I sjuksköterskans arbete är rapportering och dokumentering två betydelsefulla moment. De fyller en viktig funktion, både gällande patientsäkerhet och kontinuitet i vården. Författarna har under den kliniska delen av sjuksköterskeutbildningen deltagit i olika former av rapportering. Enligt litteraturen är det viktigt att all dokumentering är noggrant och omsorgsfullt skriven för att den tillträdande sjuksköterskan skall kunna göra sig en klar bild av patienten och den vård som givits. Den muntliga rapporten skall få sjuksköterskan att fokusera på de faktorer i omvårdnaden som är viktigast. Under den muntliga rapporten ges även en möjlighet till förtydliganden. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan skriftlig dokumentation och muntlig rapport. Frågeställningarna som ligger till grund för denna studie är: Finns det skillnader mellan skriftlig dokumentering och muntlig rapportering och hur ser skillnaderna ut? En observationsstudie av den muntliga rapporten i kombination med insamlande av patientjournaler genomfördes på två olika somatiska avdelningar, vilka hade olika rapporteringsförfaranden. Datamaterialet kom att innefatta 41 patienter. Resultatet visade att det finns skillnader i dokumentation mellan de båda avdelningarna. Skillnaderna i dokumenteringen låg huvudsakligen i hur omfattande och noggrant det var dokumenterat. Dokumenteringen från avdelningen med huvudsakligen skriftliga rapporter var i de flesta fallen mer väldokumenterad. Vissa skillnader påvisades i innehållet mellan dokumentationen och den muntliga rapporten. Skillnaderna kunde exempelvis vara att information gällande patientens hälsohistoria och hälsotillstånd endast förekom i den muntliga rapporten vid ett par tillfällen. / Shift report and documentation are two important elements in nursing. These two elements fill an important role when it comes to patient safety and a continuous care. During the clinical part of their education the authors of this study have participated in different kind of shift reports. According to the literature it is important that all kind of documentation are accurate and careful written. The nurse that enters her duty should be able to get a clear picture of the patient and the given care. The oral shift report should help the nurse to focus on the important elements of the care, as well as an opportunity to clarify important aspects. The aim of this study is to investigare the relationship between oral shift report and documentation. The research are: Are there any differences between oral shift report and documentation? If so, what are the differences? An observational study of the oral shift report in combination with collection of patientjournals were carried out at two somatic wards. These wards used two different kinds of shift reports. The collected data included 41 patients. The result indicates that there are differences between the two wards concerning how documentation was brought about. The documentation from the ward with mainly written shift reports was more well documented and extensive. Some differences in the content between the documentation and oral shift report were observed.

Bakgrund   Det senaste decenniet har internetbaserade patientportaler som erbjuder patienter möjlighet att gå in och läsa sina journalanteckningar implementerats i många länder. Den ökade tillgången har bidragit till att fler patienter läser sina journalanteckningar och det är därför relevant att undersöka patienters erfarenheter av detta.  Syfte  Syftet var att belysa vuxna patienters erfarenheter av att läsa sina journalanteckningar efter kontakt med hälso- och sjukvård.  Metod  Studien som genomfördes var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar med olika metod: kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Varje artikel kvalitetsgranskades separat utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Därefter analyserades materialet med en integrerad analysmetod i vilken olika teman identifierades.  Resultat Tre huvudteman identifierades: Förståelse, Egenmakt och Känslomässiga reaktioner. Dessutom identifierades fyra subteman: Svårigheter med språket, Förbättrad kunskap om sitt hälsotillstånd, Påverkan på delaktighet och förtroende, Lättare att komma ihåg och Ökad känsla av kontroll. De flesta patienter upplevde fördelar med att läsa sina journalanteckningar. Det bidrog till en ökad känsla av förståelse, egenmakt och kontroll. Dessutom kände patienter ett ökat förtroende för vårdgivare. En del upplevde dock att journalanteckningarna var svåra att förstå, vilket skapade oro och frustration. Svårigheter upplevdes på grund av språket som användes med bland annat medicinsk jargong och förkortningar. Negativa känslor upplevdes då journalanteckningarna inte stämde överens med patienters uppfattning av besöket. Slutsats Patienter upplevde både för- och nackdelar med att läsa sina journalanteckningar, varav majoriteten var positiva. Erfarenheterna kunde beskrivas utifrån patienters känsla av sammanhang där deras förmåga att se journalanteckningarna som begripliga, meningsfulla och hanterbara varierade. Resultatet bidrar med kunskap till alla vårdprofessioner då journalföring sker i alla vårdkontexter. Vårdpersonal behöver bli mer medvetna om att journalanteckningarna läses av patienter, samt hur läsningen uppfattas av patienter. / Background During the last decade, many countries have implemented internet-based patient portals, whereby patients are able to read their medical records. This greater access has contributed to an increased number of patients reading their visit notes and it is therefore relevant to investigate patients’ experiences regarding this.  