Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva effektiva undervisningsformer samt sjuksköterskornas funktion i patientundervisningen för att främja egenvården för patienter med diabetes. Metoden var att söka artiklar systematiskt i databaserna Elin D@larna, PubMed och Cinahl. Totalt användes sjutton artiklar till resultatdelen. Resultatet visar att empowermentutbild¬ning främjar patienternas egenvård på ett positivt sätt eftersom patienterna får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Andra effektiva undervisningsformer är strukturerad gruppundervisning, individanpassad undervisning via sms, individuell undervisning med ett intensivt utbildningsprogram i öppenvården, diabetes outpatient intensive mana¬gement programme, där även telefonundervisning används. Resultatet visar även att sjuk¬sköterskans funktion är att behandla varje patient som en unik individ. Sjuksköterskan kan med hjälp av bekräftelse skapa en förtroendefull relation till patienten. Socialt stöd behövs för att patienten ska kunna fatta beslut och göra val angående sin diabetes. Kontinuitet är en annan viktig faktor för att patienten ska känna sig trygg och säker i sjukdomsprocessen. Patienterna utformar även olika mål med hjälp av diabetesutbildningen. För att detta ska vara tillfredställande behöver sjuksköterskan ha en öppen dialog med patienten som bygger på respekt och närvaro. Engagemang och flexibilitet är också viktigt i bemötandet för att egenvården ska kunna bedrivas hos patienterna med diabetes.

<p>Patientundervisning är ett av sjuksköterskans ansvarsområden. Tidigare studier visar på att traditionell patientundervisning inte är särskilt effektiv vid livsstilsförändringar och det borde användas flera olika metoder än vad som görs idag. De senaste åren har det gjorts några försök att använda en ny metod i den somatiska vården kallad motiverande intervju (MI). Studiens syfte var att beskriva effekten av motiverande intervju för de patientgrupper där forskning gjorts. Metoden har varit litteraturstudie. Litteratursökningar har gjorts i databaserna CINAHL, Medline och Science Direct. Resultatet baseras på 13 kvalitetsbedömda artiklar. De patientgrupper som behandlas är diabetespatienter, hiv-patienter, rökande gravida och rökande cancerpatienter, astmapatienter och hjärtsjuka. Två artiklar behandlar förebyggande hälsoarbete. Litteraturstudien har funnit stöd för att MI kan ha en effekt vid patientundervisning av diabetespatienter, HIV-patienter och för vissa förändringar i livsstil. Det finns också stöd för att MI kan vara till hjälp i patientundervisningen, däribland i undervisningen av astmapatienter, samt att vård-personal ställde sig positiv till användningen av metoden. Däremot hittades inget stöd för att MI kan hjälpa gravida eller cancerpatienter att sluta röka.</p>

