Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2006. / Härtill uppsatser.

Sjukdom och ohälsa är något som kan drabba vem som helst. I vissa fall medför det att sjukvård behöver uppsökas och att man hamnar i rollen som patient. Detta är en roll som präglas av en sårbarhet på grund av det nya sammanhanget och att vara utlämnad till vårdpersonalen. I personalstyrkan kan sjuksköterskestudenter, alltså personer som är under utbildning för att erhålla en sjuksköterskeexamen, ingå. Ett möte sker mellan patienten och studenten som skall lära sig vårda med stöd av ordinarie vårdpersonal. Studiens syfte fokuserar på hur patienter upplever vården som utförs av sjuksköterskestudenter. Detta område är ännu inte speciellt väl utforskat, en sammanställning av den befintliga forskningen kan dock belysa dagsläget. Metoden som användes var en litteraturöversikt där 12 kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och tematiserades. Resultatet presenterades i fyra huvudteman; Nöjdhet, Trygghet, Kompetens och lämplighet samt Partnerskap. I resultatet visade patienterna på att det finns både för- och nackdelar med att vårdas av studenterna. Fördelarna är att de ofta upplevs ha mer tid och ett öppet förhållningssätt gentemot patienten. Denne känner sig sedd som en unik individ snarare än en anonym person i behov av vård. Studenterna upplevdes ha olika nivå av kompetens. I diskussionen tas det upp om detta kan vara beroende på att studenterna var olika långt komna i utbildningen. Även om studenterna saknade vissa kunskaper kunde patienterna ändå känna sig trygga tack vare att handledare fanns närvarande. I mötet uppstod ofta ett partnerskap grundat i en förståelse för studenternas behov av att lära. Detta partnerskap kunde medföra ett lärande för både patient och student.

Bakgrund: Sverige blir allt mer multikulturellt, vilket leder till ökade krav på sjuksköterskans kulturella kompetens för att tillhandahålla kulturell och individanpassad vård till patienter med annan kulturell bakgrund. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Litteratursökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Fjorton original vetenskapliga artiklar har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Huvudkategorier; “Utmaning i vårdandet och Blandade känslor i mötet” Sjuksköterskorna upplevde svårigheter med att vårda patienter med annan kulturell bakgrund på grund av språkbarriärer. Informationsutbytet upphörde vilket även kan försämra vårdkvaliteten. De kulturella skillnaderna bidrog till att sjuksköterskorna kände sig oförberedda, osäkra samt oroliga inför mötet med dessa patienter. Bristande kulturell kompetens orsakade osäkerhet hos sjuksköterskorna. De upplevde att de saknade kunskap och förståelse för kulturella skillnader. Diskussion: Språkbarriär, kulturella skillnader samt brist på kulturkompetens diskuteras utifrån Leiningers teori om transkulturell omvårdnad. Transkulturell omvårdnad handlar om att lära sig hantera olikheter och visa förståelse, samt utföra omvårdnadsarbete med känslighet samt på ett kulturellt lämpligt sätt. Slutsats: Sjuksköterskans kulturkompetens är bristande. Utbildning som har till syfte att stärka den kulturella kompetensen är därför avgörande då kulturell kompetens är en nödvändighet för att kunna bedriva vården utifrån ett holistiskt synsätt. / <p>Examinationsdatum: 2020-06-08</p>

Bakgrund: Vad som upplevs som humor är individuellt. Humor och skratt medför både fysiologiska- och psykologiska effekter och en hypotes finns gällande humor och god hälsa. Humor har betydelse för kommunikationen men människors olika bakgrund kräver försiktighet vid användandet. Humorns positiva effekter kan kopplas till Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor som beskriver sjuksköterskans arbete utifrån fyra arbetsområden: främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters och sjuksköterskors erfarenheter av humor i omvårdnad. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Humor utvecklades genom erfarenhet och krävde känsla och patientkännedom. Enligt sjuksköterskorna utgjorde humor ett effektivt kommunikationsredskap, beskrevs relationsfrämjande och något som kunde underlätta vid omvårdnadsåtgärder samt svåra situationer. Enligt patienterna krävdes empati och tillit för att humor skulle upplevas vårdande. De beskrev humor som en försvarsmekanism, ett sätt att prata om svåra saker och som självvårdande strategi. Slutsats: Sjuksköterskors förmåga att använda humor utvecklas genom erfarenhet. Genom att vara medveten om humorns begränsningar kan positiva effekter i omvårdnaden uppnås såsom främjande av relationer och underlättande vid omvårdnadsåtgärder. Då empati och tillit finns närvarande kan humor bli vårdande och bidra till välbefinnande och hälsa hos patienten. Klinisk betydelse: Kunskap om betydelse av humor skulle kunna få sjuksköterskor att bättre förstå och hjälpa patienter i omvårdnadssituationer. / Background: What is perceived as humor is individual. Humor and laughter contribute to both physiological and psychological effects and one hypothesis exists regarding humor and good health. Humor is also of importance in communication, but due to individual’s varied in backgrounds its use requires caution. The positive effects of humor can be linked to Competence description for registered nurses, which describes a nurse’s responsibilities in four different areas of work: promoting health, preventing disease, restoring health and alleviating suffering. Aim: The aim of this research study was to describe patients’ and nurses’ experiences of humor in nursing care. Method: A study of the literature based on eleven qualitative scientific articles. Result: Humor was developed through experience and in order to use humor, sensitivity and patient knowledge were required. Through its property of being an effective tool of communication, humor was described as a promoter of relationships, which could facilitate patient care. Patients argued that in order for humor to be viewed as caring, the presence of empathy and trust was required. They also described humor as a defense mechanism and as a self-nurturing strategy. Conclusion: Nurses’ ability to use humor is developed through experience. By being aware of the limitations of humor, positive effects in patient care can be achieved, such as promoting relationships and facilitating patient care. When empathy and trust are present, humor can become nurturing and contribute to well-being and health. Clinical Significance: Knowledge about the significance of humor may make nurses better able to understand and help patients in nursing care.

