Bakgrund: Humor har länge ansetts som något välgörande och har under de senaste decennierna blivit ett ämne som det forskas allt mer om, trots detta förefaller det inte finnas nog med evidens för att implementera humor som ett verktyg inom dagens sjukvård trots de hälsofrämjande egenskaper humor anses besitta. Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa humorns betydelse inom omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier analyserades. Resultat: Resultatet presenteras i form av fem teman: humor förmedlar budskap, humor bygger goda relationer, humor som terapeutisk lek, humor som ett verktyg för att uppehålla rollen som den goda patienten samt när humor inte givit önskat resultat. Resultatet visar att humor är ett effektivt instrument för att stärka och skapa sociala relationer samt att humor har en hälsofrämjande verkan, men även att humor måste användas med tillförsikt då om det används fel även kan skada en social relation. Klinisk betydelse: Humor är ett bra instrument för att stärka patient-sjuksköterskerelationen och för att främja god hälsa i omvårdnaden. Det finns behov av mer forskning på ämnet humor för att stärka dess evidens som ett användbart instrument. Slutsats: Humor är användbart för både patienter och sjuksköterskor som kan brukas i många syften inom omvårdnaden. / Background: Humour has long been seen as something beneficial and has during the recent decades become a subject for increased research, despite this it appears that there is not enough evidens to implement humour as a tool in today´s care, despite it´s health promoting effects humour is assigned. Aim: The aim of this study was to highlight the importance of humour in nursing. Method: A literature review where the materials from ten qualitative studies were analyzed. Results: The results are presented in five themes: Humour is a tool to mediate messages, humour builds good relations, humour as therapeutic play, humour is a tool to maintain the good patient persona and when used humour did not give the desired results. The results prove that humour is a effective instrument to strengthen and create social relations and also that humour has a health promoting effect, but also that humour has to be used with caution as it can damage a social relation if used incorrectly. Clinical significance: Humour is a good instrument to improve the nurse patient relationship and to promote good health in today´s care. There though a need for more research on the subject humour to strengthen its validity as a good instrument. Conclusion: Humour is useful to both patients and nursing staff which can be used for many purposes within care.

Bakgrund: Reumatoid artrit är en kronisk och autoimmun sjukdom som påverkar lederna genom inflammation vilket kan leda till förstörelse av leder. Sjukdomen kan leda till både fysiska och psykiska begränsningar såsom smärta, fatigue och nedsstämdhet vilket kan leda till ett minska välmående.  Syfte: Syftet var att belysa vilket stöd patienter med reumatoid artrit önskar av sjuksköterskan.  Metod: Syftet undersöktes genom en litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar, i analysprocessen användes Fribergs femstegsmodell. Resultatet: Litteraturöversiktens resultat påvisar tre huvudkategorier som visade vad patienten vill ha för stöd av sjuksköterskan; att skapa atrygghet, att kommunicera, att se individen samt nio underkategorier som utvecklar huvudkategorierna. Slutsatser: Litteraturöversikten visar att sjuksköterskan kan stödja patienter med reumatoid artrit på olika sätt med grunden att skapa trygghet, kommunicera och se individen. / Background: Rheumatoid arthritis is a chronic and an autoimmune disease that effect the joints through inflmmation whick can lead to destruction of the joints. The disease can lead to both psysical and mental constraints such as pain, fatigue and depression which can lead to a reduced well-being. Aim: The purpose was to highlight what support patients with rheumatoid arthritis wish of the nurse. Method: The purpose was to examined throoug a literture review of scientific articles with a qualitative method. The result was based on ten scientific articles. In the analysis process, Friberg´s  five-step model was used.  Result: The results of the literature review revealed three main categories that showed what support patients wants from the nurse; to create security, to communicate, to see the individual and then nine subcategories that develop the main categories. Conclusions: The literature review shows that the nurse can support patients with rheumatoid arthritis in different ways with the base of creating security, communicating and seeing the individual.