<p>Patients with heart failure have a high mortality and often readmits to hospital care, due to a lack of compliance in the treatment plan. Patient education on self-care provided by nurses is important in improving patient and clinical outcomes.The aim of this study was to describe effects of nurse led interventions of patient education for elderly patients with heart failure. Literature study based on nine quantitative scientific articles. The results shows that different nurse led interventions of patient education with patients with heart failure had positive effects on self-care management, quality of life, health related quality of life and hospital care. E-mail reminder to community nurses and telephone education shows to be the most effective patient education interventions. Socialstyrelsen claims that a Swedish patient with heart failure offers good education from heart failure clinics. Our question is if there is a need for further augmented education? It would be of interest to study which method of patient education that have the best effect on self-care management for younger patients with heart failure.</p>

Bakgrund: Insjuknandet i hjärtinfarkt är oftast akut och kan påverka patienten under en lång tid. Vårdtiden är kort och patienten drabbas ofta av en kris. Förutom adekvat behandling behövs information för att känna trygghet och för att kunna göra livsstilsförändringar som förebygger återinsjuknande. Sjuksköterskan kan vägleda och motivera till ett hälsosammare liv både under och efter sjukhusvistelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens informationsbehov vid hjärtinfarkt under och efter sjukhusvistelsen. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultat: Patienterna önskade information från olika källor. Informationen skulle vara lättförståelig och samstämmig. Individuell information var viktig och skulle vara uppdelad på flera tillfällen. Informationsbehovet såg olika ut beroende på om patienten var inskriven på sjukhus eller hade kommit hem. Slutsats: Patientundervisning under sjukhusvistelsen och efter utskrivningen är nödvändigt för att minska den informationsbrist som många patienter upplever efter hemkomst. Ett samarbete behövs mellan slutenvården och primärvården då all information inte kan ges vid ett tillfälle. Detta skulle kunna vara kostnadseffektivt då risken för återinsjuknande troligtvis minskar för en patient som är välinformerad.

Diabetes är en utav Sveriges vanligaste folksjukdomar och idag lever 300 000 personer med denna kroniska sjukdom, och antalet ökar. I denna litteraturöversikt behandlas typ 2 diabetes vilken är den vanligast förekommande typen av diabetes. Något botemedel finns idag inte utan dagens behandling består av insulin, antidiabetika, god kosthållning samt fysisk aktivitet och är mer av ett preventivt syfte för att förebygga åtföljande komplikationer. Diabetes är vanligt förekommande inom vården och sjuksköterskan har ett stort ansvar i behandlingen, då den till stor del består av patientundervisning. I tidigare forskning har det framkommit att sjuksköterskor upplevt att de har brister i sin kunskap och undervisning. Syftet med denna litteraturöversikt består i att beskriva resurser och brister i sjuksköterskans undervisningsarbete av patienter med typ 2 diabetes. Totalt analyserades 15 vetenskapliga artiklar och sex teman framkom. Dessa är; Undervisning och information, Kunskap, Kommunikation, Motivation och engagemang, Psykisk påverkan och Förutsättningar. Resultatet visar att det finns både resurser och brister i sjusköterskans undervisningsarbete av patienter med typ 2 diabetes. Dessa påverkar sjuksköterskan i hennes undervisningsarbete och därmed även patienternas vårdkvalitet. / Diabetes is one of the most common diseases in Sweden today and 300 000 persons live with this chronic disease and the number is increasing. In this literature survey type 2 diabetes is processed which has the highest prevalence rate. No cure exists, instead treatment focuses on preventive measures consisting of insulin, antidiabetic, diet therapy and physical activity, which is found effective in preventing complications. The diabetes prevalence is high in all health care instances and the nurse has a great responsibility which to a large extent consists of patient education. Former surveys have shown that nurses experienced shortage in their knowledge and education skills. The aim of this literature survey is to describe resources and failures in nurse education of patients with type 2 diabetes. A total of 15 scientific articles where analysed and six themes emerged. The themes are; Education and information, Knowledge, Communication, Motivation and engagement, Psychical influence and Presumptions. The results show that there are both resources and failures in nurse education of patients with type 2 diabetes. These resources and short-comings affect the nurse in her education and consequently the patients quality of care.

