<p>Syftet med vår studie är att kartlägga vad elever tycker om specialundervisning utanför den egna gruppen. Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med 13 elever, i två olika skolor, inom samma kommun. Den kvalitativa forskningsintervjun gör det möjligt att försöka inta elevers eget perspektiv, vilket var syftet med den här studien. Resultat: Resultatet av vår studie är väl överensstämmande med tidigare forskning på området. De flesta elever ställer sig positiva till sin specialundervisning, även om någon av eleverna ser det som "något nödvändigt ont". Alternativet att få hjälp inne i klassen ansåg denne elev som något än mer påfrestande, vilket resulterar i att eleven ser det på det viset. De flesta anger lugnet, arbetsron, mer koncentration och möjlighet till mer hjälp som de avgörande orsakerna till att de är positiva till sitt stöd. En negativ aspekt som framkom var att några elever tycker att de missar information eller roliga lektioner i klassrummet, när de är på specialundervisning. Andra negativa åsikter som eleverna påtalade var att det kunde kännas pinsamt att komma tillbaka in i klassen samt insikt om att de inte nådde upp till samma prestationsnivå som klasskamraterna. Alla elever förmedlade en positiv inställning till sina speciallärare.</p>

Syftet med vår studie är att kartlägga vad elever tycker om specialundervisning utanför den egna gruppen. Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med 13 elever, i två olika skolor, inom samma kommun. Den kvalitativa forskningsintervjun gör det möjligt att försöka inta elevers eget perspektiv, vilket var syftet med den här studien. Resultat: Resultatet av vår studie är väl överensstämmande med tidigare forskning på området. De flesta elever ställer sig positiva till sin specialundervisning, även om någon av eleverna ser det som "något nödvändigt ont". Alternativet att få hjälp inne i klassen ansåg denne elev som något än mer påfrestande, vilket resulterar i att eleven ser det på det viset. De flesta anger lugnet, arbetsron, mer koncentration och möjlighet till mer hjälp som de avgörande orsakerna till att de är positiva till sitt stöd. En negativ aspekt som framkom var att några elever tycker att de missar information eller roliga lektioner i klassrummet, när de är på specialundervisning. Andra negativa åsikter som eleverna påtalade var att det kunde kännas pinsamt att komma tillbaka in i klassen samt insikt om att de inte nådde upp till samma prestationsnivå som klasskamraterna. Alla elever förmedlade en positiv inställning till sina speciallärare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan. Majoriteten av kvinnorna och männen i båda grupper anser att personalen bör avstå från att svära i skolan och att det är värre att svära offentligt än privat. De flesta tillfrågade verkade acceptera svärandet i fysiskt smärtsamma situationer, följt av situationer som orsakades av en annan typ av smärta, såsom frustration eller ilska. Majoriteten av de tillfrågade, oavsett kön eller grupptillhörighet kan inte tänka sig att svära i närvaro av barn eller en äldre släkting.

<p>Youths tend to have a bad reputation. Their outspokenness and spontaneity are two of many reasons to why they are seen as rude and disrespectful. The creativity, curiosity and not least the courage to have opinions and attitudes are in such young age not yet weakened. Youths, their thoughts and attitudes change quickly. This essay will deal with a selected group of youths and their attitudes to the surrounding society. The aim of this study is to examine the relation between youth’s socioeconomic condition, growth environment, spare time habits and attitudes to the surrounding society. The respondents are 13 and 15 years old.</p><p>A personal interest in youth’s creativity, thoughts and attitudes is the choice of topic. I will, furthermore, daily in my future employment meet, learn from and be surrounded by youths. An increasing understanding for youth’s lives will thus be significant for my future years as a teacher.</p>