Aim The purpose was to illustrate adult patients’ experiences of reading their visit notes after contact with medical care.  Method The study conducted a non-systematic literature review based on 16 scientific articles with different methods: qualitative, quantitative and mixed method. Each article was reviewed separately for quality according to Sophiahemmet Högskolas assessment criteria. Thereafter, the material was analyzed with an integrated analysis method in which different themes were identified.  Results Three main themes were identified: Comprehension, Empowerment and Emotional reactions. Furthermore, four sub themes were identified: Language difficulties, Improved knowledge of their state of health, Impact on participation and trust, Easier to remember and Increased sense of control. Most patients experienced benefits from reading their visit notes. This contributed to an increased sense of comprehension, empowerment and control. In addition, the patients felt an increased sense of trust for the health care provider. However, some patients found their visit notes hard to understand, which created worry and frustration. The difficulties experienced were partly due to the language used, with medical jargon and abbreviations. Negative emotions were experienced when medical records were not in agreement with the patient’s perception of their medical appointment.  Conclusions Patients experienced both advantages and disadvantages from reading their visit notes, of which the majority had positive experiences. These experiences could be described from patients’ sense of coherence, where their ability to perceive medical records as understandable, meaningful and manageable varied. The result provides knowledge to all healthcare professions, as record keeping occurs in all medical contexts. Healthcare staff need to be more aware that visit notes are read by patients, as well as how their contents are perceived by patients.

Causal discovery is the problem of learning causal relationships between variables from a set of data. One interesting area of use for causal discovery is the health care domain, where application could help facilitate a better understanding of disease and treatment mechanisms. The health care domain has recently undergone a major digitization, making available a large amount of data for use in learning algorithms, available in formats such as medical images or electronic health records. This thesis aims to explore the application of causal discovery on electronic health record data. We provide an overview of the field of causal discovery and identify 3 contemporary methods for causal discovery on time-series data which we apply on a preprocessed version of the MIMIC-IV data set. Each causal discovery method is run on time-series comprising of electronic health record data related to hospital stays for patients with sepsis. We provide an empiric report of the overlap between the learned graphs from different hospital stays as a heuristic evaluation measure. We find that it is possible to identify common themes in the learned graphs between different causal discovery methods, indicating potential practical value of causal discovery on electronic health record data. We also identify important considerations for future application and evaluation, such as incorporating extensive domain knowledge, and provide suggestions for future work. / Kausal upptäckt är problemet med att lära sig orsakssamband mellan variabler från en uppsättning data. Ett intressant användningsområde för kausal upptäckt är hälso- och sjukvårdsdomänen, där tillämpning kan bidra till en bättre förståelse av sjukdomar och behandlingsmekanismer. Sjukvårdsdomänen har nyligen genomgått en stor digitalisering vilket gör en stor mängd data tillgänglig för användning i inlärningsalgoritmer, tillgänglig i format som medicinska bilder eller elektroniska patientjournaler. Denna avhandling syftar till att utforska tillämpningen av kausal upptäckt på elektroniska patientjournaler. Vi ger en översikt över området för kausal upptäckt och identifierar 3 samtida metoder för kausal upptäckt på tidsseriedata som vi tillämpar på en förbearbetad version av MIMIC-IV-datauppsättningen. Varje identifierad metod för kausal upptäckt körs på tidsserier som består av elektroniska patientjournaler relaterade till sjukhusvistelser för patienter med sepsis. Vi tillhandahåller en empirisk rapport över överlappningen mellan de inlärda graferna från olika sjukhusvistelser som ett heuristiskt utvärderingsmått. Vi finner att det är möjligt att identifiera gemensamma teman i de inlärda graferna mellan olika kausala upptäcktsmetoder, vilket indikerar potentiellt praktiskt värde av kausal upptäckt på elektroniska patientjournaler. Vi identifierar också viktiga överväganden för framtida tillämpning och utvärdering, såsom att integrera omfattande domänkunskap, och ger förslag för framtida arbete.