Patients with heart failure have a high mortality and often readmits to hospital care, due to a lack of compliance in the treatment plan. Patient education on self-care provided by nurses is important in improving patient and clinical outcomes.The aim of this study was to describe effects of nurse led interventions of patient education for elderly patients with heart failure. Literature study based on nine quantitative scientific articles. The results shows that different nurse led interventions of patient education with patients with heart failure had positive effects on self-care management, quality of life, health related quality of life and hospital care. E-mail reminder to community nurses and telephone education shows to be the most effective patient education interventions. Socialstyrelsen claims that a Swedish patient with heart failure offers good education from heart failure clinics. Our question is if there is a need for further augmented education? It would be of interest to study which method of patient education that have the best effect on self-care management for younger patients with heart failure.

<p>Diabetes är en utav Sveriges vanligaste folksjukdomar och idag lever 300 000 personer med denna kroniska sjukdom, och antalet ökar. I denna litteraturöversikt behandlas typ 2 diabetes vilken är den vanligast förekommande typen av diabetes. Något botemedel finns idag inte utan dagens behandling består av insulin, antidiabetika, god kosthållning samt fysisk aktivitet och är mer av ett preventivt syfte för att förebygga åtföljande komplikationer. Diabetes är vanligt förekommande inom vården och sjuksköterskan har ett stort ansvar i behandlingen, då den till stor del består av patientundervisning. I tidigare forskning har det framkommit att sjuksköterskor upplevt att de har brister i sin kunskap och undervisning. Syftet med denna litteraturöversikt består i att beskriva resurser och brister i sjuksköterskans undervisningsarbete av patienter med typ 2 diabetes. Totalt analyserades 15 vetenskapliga artiklar och sex teman framkom. Dessa är; Undervisning och information, Kunskap, Kommunikation, Motivation och engagemang, Psykisk påverkan och Förutsättningar. Resultatet visar att det finns både resurser och brister i sjusköterskans undervisningsarbete av patienter med typ 2 diabetes. Dessa påverkar sjuksköterskan i hennes undervisningsarbete och därmed även patienternas vårdkvalitet.</p> / <p>Diabetes is one of the most common diseases in Sweden today and 300 000 persons live with this chronic disease and the number is increasing. In this literature survey type 2 diabetes is processed which has the highest prevalence rate. No cure exists, instead treatment focuses on preventive measures consisting of insulin, antidiabetic, diet therapy and physical activity, which is found effective in preventing complications. The diabetes prevalence is high in all health care instances and the nurse has a great responsibility which to a large extent consists of patient education. Former surveys have shown that nurses experienced shortage in their knowledge and education skills. The aim of this literature survey is to describe resources and failures in nurse education of patients with type 2 diabetes. A total of 15 scientific articles where analysed and six themes emerged. The themes are; Education and information, Knowledge, Communication, Motivation and engagement, Psychical influence and Presumptions. The results show that there are both resources and failures in nurse education of patients with type 2 diabetes. These resources and short-comings affect the nurse in her education and consequently the patients quality of care.</p>

A qualitative, empirical study on how the nurse understands her role as a pedagogue. / En kvalitativ, empirisk intervjustudie om hur sjuksköterskan uppfattar sin pedagogiska roll.