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och astma är kroniska luftvägssjukdomar som förekommer hos en stor del av befolkningen. Inhalationsläkemedel är förstahandsvalet för behandling av sjukdomarna och en korrekt inhalationsteknik är en förutsättning för en optimal sjukdomskontroll. Felaktig inhalationsteknik kan i sin tur relatera till dålig sjukdomskontroll, nedsatt livskvalitet och ökade samhällskostnader för vården av personer med astma och KOL. Största delen av patienterna tas om hand och vårdas i primärvården som därför har ett stort ansvar för undervisning i sjukdomskunskap och inhalationsteknik. Syftet var att beskriva de centrala delarna som är av betydelse vid patientundervisning i inhalationsteknik av pulverinhalator och dosaerosol för behandling av astma och KOL. Som metod valdes litteraturöversikt och för att besvara studiens syfte genomfördes en strukturerad databassökning. Totalt 15 artiklar inkluderades efter vetenskaplig kvalitetsbedömning. I resultatet framkom att felkällor i inhalationsteknik observerades under såväl förberedelse, som utförande och avslutande av inhalation. Då felkällor sågs i samtliga moment av inhalationsprocessen framkom betydelsen av patientundervisning. De centrala delarna som identifierades för patientundervisning i inhalationsteknik var regelbunden undervisning, multifaktoriell undervisning och vårdpersonalens kunskap. Slutsatsen tyder på att inhalationsprocessen är en komplex kedja och felkällor i inhalationsteknik observerades vid alla olika moment där patienten använder sitt läkemedel. Orsaken till detta beror många gånger på att patienten inte fått tillräcklig och förståelig information om sin behandling och korrekt inhalationsteknik. För en framgångsrik behandling av astma och KOL med inhalationsläkemedel är det därför av stor betydelse att undervisningen i inhalationsteknik sker regelbundet och innehåller individanpassad information. Multifaktoriell undervisning där inhalationsteknik kontrolleras med Teach-back-metoden samt en skriftlig behandlingsplan visar sig ha bäst effekt.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Prostatacancer är den vanligast förekommande cancerdiagnosen bland svenska män. Vid en prostatacancerdiagnos förekommer det att män drabbas av en livskris då begreppet cancer allmänt associeras med död och lidande. Därför är det viktigt att dess män får behovet av psykosocialt stöd och information tillfredsställt. <strong>Syfte: </strong>Att beskriva prostatacancerdiagnostiserade mäns omvårdnadsbehov i form av psykosocialt stöd och information. <strong>Metod: </strong>Nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa användes för att genomföra denna litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. <strong>Resultat: </strong>Utifrån analys av artiklarnas resultat, framkom sex olika teman: individanpassat informationsbehov, informationskällor, val av behandling – ett svårt beslut, biverkningar – vikten av information, information och stöd från patientens sociala nätverk samt information och stöd från sjukvården. <strong>Slutsats: </strong>Sjukvårdspersonalen bör vara medvetna om att informationen skall individanpassas för att männen bättre skall kunna anpassa sig till den förändrade livssituationen. Viktiga informationskällor ansågs vara läkaren, familjen, Internet samt män som tidigare diagnostiserats med prostatacancer. Det framkom att informationsbehovet vid val av behandling och biverkningar inte var tillgodosedda. Anhöriga visade sig ha en betydelsefull roll under hela sjukdomsförloppet genom sin stödfunktion. Stödtjänsterna som finns tillgängliga inom sjukvården var många män omedvetna om, vilket kan förklara varför inte stödtjänsterna utnyttjades till fullo.</p>

<p>Många hälsoproblem har samband med livsstil. Känslor, problem och konflikter aktualiseras under en sjukdomskris. Patientundervisning är en viktig uppgift som sjuksköterskan har ansvar för. Undervisning går ut på att lära människor om sjukdomens diagnos, behandling och konsekvenser för livet. Patienterna informeras om hur sjukdomen kan tänkas progrediera, vad de själva kan göra för att lindra sitt lidande och varifrån de kan få hjälp. Syftet med studien var att beskriva effekter av patientundervisning. Metoden var en systematisk litteraturstudie där litteraturen bildade informationskällan. Litteraturdatan insamlades genom systematiska sökningar i databaserna Cinahl, Pubmed, Medline och Amed samt genom manuell sökning. Insamlingslitteraturen utgjordes av vetenskapliga primärartiklar.</p><p>Studiens resultat visade att undervisningen kunde leda till följande effekter hos patienterna: minskad smärta, förbättrade fysiologiska mätvärden, sundare levnadsvanor, ökad självständighet, förhöjd livskvalitet, minskad oro och ökad tillfredsställelse med undervisningen. Resultatet visade att patientundervisningen kunde ha ett samband med dessa människors hälsotillstånd genom att den på olika sätt i de flesta fall hade positiv effekt för deras fysiska och psykiska hälsa.</p>

Många hälsoproblem har samband med livsstil. Känslor, problem och konflikter aktualiseras under en sjukdomskris. Patientundervisning är en viktig uppgift som sjuksköterskan har ansvar för. Undervisning går ut på att lära människor om sjukdomens diagnos, behandling och konsekvenser för livet. Patienterna informeras om hur sjukdomen kan tänkas progrediera, vad de själva kan göra för att lindra sitt lidande och varifrån de kan få hjälp. Syftet med studien var att beskriva effekter av patientundervisning. Metoden var en systematisk litteraturstudie där litteraturen bildade informationskällan. Litteraturdatan insamlades genom systematiska sökningar i databaserna Cinahl, Pubmed, Medline och Amed samt genom manuell sökning. Insamlingslitteraturen utgjordes av vetenskapliga primärartiklar. Studiens resultat visade att undervisningen kunde leda till följande effekter hos patienterna: minskad smärta, förbättrade fysiologiska mätvärden, sundare levnadsvanor, ökad självständighet, förhöjd livskvalitet, minskad oro och ökad tillfredsställelse med undervisningen. Resultatet visade att patientundervisningen kunde ha ett samband med dessa människors hälsotillstånd genom att den på olika sätt i de flesta fall hade positiv effekt för deras fysiska och psykiska hälsa.