Purpose:The thesis will shed light on the overall need of CDSSs in the Swedish health care system,  and  it  will  also  present  a  specific  efficiency  problem  that  could  be  solved  by implementing a CDSS. The need for a CDSS is where an implementation would improve patient outcome, by delivering the right care at the right time, and where the CDSS could reduce the cost of the delivered care. A better understanding of the current need could help eliminate the existing empirical gap and ultimately lead to better and more efficient health care in Sweden. The research question was formulated as: Where within Swedish health care can a need for increased efficiency be met through the implementation of a realistic CDSS system? Design and methodology: The  thesis  is  a  case  study  where qualitative data, collected through a literature review and interviews, was used to answer the research question. The methodology used was tailored to the unique setting of the research and in accordance to the purpose of the study. The method was divided into five phases. (1) Finding an area of focus, such as a specific diagnosis, within the health care system where the need for a CDSS system is deemed high. (2) Mapping the care chain of the identified area of interest. (3) Developing hypotheses concerning where in the care chain challenges could be solved using a clinical decision support system. (4) Confirming or rejecting the proposed hypotheses through interviews with relevant experts. (5) Presenting the specific efficiency problem that could be solved using a CDSS and a presentation of the design of said CDSS. Findings: The efficiency problem that could be solved using a CDSS was identified to be within the area of heart failure treatment. There were a multitude of areas of improvement found along the care chain and a number of them could be solved by developing and using specific CDSSs. A CDSS that could help physicians, within the primary care system, to identify patients that  could benefit from  being  assessed  by  cardiology specialist was  proposed  as  the  most beneficial  CDSS  system.  The  proposed  CDSS  would  be  both  beneficial  and  realistically implementable. / Syftet med uppsatsen är att belysa det övergripande behovet av kliniska beslutsstödssystem inom den svenska vården och slutligen finna det mest trängande behovet. En bättre förståelse för detta behov kan hjälpa att minska det existerande empiriska gapet och slutligen leda till en bättre och mer effektiv vård i Sverige. Forskarfrågan formulerades som uppdraget att finna ett behov för ökad effektivitet inom svensk sjukvård, som kan lösas genom implementering av ett realistiskt kliniskt beslutsstöd. Design och metodologi: Uppsatsen är en casestudie där kvalitativ data, samlad genom en litteraturstudie samt intervjuer, användes för att besvara forskningsfrågan. Metodologin som brukades var anpassad efter den unika naturen för forskningen, samt i enighet med syftet av studien. Metoden delades in i fem faser. (1) Finna ett fokusområde, exempelvis en specifik diagnos, där behovet av ett kliniskt beslutsstöd bedömdes högt. (2) Kartlägga vårdkedjan för den identifierade diagnosen. (3) Utveckla hypoteser angående var inom vårdkedjan som  utmaningar skulle kunna lösas med ett kliniskt beslutsstöd. (4) Bekräfta eller förkasta ypoteserna genom intervjuer med relevanta experter. (5) Presentera problemet med det mest trängande behovet efter ett kliniskt beslutsstöd och hur ett sådans skulle utformas. Fynd: Effektivitetsproblemet som kunde lösas bäst via ett kliniskt beslutsstöd identifierades att vara inom området hjärtsviktsbehandling. Det fanns flertalet områden med utvecklingspotential som urskiljdes ur vårdkedjan för hjärtsviktspatienter, och vissa av dessa utmaningar kunde lösas genom utveckling och implementering av specifika kliniska beslutsstöd. Det kliniska beslutsstöd som skulle lösa det mest trängande behovet inom vården idag föreslås vara ett system som hjälper läkare inom vårdcentralerna att identifiera patienter som skulle gagnas av en remiss till en kardiolog. Det föreslagna kliniska beslutsstödet skulle vara både fördelaktigt för vårdpersonal samt patienter samt är realistiskt implementerbart.

