. Detta skapar goda förutsättningar för röntgensjuksköterskan att främja patienters välbefinnande och trygghet. / Background: Magnetic resonance imaging (MRI) is a growing diagnostic method that enables imaging without ionizing radiation. Despite the MRI-camera's many advantages, it can cause discomfort and fear in patients. In order to further develop nursing measures, it is important to draw attention to patients' experiences of undergoing MRI-examinations. This is important to create good conditions where patients can carry out their examinations.  Aim: The aim of this study was to illustrate patients’ experiences of undergoing MRI examinations.  Methods: Literature study based on the qualitative results of eight studies. The search for articles was performed in the databases Pubmed and CINAHL. The articles were analyzed with inspiration from Friberg's model for literature reviews.   Results: The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. The main categories were experiencing physical discomfort, experiencing feelings of unease and being in a foreign environment.  Conclusion: To promote patients' experiences of MRI examinations, communication, tailored information and a sense of control are important factors. This creates good conditions for the radiographers to promote patients' well-being and security.

Introduktion/Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är en vanlig form av vårdskada som smittar främst via vårdpersonalens eller patienternas händer vilket gör handhygien den främsta delen i preventionen. Att drabbas av en vårdrelaterad infektion leder ofta till antibiotikabehandling, striktare hygienrutiner, ökad morbiditet, mortalitet, personligt lidande och en ekonomisk börda för samhället men det förekommer begränsat med forskning kring patientens erfarenheter.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av att drabbas av en vårdrelaterad infektion.  Metod: En systematisk metod har använts med utformande av syfte, litteratursökning, urval, granskning av studier, tematisk analys och slutsats. Totalt inkluderades tio artiklar i studiens resultat, varav fem från databasen PubMed och fem från CINAHL.  Resultat: Patienternas erfarenheter av att drabbas av en vårdrelaterad infektion kunde delas in i två huvudteman: brister i hälso- och sjukvård och välbefinnandet påverkas.  Slutsats: De erfarenheter patienterna hade bildade tillsammans en helhet och ett personligt lidande, med vissa likheter och skillnader med att drabbas av andra infektioner. Patientens perspektiv kring att drabbas av en vårdrelaterad infektion har stor klinisk betydelse för att bedriva personcentrerad vård och utveckla arbetet kring informationsöverföringen till patienter. Förslag till att forska mer om detta område samt att forska på fenomenet i flera sammanhang.

Bakgrund: Partnerrelaterat våld är ett folkhälsoproblem och kvinnor är de som är mest utsatta. Kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld besöker sjukvården dubbelt så ofta jämfört med andra kvinnor. Sjukvårdspersonalen misslyckas ofta med att uppmärksamma och hjälpa kvinnorna. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa erfarenheter av mötet med sjukvårdspersonal för kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld. Metod: Litteraturstudie av kvalitativ ansats. Tolv vetenskapliga kvalitativa studier har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Tre kategorier och åtta underkategorier sammanställdes i resultatet. Resultat: Kvinnorna ville bli tillfrågade om partnerrelaterat våld av sjukvårdpersonalen. En del ansåg att det var svårt att avslöja våldet. Flera kvinnor uppgav att de inte fått den hjälp eller information de behövt. Kvinnorna som hade positiva erfarenheter belyste vikten av god information och ett empatiskt bemötande. Konklusion: Kvinnorna hade främst negativa erfarenheter av möten med sjukvårdspersonal. Sjukvårdspersonalen behöver få mer utbildning för att kunna ge en god vård. / Background: Intimate partner violence is a public health problem and women are more exposed. Women suffering from intimate partner violence are visiting the health care twice as much compared to other women. The health care workers often fails to identify and help the women. Aim: The aim of the study is to illuminate the experience of encounters with health care professionals for women exposed to intimate partner violence. Methods: Literature study with qualitative approach. Twelve scientific qualitative studies have been analyzed with content analysis. Three categories with eight subcategories were compiled into a result. Findings: The women wanted to be asked about intimate partner violence by health care professional. Many women found it difficult disclosing violence. Many women stated that they had not got the help or the information they needed.  Women who had positive experiences described the importance of relevant information and an emphatic approach. Conclusion: The women had mostly negative experiences of the encounters with the health care professionals. The health care professionals needs more education to be able to give a good health care.