Aim: To describe perceptions about written and verbal information regarding diet and physical activity in women with breast cancer and to study possible differences between ages and perception. Method: A cross-sectional study was conducted and consisted of 57 women with breast cancer stages I-III who started adjuvant chemotherapy within a year (2007-2008). A questionnaire, regarding their perceptions about the written and verbal information they had received about diet and physical activity, was responded to three months following treatment completion. Between 67-93 % of the participants responded to the questions. The answers was analyzed with descriptive statistics and Mann Whitney U-test. Results: Regarding perceptions of the written information the median were “totally agree” for every item and between “agree to some extend” and “agree largely” for the verbal. There were no significant differences (&gt;0.05) between the age groups. The median differed in some of the items; young women rated the written information somewhat better than older women (&gt;50 years). The outcome was inversely regarding the verbal. Conclusion: Perceptions regarding the written information were generally positive whereas the verbal was rated slightly lower. Some numerical differences were detected between the age groups. Based on the results it would be desirable if nurses would receive more education on how best to convey information.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligast förekommande cancerdiagnosen bland svenska män. Vid en prostatacancerdiagnos förekommer det att män drabbas av en livskris då begreppet cancer allmänt associeras med död och lidande. Därför är det viktigt att dess män får behovet av psykosocialt stöd och information tillfredsställt. Syfte: Att beskriva prostatacancerdiagnostiserade mäns omvårdnadsbehov i form av psykosocialt stöd och information. Metod: Nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa användes för att genomföra denna litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Utifrån analys av artiklarnas resultat, framkom sex olika teman: individanpassat informationsbehov, informationskällor, val av behandling – ett svårt beslut, biverkningar – vikten av information, information och stöd från patientens sociala nätverk samt information och stöd från sjukvården. Slutsats: Sjukvårdspersonalen bör vara medvetna om att informationen skall individanpassas för att männen bättre skall kunna anpassa sig till den förändrade livssituationen. Viktiga informationskällor ansågs vara läkaren, familjen, Internet samt män som tidigare diagnostiserats med prostatacancer. Det framkom att informationsbehovet vid val av behandling och biverkningar inte var tillgodosedda. Anhöriga visade sig ha en betydelsefull roll under hela sjukdomsförloppet genom sin stödfunktion. Stödtjänsterna som finns tillgängliga inom sjukvården var många män omedvetna om, vilket kan förklara varför inte stödtjänsterna utnyttjades till fullo.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter upplevde patient-undervisningen samt hur sjuksköterskans roll såg ut i patientundervisningen. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna ELIN samt Cinahl. Artiklar publicerade mellan 1999-2009 och som var tillgängliga i fulltext inkluderades i resultatdelen som omfattade 14 kvalitativa studier samt en litteraturstudie. Resultat: I resultatet framgick att patienterna upplevde att gruppundervisning var ett bra alternativ till enskild undervisning då de kunde ta del av andras erfarenheter och på det sättet få mer kunskap om sjukdomen. Dessutom upplevde de att det var givande att träffa personer med samma sjukdom. I studien framgick att enskild undervisning var önskvärt från både patienter och sjuksköterskor då det kunde upplevas lättare att ta upp de frågor de hade där. Sjuksköterskan kunde vara ett stort stöd för patienten. Förutom att förmedla sina kunskaper och undervisa patienten var lyssna, uppmuntra och stötta något som sjuksköterskorna ansåg vara viktigt i mötet med patienten. Något som togs upp av patienter och sjuksköterskorna var att de ansåg att det vore bra om patienterna under besöken träffade samma personer då det skulle underlätta uppföljningarna.

Syftet med studien var att beskriva hur förstagångsföräldrar upplever kontakten med BVC och vad som skulle kunna förbättras i verksamheten. Vidare var syftet att beskriva vilka skillnader som mammor och pappor upplevde. Studien genomfördes som en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor. Studien genomfördes i tre städer i mellansverige. Totalt deltog 44 föräldrar, 26 mammor och 18 pappor. Resultatet visade att mammornas upplevelse av tillgängligheten via besök till BVC-sköterskan och hennes bemötande var bra. De var även mycket nöjda över möjligheten att kunna fråga BVC-sköterskan om vad som helst. Papporna var mest nöjda med informationen om barnets utveckling och liksom mammorna var de nöjda med bemötandet från BVC-sköterskorna. De flesta föräldrarna önskade bättre tillgänglighet via telefon vilket framkom i de öppna frågorna. Slutsats: Både mammor och pappor visade sig generellt vara nöjda med kontakten med BVC. Bäst tyckte både mammor och pappor att bemötandet från BVC-sköterskan var.