<p>Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?</p><p>Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer. Dessutom är syftet att göra en tolkning av hur aktiva eller passiva kommunerna är avseende utvalda områden.</p><p>Avgränsningar: Som utgångspunkt i undersökningen har vi valt att använda oss av de faktorer som undersöks i Svenskt näringslivs mätning av företagsklimatet. Vi har valt bort kommunala regler, osund konkurrens, tillgång på kompetent arbetskraft och infrastruktur. Istället har vi lagt till andra faktorer som vi finner intressanta och det är kommunikation och dialog, mål och måluppföljning och företagens agerande på det lokala planet. Vi har dessutom avgränsat undersökningen till att omfatta fyra värmländska kommuner, vilka är Filipstad, Forshaga, Kristinehamn och Sunne.</p><p>Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden med djupintervjuer av näringslivsutvecklarna i respektive kommun.</p><p>Analys/Slutsats: I undersökningen har det framkommit likheter och skillnader mellan de undersökta kommunernas näringslivsarbete. De likheter vi funnit är marknadsförsörjning, skattesats, högre utbildningsnivå och kommunens service till företagen. De skillnader som framkommit är entreprenader, nyföretagande, företagande, kommunikation och dialog, mål och måluppföljning, attityder till företagande och företagens agerande. Vi har därefter använt oss av en analysmodell där vi tolkat skillnaderna i termer av aktivitet och passivitet hos aktörerna. Det vi kommit fram till är att Filipstad och Forshaga hamnar i beroendemodellen, med vilken menas att kommunerna är förhållandevis passiva medan näringslivet är mer aktivt, medan Kristinehamn och Sunne hamnar i mobiliseringsmodellen, med vilken menas att både kommun och näringsliv är aktiva.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: I undersökningen har det framkommit en mängd intressanta områden att undersöka vidare: Hur utvärderar och följer kommunerna upp näringslivsarbetet? Vad gör kommunerna för att påverka attityderna till företagande hos tjänstemän, skolor och allmänhet? Påverkar anställningsformen hos näringslivsutvecklarna deras arbete? Är det lättare att driva näringslivsarbete i kommuner där det finns tillväxtbranscher?</p>

Youths tend to have a bad reputation. Their outspokenness and spontaneity are two of many reasons to why they are seen as rude and disrespectful. The creativity, curiosity and not least the courage to have opinions and attitudes are in such young age not yet weakened. Youths, their thoughts and attitudes change quickly. This essay will deal with a selected group of youths and their attitudes to the surrounding society. The aim of this study is to examine the relation between youth’s socioeconomic condition, growth environment, spare time habits and attitudes to the surrounding society. The respondents are 13 and 15 years old. A personal interest in youth’s creativity, thoughts and attitudes is the choice of topic. I will, furthermore, daily in my future employment meet, learn from and be surrounded by youths. An increasing understanding for youth’s lives will thus be significant for my future years as a teacher.

Det är viktigt att arbeta medvetet med läsningen i undervisningen även på mellanstadiet och därför undersöks i denna studie hur fyra lärare ser på läsningen. Undersökningen är genomförd via intervjuer med två lärare i årskurs 4 och två lärare i årskurs 6, samt två elever i årskurs 4 och två i årskurs 6. Vi har även genomfört observationer i klassrummen. Lärarna ser läsningen som betydelsefull och anser att de arbetar mycket med läsningen i undervisningen genom olika aktiviteter såsom högläsning och tyst läsning vilket de också gör. Dock uppfattar inte eleverna hur mycket de arbetar med läsning. Av studien framgår dock att syftet med läsaktiviteterna, att eleverna ska få en bättre läsförmåga och läsförståelse, inte synliggörs för eleverna vilket leder till bristande motivation. Det framgår även att syftet med läsundervisningen inte skiljer sig mellan årskurs 4 och 6.