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en allvarlig psykisk sjukdom som kännetecknas av skiftande tillstånd av återkommande maniska och depressiva episoder. Sjukdomen är en av de mest utmanande psykiska störningarna att hantera, och bidrar till en komplex livssituation för patienten. Genom en ökad förståelse kring bipolär sjukdom kan sjuksköterskan förbättra bemötandet i vården och därmed lindra lidande och förebygga hälsa hos patienten. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar, för att bidra till evidensbaserad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Resultat: I resultatet framkom sex teman. Dessa är: blandade känslor kring diagnosen, informationens betydelse för ökad förståelse, terapins roll för välbefinnande, att möta okända symtom och stigmatisering, påverkan på relationer och arbete, samt varierande vårderfarenheter. Konklusion:Patienter med bipolär sjukdom upplever starka känslor som har en stor inverkan på patientens livsvärld. För att förstå sin sjukdom krävs en tydlig och öppen kommunikation där patienten kan känna trygghet och tillit till sin vårdare. / Background: Bipolar disorder is a serious mental illness characterized by varying states of recurrent manic and depressive episodes. The disease is one of the most challenging mental disorder to deal with and contributes to a complex life situation. Through an increased understanding of bipolar disorder, the nurse can improve treatments within care, thereby contributing to alleviation of suffering and improvement in patient health. Method: A literature review was used, in which ten qualitative articles were selected, to contribute to evidencebased nursing. Aim: This study aimed to describe patients’ experiences of living with bipolar disorder. Findings: The analysis resulted in six themes. These are: mixed feelings about the diagnosis, the importance of information for increased understanding, the role of therapy for well-being, meeting unknown symptoms and stigmatizations, the impact on relationships and work, and varying care experiences. Conclusion: Patient’s with bipolar disorder experience strong emotions that have a major impact on their life world. Understanding their illness requires clear and open communication where the patient can feel safe and have confidence in their caregiver.

Bakgrund: Samsjuklighet förekommer ofta hos personer med psykisk sjukdom. Det är vanligt att de behöver hjälp inom den somatiska vården. Trots att psykisk sjukdom är utbrett i samhället är detta tillstånd fortfarande behäftat med stigma. En form av stigmatisering är diagnostisk överskuggning, vilket innebär att fysiska symptom felaktigt tolkas som symptom på den psykiska sjukdomen. Detta leder till underdiagnostisering och felbehandling. Stigma kan internaliseras och leda till självanklagelser och undvikande av kontakt med till exempel sjukvården. Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever den somatiska sjukvården. Metod: En litteraturöversikt innehållande tolv vetenskapliga artiklar; tio kvalitativa samt två kvantitativa. Resultat: Fyra huvudteman utkristalliserades: ”Att inte bli tagen på allvar”, ”Längtan efter någon som lyssnar”, ”Självanklagelser och skam” samt ”Upplevelser av barriärer”. Diskussion: Resultatet diskuterades mot Erikssons omvårdnadsteori och Nordenfelts teori om värdighet samt mot konsensusbegreppen människa, hälsa och miljö. Det mest framträdande temat var upplevelsen av att inte bli tagen på allvar. Patienterna kände att vårdpersonalen viftade bort deras upplevelser och tolkade att de fysiska symptomen gick att härleda till den psykiska sjukdomen. Detta är exempel på stigma i handling, en företeelse som bidrar till minskad värdighet och vårdlidande hos patienten. / Background: Medical comorbidity is common in people with mental illness. There is still a strong stigma attached to mental illness. One of these could be diagnostic shadowing, a process where health professionals wrongly presume that physical symptoms are consequences of the patient´s mental illness. Diagnostic overshadowing can lead to underdiagnosis and mistreatment of the physical condition. Stigma and self-discrimination could also prevent people with mental illness from seeking treatment. Aim: The aim was to investigate how people with mental illness experience somatic health care. Method: A literature review was conducted which included twelve articles: ten with qualitative design and two with quantitative design. Results: Four main themes emerged: "Experience of not being taken seriously", "Longing for someone who listens", "Self-discrimination and shame" and "Experiences of barriers". Discussion: The results was discussed in relation to Eriksson's nursing theory, Nordenfelt theory of dignity and the consensus concepts of person, health and environment. The most distinct and common theme was the experience of not being taken seriously. The health professionals did not listen to the patients and assumed that the physical symptoms were consequences of the mental illness. This is stigma in action and it contributes to suffering and affects the patient’s sense of dignity.

