Det juridiska kravet på polska vårdinrättningar att föra patientjournaler i elektronisk form skulle ha trätt i kraft den 1 augusti 2014 men deadline har redan flyttats fram ett par gånger. Vissa experter hävdar att en av anledningarna till detta är en negativ attityd till reformen hos läkare som inte vill överge det nuvarande sättet att föra patientjournal. Syftet med denna studie är mot bakgrund av detta att undersöka vilka möjligheter att implementera reformen om e-journaler läkarna i Polen anser sig ha. Detta analyserars utifrån implementeringsteorins tre ben – förstå, vilja och kunna. Det empiriska underlaget för analysen har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med läkare och annan personal anställd på ett distriktsjukhus i nordöstra Polen. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Vidare är detta en fallstudie, men utifrån denna studie kan även en mer tentativ diskussion föras om svårigheterna att implementera reformen generellt i Polen. Från den genomförde analysen framgår att ingen av de tre ovannämnda villkoren är helt uppfylld, och brister särskilt framträder vad gäller villkoret "förstå", vilket kan förklara problemen med implementeringen av reformen. Trots den bristande förståelsen och brister vad gäller sjukhusets tekniska utrustning har de flesta av de intervjuade läkarna dock en positiv inställning till reformen, vilket är på det

Allt fler svenska vårdgivare ger patienter direktåtkomst till sina patientjournaler via internet. För att göra sådana tjänster så lättanvända som möjligt är det viktigt att förstå vad användarna har för bild av vad en patientjournal är och hur den är strukturerad. I den här rapporten presenteras en undersökning av hur användare uppfattar patientjournaler. Undersökningen har omfattat intervjuer, öppen kortsortering (med inledande free-listing) och användningstest – metoder som kompletterat varandra bra. Frågor som ställts rör patientjournalens syfte, vilka som hanterar den och vad den kan innehålla. Resultaten indikerar att användarna har en gemensam kärna i sina uppfattningar av patientjournaler. Analysen begränsas av att antalet försökspersoner har varit relativt litet, men med ett större antal användare kan denna kombination av metoder vara värdefull i praktiskt utvecklingsarbete. / An increasing number of Swedish care givers are providing patients with direct access to their medical health records via the Internet. In order to make such services as easy as possible to use, it is important to understand what image the users have of what a medical health record is and how it is structured. In this thesis, an investigation of how users perceive medical health records is presented. The investigation has included interviews, card sorting (preceded by a free-listing exercise) and user testing – methods that have worked well together. Among the questions that were asked are ones about the purpose of a medical health record, who handles it and what may be in it. The results indicate that users have a common core in their perception of medical health records. The analysis is limited by the relatively low number of participants in the investigation, but with a larger number of participants, this combination of methods may be of value in practical development work.

No description available.

The overall purpose in this research has been to investigate what happens when somebody or something intervenes in a knowledge worker´s every-day life. Empirically, the author has chosen to explore how an anesthesia patient record is constructed to be what it becomes and then computerized and the implications of this for the anesthesist and the anesthesia nurse. The research takes place among a group of people that call themselves emergency people. Some of them think that the art of the performance will be at risk if the anesthesia patient record is computerized. The author has used a theoretical framework integrating ideas about knowledge management with concepts from structuration theory and theories about sensemaking, representations and schema use. Integrating knowledge management with structuration theory makes it possible to capture the complexity of what takes place when a knowledge worker shuttles between transformation and routine in an organizational setting in the knowledge society. “The clinical eye” emerges as a concept that influences how an anesthesist searches for information, how knowledge is exercised in anesthesia and how a patient record should be designed. The author concludes that the clinical eye is a central concept for understanding how an anesthesist exercises his or her knowledge, how the content of a patient record is constructed and designed and how reactions to a changed evolve. The author introduces two concepts “knowledge structuring” and “knowledge domination” that are considered important and interrelated. Exercising knowledge is a structured activity. In our heads we make plans for what to do, how to do it and what to do next. When an organizational setting is structured the knowledge that is exercised in this setting also becomes structured. An anesthesist exercises the practice of anesthesia in a structured order in a certain space during a certain time-period. When upgrading and computerizing the anesthesia patient record, both a transformation and an additional structuring of how knowledge is exercised take place. The question then becomes how this new structuring influences the practice of performing anesthesia. In addition to this the author theorizes that if the computerized patient record is conceptualized as a knowledge management system the way it is used changes. Many more services are included, and it is not “just” a patient record anymore. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2006