Syftet med studien var att undersöka sjuåriga flickors och deras mödraras attityder till mat/ätande samt att undersöka om det förekom ett samband mellan mödrars och döttrars attityder till mat/ätande. Studien var en delstudie ur IDA-projektet som hade en prospektiv longitudinell design. Flickor och deras mödrar rekryterades genom ett slumpmässigt stratifierat urval av skolor i Uppsala län. Sammanlagt 161 flickor och deras mödrar (n=133) deltog. För att bedöma attityder till mat/ätande har två självskattningsformulär använts, Children’s Eating Attitude test (ChEAT) för flickorna samt Eating Attitude Test (EAT) för mödrarna. Flickorna fick genomgå strukturerade intervjuer på grund av sin ringa ålder. Flickorna skattade generellt sunda attityder till mat/ätande (90 %), 4,3 % av flickorna hade negativa attityder till mat/ätande och 5,4 % skattade ett stört ätbeteende. Majoriteten av mödrarna (90,2 %) skattade sunda attityder till mat/ätande. Negativa attityder till mat/ätande sågs hos 8,5 % och 1,6 % hade ett stört ätbeteende. Det fanns inget signifikant samband mellan döttrars och mödrars attityder till mat/ätande. Majoriteten av alla deltagare hade sunda attityder till mat/ätande. Dock förekom negativa attityder samt stört ätbeteende hos både unga flickor och deras mödrar. / Investigation of dieting behaviours in adolecent girls

Bakgrund: Humant immunbristvirus [HIV] skadar kroppen genom att förstöra specifika blodceller. Sjukdomen påverkar både den fysiska och psykiska hälsan.  Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att kartlägga vilka upplevelser av stigmatisering som beskrivits av personer med HIV. Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. 14 artiklar bearbetades utifrån syfte och frågeställningar, kvalitetsbedömdes, sammanställdes, analyserades och sammanfattades. Resultat: Stigmatisering förekom frekvent inom hälso- och sjukvården, bland familj och vänner samt i samhället/arbetslivet. Orsaker upplevdes vara okunskap gällande HIV. Stigmatiseringen orsakade bland annat känslor av skam samt isolering. Diskussion: En viktig del av sjuksköterskors uppgifter bestod av att utbilda både patient, anhöriga och personal. En ökad kunskap om HIV och människorna som lever med den minskar risken att personer som lever med HIV skall uppleva stigmatisering. Slutsats: Den beskrivna stigmatiseringsproblematiken kan sammantaget bidra till att personer som lever med HIV upplever en minskad stigmatisering.

Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra? Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer. Dessutom är syftet att göra en tolkning av hur aktiva eller passiva kommunerna är avseende utvalda områden. Avgränsningar: Som utgångspunkt i undersökningen har vi valt att använda oss av de faktorer som undersöks i Svenskt näringslivs mätning av företagsklimatet. Vi har valt bort kommunala regler, osund konkurrens, tillgång på kompetent arbetskraft och infrastruktur. Istället har vi lagt till andra faktorer som vi finner intressanta och det är kommunikation och dialog, mål och måluppföljning och företagens agerande på det lokala planet. Vi har dessutom avgränsat undersökningen till att omfatta fyra värmländska kommuner, vilka är Filipstad, Forshaga, Kristinehamn och Sunne. Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden med djupintervjuer av näringslivsutvecklarna i respektive kommun. Analys/Slutsats: I undersökningen har det framkommit likheter och skillnader mellan de undersökta kommunernas näringslivsarbete. De likheter vi funnit är marknadsförsörjning, skattesats, högre utbildningsnivå och kommunens service till företagen. De skillnader som framkommit är entreprenader, nyföretagande, företagande, kommunikation och dialog, mål och måluppföljning, attityder till företagande och företagens agerande. Vi har därefter använt oss av en analysmodell där vi tolkat skillnaderna i termer av aktivitet och passivitet hos aktörerna. Det vi kommit fram till är att Filipstad och Forshaga hamnar i beroendemodellen, med vilken menas att kommunerna är förhållandevis passiva medan näringslivet är mer aktivt, medan Kristinehamn och Sunne hamnar i mobiliseringsmodellen, med vilken menas att både kommun och näringsliv är aktiva. Förslag till fortsatt forskning: I undersökningen har det framkommit en mängd intressanta områden att undersöka vidare: Hur utvärderar och följer kommunerna upp näringslivsarbetet? Vad gör kommunerna för att påverka attityderna till företagande hos tjänstemän, skolor och allmänhet? Påverkar anställningsformen hos näringslivsutvecklarna deras arbete? Är det lättare att driva näringslivsarbete i kommuner där det finns tillväxtbranscher?