Bakgrund: Inom kolorektalkirurgi är ”Enhanced Recovery After Surgery” (ERAS) ett standardiserat koncept pre-, intra- och postoperativt som syftar till snabb återhämtning efter operation. För att nå goda resultat i den postoperativa vården, där tidigt nutritionsintag och tidig mobilisering är viktiga faktorer, har patientens delaktighet visat sig vara viktig. För att utveckla omvårdnaden postoperativt och bland annat förbättra tidig mobilisering och tidigt nutritionsintag behöver de faktorer som påverkar patientdelaktigheten identifieras. Syfte: Att beskriva patienternas erfarenheter av den postoperativa vården efter genomgången kolorektalkirurgi enligt ”Enhanced Recovery After Surgery” med fokus på patientdelaktighet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer som genomgått kirurgi enligt ERAS (tio deltagare). Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Personerna ansåg sig vara välinformerade före operation och tyckte att de fått förståelse för konceptet, dock upplevdes loggbokens funktion vara otydlig. Alla patienter var nöjda med tiden på vårdavdelningen och resultatet visade att relationen mellan patient och vårdpersonal hade stor betydelse för återhämtningen postoperativt. Att upprätthålla god nutrition var dock en utmaning då många patienter upplevde illamående och hade svårt att äta samt dricka näringsdrycker.  Slutsats: ERAS-konceptet bidrar till trygghet för patienten genom kontinuitet och tydliga riktlinjer vilket möjliggör delaktighet och stimulerar till återhämtning efter operation. Personer med ett försvagat fysiskt utgångsläge har dock ett större behov av personalens stöttning och ett personcentrerat förhållningssätt skulle möjliggöra en individuellt anpassad vård utifrån ERAS-konceptet. Majoriteten av patienterna besväras dock av illamående postoperativt vilket har negativ påverkan på patientens återhämtning men också på upplevelsen som helhet, detta problem behöver ses över närmre för att om möjligt förbättras. / Background: In colorectal surgery ”Enhanced Recovery After Surgery” (ERAS) is a standardized pre-, intra- and postoperative concept aiming to enhance recovery after surgery. To achieve good outcome in postoperative care, early nutritional intake and early mobilisation has been identified as important factors as well as the patient´s involvement in their care. In order to develop postoperative nursing care and improve early mobilisation and early nutritional intake, factors affecting patient participation need to be identified. Aim: To describe patients experiences of the postoperative care after colorectal cancer surgery according to ”Enhanced Recovery After Surgery” with a specific focus on patient participation.   Method: Semi structured interviews were conducted with individuals undergoing surgery according to ERAS (ten participants). The interviews were analysed using a qualitative content analyze method. Result: The individuals considered themselves well informed before surgery and thought they understood the concept, but the logbook´s function was found to be unclear. All patients were satisfied with the time in the surgical care department and the results showed that the relationship between the patient and healthcare staff are of great importance for postoperative recovery. Maintaining good nutrition postoperatively, however, is a challenge when many patients experienced nausea and had difficulty eating and drinking nutritional beverages.  Conclusion: The ERAS concept contributes patient safety through continuity and clear guidelines, enabling participation and stimulating postoperative recovery. People with a weakened physical starting position, however, have a greater need for staff support and a person-centred approach would enable that, based on the ERAS concept. However the majority of patients suffer from postoperative nausea which has a negative impact on patient recovery but also on the experience as a whole, this problem has to be reviewed closer, but also improved if possible.