Antalet utlandsfödda i Sverige ökar och det ställer höga krav på hälso ochsjukvården. Studier har visat att utrikesfödda har en sämre hälsa änsvenskfödda och att språkbarriärer är en bidragande faktor till detta. När patientoch sjuksköterska saknar ett gemensamt språk utgör det ett hinder för adekvatkommunikation dem emellan vilket kan påverka kvaliteten på vården.Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer och hanterandet av dessa i mötet med patienter som talar ett annat språk.Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansatssom genomgått tematisk analys. Ur resultatet framkom att språkbarriärer försvåradeinformationsutbytet mellan sjuksköterska och patient, utgjorde ett hinder för godomvårdnad samt påverkade den terapeutiska relationen mellan sjuksköterska ochpatient. Gällande hanterandet av språkbarriärerna använde sig sjuksköterskor avolika strategier. Auktoriserade tolkar ansågs vara bäst lämpade att utföra tolkningmen på grund av tolkbrist användes ofta anhöriga eller vårdpersonal istället. Ävenandra metoder så som gester eller förenklat språkbruk kunde underlättakommunikationen mellan sjuksköterska och patient. I den transkulturella vårdkontexten var språkbarriärer det största upplevda problemet för sjuksköterskor vid omvårdnaden av patienter. Språkbarriärerna gjorde det svårt att ta anamnes samt bedöma patienternasvårdbehov vilket äventyrade patientsäkerheten. Sjuksköterskorna fick dessutomägna en stor del av arbetstiden åt att försöka överbrygga språkbarriärerna iställetför att vårda patienterna vilket sänkte kvaliteten på omvårdnaden. / The number of immigrants in Sweden is increasing which sets high demands on health care. It has been shown that immigrants have poorer health than those born in Sweden and that language barriers play a significant part in this. In lack of a mutual language the nurse and patient cannot communicate sufficiently with each other, which may affect quality of care. The aim of this study is to describe nurses’ experiences with language barriers and their strategies to overcome them when caring for linguistically diverse patients. This literature review consists of 11 qualitative articles that underwent thematic content analysis. The result shows that language barriers impeded on the exchange of information between the nurse and patient. It was hampering for the quality of care and prevented the establishment of a therapeutic nurse-patient-relationship. In order to overcome the language barriers nurses used a series of strategies. Authorized interpreters were considered best suited for interpretation but because of limited access family members or other hospital staff was often used instead. Other methods such as gestures or simplified language could also help facilitate communication between the nurse and patient. Language barriers were perceived to be the biggest challenge for nurses when caring for linguistically diverse patients. Language barriers made it difficult to get full history and make assessments, which endangered the patients’ security. Bridging the language barriers was time consuming, which meant the nurses could provide less care for their patients and therefore quality of care decreased.

Syfte: Att sammanställa forskning rörande vad som, från sjuksköterskans perspektiv, kännetecknar vårdmötet inom somatisk vård med vuxna patienter som har en psykisk utvecklingsstörning.Bakgrund: Personer med psykisk utvecklingsstörning har ökad risk för ohälsa och förväntas söka vård på samma villkor som normalbegåvade personer. Enligt gällande riktlinjer ska sjuksköterskan anpassa vården efter individens förutsättningar och ta särskild hänsyn till utsatta grupper.Metod: Litteraturstudie baserad på analys av systematiskt sökta primärkällor, vilka kvalitetsgranskats och valts utifrån fastställda inklusionskriterier. Resultat: Två grupper med sammanlagt sex teman beskrevs. A: Svårigheter med tema A1: Utmaningar och möjligheter i kommunikationen, A2: Svårigheter och möjligheter i bedömningen av patientens tillstånd, A3: Etisk problematik kring beslutsfattande och informerat samtycke, och A4: Känslor av rädsla och sårbarhet och gruppen B: Behov, med tema B1: Behov av utbildning samt B2: Önskemål om teamwork. Slutsats: Vi ser en diskrepans mellan verklig given omvårdnad och riktlinjer sjuksköterskan har att förhålla sig till. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter behöver utbildning om psykisk utvecklingsstörning för att kunna leva upp till uppställda krav. / Aim: To describe research concerning the nurse's perspective on health care meetings in somatic care between nurses and adult patients with intellectual disabilities. Background: Persons with intellectual disabilities have an increased risk of illness and is expected to seek health care on the same terms as persons with average intelligence. According to guidelines, the nurse should adapt given care to individual conditions and pay particular attention to vulnerable groups in society. Methods: Literature review based on analysis of systematically sought primary research, quality scrutinized and selected according to defined inclusion criteria.Results: Two groups with a total of six themes were described. A: Difficulties, containing the themes A1: Challenges and possibilities in communication, A2: Difficulties and possibilities in assessing the patient's condition, A3: Ethical concerns relating to decision-making and informed consent, and A4: Feelings of fear and vulnerability and Group B: Needs, with the themes B1: Need for education and B2: Requests for teamwork.Conclusions: We see a difference between given care and guidelines nurses need to follow. Nurses and nursing students need training in the field of intellectual disability to fulfill the requirements.