Hemsjukvårdscentralen began its work from Tunåsens Hospital in Uppsala in 1962, with the purpose to give conomic support to people who nursed their chronic sick relatives in home. Hemsjukvårdscentralen ended its work in 1987, and delivered its archive to the County council of Uppsala in 1988. About half of the archive consisted of medical records of the patients who had received economical support, and many of the archival records was considered as ”work papers”, non-archival records that could be discarded. Two obvious problems emerge from the organizing of the records. The first problem was the difficulty to keep the principle of provenance while making a access point to the archive, especially when it's common in Sweden to use the double principle of provenance: a fusion between the respect des fonds, the external order, and the strukturprinzip, the internal order. The second problem was to compile a complete history of the Hemsjukvårdscentralen's activities during its active years, and therefor decide which records to save and which records to discard – and which records who had a value for the future. This analysis therefore focus on the series F1 (the medical records) and F6 (the ”work papers”). This is a one year master's thesis in archival science.

Bakgrund: Information om hälsoläget och insatser för att förbättra hälsan i befolkningen kommer från direkta undersökningar t.ex. den nationella folkhälsoenkäten och indirekt från hälso- och sjukvården. Men för insamling, analys och återföring av kunskaper om ohälsan från vården liksom för vidtagna hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder saknas allmänt tillämpade rutiner. Syfte: Att analysera sjukvårdens roll och metoder när det gäller information om hälsoläget i befolkningen samt stödja utvecklingen av informationssystem för analys av hälsan liksom för uppföljning av hälso- och sjukvårdens folkhälsoinsatser. Metoder: Projektet inleddes med att informationssystemet Minimum Data Set för distriktssköterskeverksamhet (MDS-DSK) implementerades och utvärderades i Örebro läns landsting (I). Därefter analyserades patientjournaler från distriktssköterske-verksamheten genom triangulering för att identifiera och kategorisera använda åtgärder som stöd för utveckling av informationssystem (II). För att svara på frågan om patientregistrets validitet som mått på hälsoläget i en befolkning jämfördes dess data om förekomst av ischemisk hjärtsjukdom i en kommun med uppgifter insamlade från alla offentliga vårdgivare i öppen och sluten vård (III). Slutligen undersöktes genom en folkhälsoenkät i vilken omfattning hälso- och sjukvården ger rådgivning om levnadsvanor och vilka faktorer som påverkar rådgivningen (IV). Resultat: MDS-DSK gör det möjligt att utifrån distriktssköterskeverksamhet göra uppskattningar av förekomst av hälsoproblem i befolkningen (I). Analys av distriktssköterskornas journaler visade ett brett spektrum av väl definierade åtgärder från hälsofrämjande och hälsoskyddande till diagnostiska, terapeutiska, rehabiliterande och palliativa (II). Jämförelsen av individrelaterade data om förekomst av ischemisk hjärtsjukdom och dess riskfaktorer visade att mindre än hälften av de berörda individerna identifierats i patientregistret (III). Det är rökning och fysisk aktivitet, som oftast är tema för sjukvårdspersonalens frågor och rådgivning till patienterna. Sannolikheten att bli tillfrågad minskar med stigande ålder och kvinnor tillfrågas i mindre utsträckning än män. Personer med ohälsa där levnadsvanor anses spela stor roll exempelvis personer med diabetes, fetma och högt blodtryck får rådgivning i högre utsträckning (IV). Slutsatser: Med utvecklade informationssystem finns det goda möjligheter att samla in och analysera data från hälso- och sjukvården för att få ökade kunskaper om befolkningens hälsoläge och individrelaterade, hälsoinriktade åtgärder inom vården. Rutiner för detta saknas i stor utsträckning. / Background: Information about health in the population and interventions to improve public health can be assembled directly through the National Public Health Survey and indirectly from health care. However, there are no generally applied routines for collection, analysis, and reporting of information from health care for public health interventions. In addition there are no routines for collection and feed-back of public health measures in health care. Aims: To analyse the role of health care and its methods of information about population health, and to support the development of health informatics and methods on follow up on public health interventions in health care. Methods: This project started by implementation and assessment of the Minimum Data Set instrument for public health nurses (PHN-MDS) in Örebro County (I). Next, clinical notes from public health nurses were analysed by a triangulation process and core elements identified, to be used in the information model (II). The Hospital Discharge Register is often used as a proxy for disease and disability in the population. In order to test its validity, data were collected for each individual who used an official care provider in a well defined geographical area (III). The final work (IV) uses data from a Public Health Survey in order to assess how and to whom health care professionals present questions and advice on health related life style and what factors influence this. Results: The PHN-MDS makes it possible to assess health problems in the population (I). Analyses of clinical notes from public health nurses showed a broad spectrum of interventions ranging from health promotion to diagnostic, therapeutic, rehabilitation and palliative actions (II). The comparisons of data on ischemic heart disease and its risk factors on an individual level indicated that less than half of the cases were identified in the Hospital Discharge Register (III). Smoking and physical activity are the most common themes for questions and counselling by professionals in health care. The probability to be asked decreases with age, and women are less often given questions and advice. Persons with obvious needs of counselling e.g. with diabetes, obesity and high blood pressure were more likely to receive counselling (IV). Conclusions: Development of health informatics makes it possible to collect and analyse data from health care in order to broaden the knowledge on health in the population, as well as on individual counselling within health care. Unfortunately, routines based on developed health informatics systems are insufficient

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

The purpose of this master’s thesis in archival science was to provide a picture of what archiving of mental health records looks like in Sweden, and what rights private individuals have to their own mental health records. It fills a void in archival science research, as there is very little written about this specific type of document from an archival science perspective, and with Swedish conditions as the main focus. Similar questions are touched upon in research on those who grew up in foster homes; and from in research on attitudes to reading ones own patient records, ethical issues of preservation and destruction of records, and the patient record's legal status.  As a theoretical background, three of Cook's four archival paradigms were used, based on Foscarini's interpretation of these in relation to appraisal. For this thesis they were analysed with the individual's perspective in mind. As the main method, two questionnaires were sent out: one to Swedish archival institutions and one to practising psychologists. In addition, the method consisted of analysing government policies on appraisal of mental health records, as well as a review of the information about patient records on the Swedish regional archives' websites. Qualitative questions about experiences and attitudes have been outside the scope of this work. The scope of the research was limited to Sweden, and by the number of responses to the questionnaires.  The study shows that mental health records are legally indistinguishable from other patient records, that mental health records are often part of other records, and that many mental health records are destroyed ten years after the last notation, excepting records concerning children. This is a two years master’s thesis in archival science.

The use of Electronic Health Records (EHR) for reporting patient data has been widely adopted by healthcare providers. This data can encompass many forms of medical information such as disease symptoms, results from laboratory tests, ICD-10 classes and other information from patients. Structured EHR data is often high-dimensional and contain many missing values, which impose a complication to many computing problems. Detecting meaningful structures in EHR data could provide meaningful insights in diagnose detection and in development of medical decision support systems. In this work, a subset of EHR data from patient questionnaires is explored through two well-known clustering algorithms: K-Means and Agglomerative Hierarchical. The algorithms were tested on different types of data, primarily raw data and data where missing values have been imputed using different imputation techniques. The primary evaluation index for the clustering algorithms was the silhouette value using euclidean and cosine distance measures. The result showed that natural groupings most likely exist in the data set. Hierarchical clustering created higher quality clusters than k-means, and the cosine measure yielded a good interpretation of distance. The data imputation imposed large effects to the data and likewise to the clustering results, and other or more sophisticated techniques are needed for handling missing values in the data set. / Användandet av digitala journaler för att rapportera patientdata har ökat i takt med digitaliseringen av vården. Dessa data kan innehålla många typer av medicinsk information så som sjukdomssymptom, labbresultat, ICD-10 diagnoskoder och annan patientinformation. EHR data är vanligtvis högdimensionell och innehåller saknade värden, vilket kan leda till beräkningssvårigheter i ett digitalt format. Att upptäcka grupperingar i sådana patientdata kan ge värdefulla insikter inom diagnosprediktion och i utveckling av medicinska beslutsstöd. I detta arbete så undersöker vi en delmängd av digital patientdata som innehåller patientsvar på sjukdomsfrågor. Detta dataset undersöks genom att applicera två populära klustringsalgoritmer: k-means och agglomerativ hierarkisk klustring. Algoritmerna är ställda mot varandra och på olika typer av dataset, primärt rådata och två dataset där saknade värden har ersatts genom imputationstekniker. Det primära utvärderingsmåttet för klustringsalgoritmerna var silhuettvärdet tillsammans med beräknandet av ett euklidiskt distansmått och ett cosinusmått. Resultatet visar att naturliga grupperingar med stor sannolikhet finns att hitta i datasetet. Hierarkisk klustring visade på en högre klusterkvalitet än k-means, och cosinusmåttet var att föredra för detta dataset. Imputation av saknade data ledde till stora förändringar på datastrukturen och således på resultatet av klustringsexperimenten, vilket tyder på att andra och mer avancerade dataspecifika imputationstekniker är att föredra.