Sammanfattning Bakgrund: Lymfödem är en kronisk symtomdiagnos som kräver livslång behandling där egenvård är en viktig del. Bristande egenvård leder till försämrat lymfödem och större benägenhet för erysipelasinfektioner. Problemet är att patienterna känner sig osäkra på egenvård av lymfödem och tvivlar på dess effekt. Syfte: Förbättringsarbetets syfte var att skapa förutsättningar och bättre följsamhet till patienters egenvårdsbehandling för att bidra till bibehållet eller förbättrat stadie av lymfödem och uppleva en god hälso-relaterad livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med lymfödem, erfarenhet av den lymfterapeutiska vårdtjänsten och redogöra för patienters förbättringsförslag för att förbättra egenvård. Metod: Förbättringsarbetet genomförs med inspiration från tjänstedesign och förbättringsmodellerna 5P, Nolans förbättringsmodell och PGSA.Studien utförs med tematisk analys och beskrevs utifrån delar av Kanomodellen av Noriaki Kano; bas-, uttalade- och omedvetna behov. Resultat: Patienter blir säkrare på att göra egenvård om de har en egenvårdsplan och lymfterapeuterna blir tydligare i sin kommunikation med checklistan och i samskapande med patienten. Resultat från studien visar att lymfterapeuterna behöver bättre kommunicera egenvård och anpassa informationen individuellt. Slutsatser: Genom att patienterna delar med sig av sina erfarenheter och förbättringsförslag kan vi skapa ett lärande och öppna upp för mer patientinvolvering i utvecklingsarbetet. / Summary Background: Lymphedema is a chronic diagnosis that requires lifelong treatment where self-care is an important part. Lack of self-care leads to impaired lymphedema and greater tendency for erysipelas infections. The problem is that patients feel insecure about self-care of lymphedema and doubt its effect.  Purpose: The purpose of the improvement work was to create better compliance to the patients self-care treatment. The purpose of the study was to describe patients 'experiences of the lymphatic care service and living with lymphedema and also the patients' improvement suggestions for improving self-care. Method: With inspiration from service design and the improvement models 5P, Nolan's improvement model and PGSA. The study with thematic analysis method was described from parts of the Kano model by Noriaki Kano; basic-, expected- and  unexpected needs. Results: Patients become more confident in self-care if they have a self-care plan and the Lymphatic Therapists become clearer in their communication by a checklist and in collaboration with the patient. Results from the study show that the lymphatic therapists need to better communicate self-care and adapt the information individually.  Conclusions: By sharing patients' experiences and suggestions for improvement, we can create learning and more patient involvement in development work.

Bakgrund: Det finns evidens för att fysisk aktivitet har en positiv inverkan påsåväl fysisk som psykisk hälsa. Kranskärlssjukdom, som är den dominerande dödsorsaken i Sverige, karakteriseras av åderförkalkning och är direkt förenat med osunda levnadsvanor, däribland fysisk inaktivitet. En ökad fysisk aktivitet hos denna patientgrupp kan minska risken för återinsjuknande eller ytterligare eskalation i sjukdomsförloppet. Deltagande i hjärtrehabiliteringsprogram är lågt trots underlag för den fysiska aktivitetens hälsosamma fördelar. Sjuksköterskor har för uppgift att främja god hälsa och de skulle kunna bidra mer till preventionsarbetet i sitt dagliga arbete. Syfte: Studiens syfte var att undersöka erfarenheter av fysisk aktivitet ur kranskärlssjuka patienters perspektiv. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultatet baserades på tio vetenskapliga studier som analyserades utefter fem steg i en analysprocess av kvalitativ forskning. Resultat: Två teman och åtta subteman identifierades. Detförsta temat var motiverande faktorer med subteman; egenansvar, socialt stöd samt individanpassat stöd. Det andra temat var hindrande faktorer med subteman; tillgänglighet, känslor samt kunskapsbrist. Slutsats: Patienter är i behov av kontinuerlig individanpassad rådgivning och vägledning för att främja åtagande av fysisk aktivitet vid kranskärlssjukdom. Sjukvårdspersonal behöver arbeta strukturerat och personcentrerat för att bidra till en trygg och säker vård. Sjuksköterskor träffar mest patienter i sitt dagliga arbete och är särskilt lämpliga att främja fysisk aktivitet som sekundärpreventiv åtgärd. / Background: There is evidence to show that physical activity has a positive effect on both physical and psychological health. Coronary heart disease, which is the dominating cause of death in Sweden, is characterized by arteriosclerosis and is directly connected to unhealthy living habits, such as physical inactivity. Increased physical activity amongst this group of patients could decrease the risk of recurrence or escalation of the disease. Participation in heart rehabilitation programs are low, despite evidence of the health benefits linked to physical activity. A nurse's task is to promote health and they could do more within the preventative workfield. Aim: The aim of this study was to explore patients with coronary heart disease and their experiences of physical activity. Method: A literature review based on ten scientific studies, analyzed according to a five step analysis process of qualitative research. Results: Two main themes and eight sub themes were identified. The first main theme was motivating factors with the sub themes; personal responsibility, social support and individually tailored support.The second theme was hindering factors with the sub themes; accessibility, emotions and lack of knowledge. Conclusion: Patients are in need of continuous and individualized counseling and guidance in order to commit to physical activity. Healthcare workers need to have a structured and person-centered approach to provide safe healthcare. Nurses encounter the most patients throughout their daily work and are particularly suitable to promote physical activity as a secondary prevention.