Syftet med denna uppsats är att genom patientjournaler undersöka hur mentalpatienter har behandlats vid Lunds hospital under åren 1879,1896 samt 1916. Det som undersökts är vilka personer som intogs för vård, vilka intagningsskälen var, vilken diagnos som tilldelades de intagna samt vilken behandling de sinnessjuka fick. Källmaterialet har bestått av patientjournaler från avgångna patienter och detta material finns på Arkivcentrum Syd i Lund. Metoden som jag använt mig av har gått ut på att gå igenom journalerna och undersöka vilka diagnoser som tilldelades de sjuka, hur långa vistelsetiderna var, kvinnornas ålder och civilstånd, vilka intagningsorsakerna var samt vilka behandlingar och mediciner som ordinerades. Resultaten av undersökningen räknades sedan ihop och sammanställdes i tabeller vilka ligger som bilagor i arbetet. Jag har dessutom valt att exemplifiera mina resultat genom att referera eller direkt citera ur patientjournalerna. Resultaten av undersökningen visade att det främst var kvinnor ur under- och medelklassen som avgick från hospitalet under de undersökta åren. Anledningen till deras intagning vid hospitalet var att de inte kunde klara sig själva och var svåra att sköta i hemmet då de bl.a. kunde vara våldsamma, självmordsbenägna och allmänt oroliga. Bland de utdelade diagnoserna förekom bl.a. Melancholia, Mania, och Dementia. Behandlingen de intagna fick bestod av lugnande medel, tvångsmedel samt mediciner och behandlingar av andra kroppsliga åkommor.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Inom hälso- och sjukvården hanteras känslig patientinformation. I framtiden kommer alltmer information att lagras elektroniskt och därmed bli mer lättillgänglig. Användarna av informationssystemen kan vara en säkerhetsrisk. Metoderna som används vid intrångsförsök inriktas alltmer på att involvera människor istället för att enbart använda sig av teknik.</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka användarnas upplevelse och medvetenhet om icke tekniska hot mot informationssäkerheten för digitalt lagrad patientinformation.</p><p>Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor anställda på ett sjukhus i västra Sverige. Resultatet visar att det allt överskuggande upplevda hotet var intrång och förlust av sekretess i den elektroniska patientjournalen. Hoten uppfattades som interna främst från personal och till viss del från patienter. Intrång av externa aktörer ansågs osannolikt och av mer teknisk natur. En social engineering attack skulle kunna vara lyckosam, skadan som skulle kunna åstadkommas förstärks av icke fungerande utloggningsrutiner, kombinerat med vissa brister i lösenordshanteringen och användarnas omedvetenhet om hoten.</p>

Inom hälso- och sjukvården hanteras känslig patientinformation. I framtiden kommer alltmer information att lagras elektroniskt och därmed bli mer lättillgänglig. Användarna av informationssystemen kan vara en säkerhetsrisk. Metoderna som används vid intrångsförsök inriktas alltmer på att involvera människor istället för att enbart använda sig av teknik. Syftet med detta arbete är att undersöka användarnas upplevelse och medvetenhet om icke tekniska hot mot informationssäkerheten för digitalt lagrad patientinformation. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor anställda på ett sjukhus i västra Sverige. Resultatet visar att det allt överskuggande upplevda hotet var intrång och förlust av sekretess i den elektroniska patientjournalen. Hoten uppfattades som interna främst från personal och till viss del från patienter. Intrång av externa aktörer ansågs osannolikt och av mer teknisk natur. En social engineering attack skulle kunna vara lyckosam, skadan som skulle kunna åstadkommas förstärks av icke fungerande utloggningsrutiner, kombinerat med vissa brister i lösenordshanteringen och användarnas omedvetenhet om hoten.