I vården är det idag många anställda som kräver åtkomst till patientjournaler. Detta medför att informationen måste vara lättåtkomlig när behoven uppstår. Att skydda patienters integritet är samtidigt mycket viktigt och att inte riskera att några uppgifter läcker ut. Ett problem är att vårdpersonal kan läsa patientjournaler utan att ha behörighet för detta.Studien belyser ett dilemma mellan vårdpersonals etiska inställning till informationssystem i förhållande till hur systemen skyddas. Ena sidan av dilemmat fokuserar på hur benägen vårdpersonal i Sverige är till att medvetet otillåtet läsa elektroniska patientjournaler och på detta sätt agera oetiskt. Den andra sidan riktas till hur informationssystemen inom svensk vård hittar en balans mellan att vara lättillgängliga för användare och samtidigt tillräckligt skyddade mot interna intrång. Frågeställningen som studien behandlar är att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för vårdanställdas etiska inställning till olovlig läsning i förhållande till hur systemen skyddas mot dessa intrång.Det är en kvalitativ studie som utförts eftersom fokus har varit att tolka resultatet och identifiera betydande faktorer. För att få en bra grund gjordes en förstudie i form av intervjuer. Detta för att samla information och bredda kunskaper gällande vårdsystem. Det har tagits hänsyn till lagar och regler samt riktlinjer och rutiner för vården inom Västra Götalands län i Sverige, som även är studiens avgränsning. För att få information om hur de vårdanställda ställer sig till interna intrång i vården skickades det ut enkäter. Eftersom ämnet som studien avser kan uppfattas som känsligt har författarna varit tydliga med valfriheten att delta. Detta med tanke på att det gäller brott på arbetsplatsen.Studien resulterar i att även om majoriteten av respondenterna håller sig inom ramarna för vårdens regler, gällande att läsa patientjournaler, visar ändå respondenterna tendenser till att delvis frångå reglerna. Utifrån genomförd studie är det få fall som uppdagas och för att detta ska minska, anser författarna, att loggranskning av vårdanställda borde öka och ske av opartisk granskare. Detta för att skydda patienterna och nå högre säkerhet. Studien riktar sig till vårdpersonal och dess chefer för att upplysa om beteendet och dess risker för patienters integritet och allmänhetens bristande förtroende. / There are many health professionals that require access to health records in today’s health care. This means that information must be easily accessible when needed. Meanwhile the patient´s integrity is a very important issue so no personal sensible information leaks. One problem is that health professionals can read journal of patients in health care information systems without permission.The study researches the tension between two aspects, how health professionals act in health care information systems compared to how the system is secure. One aspect is how nursing staff in Sweden is prone to read journals of patients consciously, thus acting unethical. The other aspect is how the information system within Swedish health care can find the balance between easily user accesses and adequately protected against internal intrusions. The research question is to identify underlying factors how health professionals ethical approach is to illicit reading of electronical health records, in relation to how the systems are protected against these internal intrusions.The conduct of study is through a flexible method approach because the focus is to looking for context and interprets the result. In order to get a good foundation made a pilot study by several interviews. The aim of the pilot study was to expand knowledge regarding health information systems. Laws and regulations, policies and procedures in health care information systems has been considered, focused in Västra Götaland County in Sweden. To find out the nursing staff attitudes to internal intrusion were questionnaires sent out. As the subject of the study can be perceived as sensitive, the authors have made clear to the respondents that it was completely anonymous, considering the case of illegal behavior in the workplace.The finding of the study shows even though the majority of the survey´s respondents remain within the regulations of health care relating to read electronical health records, some of the respondents still shows tendencies to partly abandon them. The authors considered to prevent these tendencies that controls of log history in health care systems should increase and be made by independent auditors. This also for the aim to protect patients and reach more security. The study aims to health professionals and their managers to provide information on the behavior and its risk for patient’s integrity and the public lack of confidence.