Sjuksköterskan ska vid behov kunna motivera till förändrade livsstilsfaktorer samt bedöma patientens förmåga till egenvård. Dock finns ingen enhetlig praxis för att göra detta trots att många sjukdomar skulle kunna förebyggas med hjälp av egen-vård, däribland kranskärlsjukdom som skördar många liv i Sverige varje år. Även den som redan har drabbats har mycket att vinna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att motivera patienter med krans-kärlsjukdom, inneliggande på en kardiologisk vårdavdelning, till egenvård. Me-tod: Studiens design är en kvalitativ intervjustudie. Sju allmänsjuksköterskor som arbetade på en kardiologisk vårdavdelning intervjuades. Materialet transkribera-des och analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys utifrån Häll-gren- Graneheim och Lundman (2008). Resultat/Slutsats: Sjuksköterskorna upp-lever stärkande och hindrande omständigheter i sitt arbete med att motivera pati-enter till egenvård. Det finns möjligheter att så ett frö hos patienterna innan de skrivs ut dock kräver det att sjuksköterskan har förmågan att känna av patienten samt litar på andra i samarbetet kring patienten. För att sjuksköterskan ska kunna motivera patienterna till egenvård krävs också att hänsyn tas till olika bakomlig-gande faktorer som kan påverka en persons beteende och därigenom möjligheter-na att nå fram till patienten. För att sjuksköterskan ska känna att han/hon räcker till i arbetet med att motivera patienter med kranskärlsjukdom till egenvård be-hövs mer utbildning samt att mer tid avsätts för detta arbete. / The nurse should be able to motivate patients to change their lifestyle and assess the patient's ability to self-care. However, there is no standardized practice to do this despite the fact that many diseases could be prevented through self-care, inc-luding coronary heart disease that claims many lives in Sweden each year. Even those who are already ill have much to gain through self-care. Purpose: The pur-pose of this study was to describe nurses' experiences of motivating patients with coronary artery disease, hospitalized on a cardiology ward, to self-care. Method: The study design is a qualitative interview. Seven general nurses working in a cardiology ward were interviewed. The material were transcribed and analyzed using qualitative content analysis according Hällgren- Graneheim and Lundman (2008). Results/Conclusion: The nurses experienced invigorating and hindering factors in their efforts to motivate patients to self care. There are possibilities to plant a seed in the patients mind before they are discharged, however, that requi-res that the nurse has the ability to read the patient, and trust others in the work around the patient. In order that the nurse should be able to motivate patients to self-care is also required to take into account the different underlying factors that can affect a person's behavior and thereby the possibilities to reach the patient. To make the nurse feel that he/she is sufficient for the work to motivate patients with coronary artery disease to self-care is needed more education and that more time is allocated for this work.

Patienter med förmaksflimmer finns inom alla områden i hälso- och sjukvården och allmänsjuksköterskan kommer troligen att träffa på dessa i sitt yrke. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med förmaksflimmer samt vilket kunskapsbehov de har angående sin sjukdom. Metoden är en litteraturstudie enligt Goodmans (1993) sju steg. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Carnevalis omvårdnadsmodell rörande dagligt liv – funktionellt hälsotillstånd används som teoretisk referensram. Resultatet visade att optimism, hög fysisk aktivitet samt lättare och mindre frekvent förekommande symtom gav bättre livskvalitet. Ångest, depression och somatisering gav sämre livskvalitet. Bristande kunskap sågs gällande sjukdom, symtom, behandling och risker. Information sågs öka kunskapen hos dessa patienter. Resultatet indikerar vikten av förståelse för dessa patienters livssituation samt betydelsen av allmänsjuksköterskans undervisande roll. / Patients with atrial fibrillation exist within all areas of the health care system and general practice nurses are likely there for likely meet these patients in their daily work. The purpose of this literature review was to study which factors affect the quality of life in patients with atrial fibrillation and what need of knowledge these patients have. The method is a literature review in accordance with Goodman´s (1993) seven steps. The result is based on eleven scientific articles. Carnevali’s model of diagnostic nursing for daily living-functional health status is used as theoretical frame of reference. Results showed that optimism, high levels of physical activity and gentler and less frequent symptoms gave a higher quality of life. Anxiety, depression and somatization resulted in a lower quality of life. Results also indicated a lack of knowledge concerning disease, symptoms, treatment and risks. Information increased these patients´ knowledge. The result indicates the meaning of understanding these patients´ daily life circumstances alongside the importance of general practice nurses´ educational role.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av patientundervisning till patienter med diabetes samt att identifiera aspekter som kan relateras till ett personcentrerat förhållningssätt. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamlingen. Vid urvalet användes strategiskt urval. Nio intervjuer utfördes med distriktssköterskor på sex olika vårdcentraler i Mellansverige. Vid analysen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna önskade mer kunskap om invandrares kost- och motionsvanor. Distriktssköterskorna uttryckte att det var roligt och spännande med patientundervisning och att det var viktigt att de var engagerade. Distriktssköterskorna ville arbeta mer i team och de upplevde att de hade för lite tid avsatt för patientundervisning. De ansåg att de arbetade personcentrerat men det var svårare att arbeta personcentrerat vid gruppundervisning än vid enskild undervisning. Slutsats: Distriktssköterskor bör ha god kunskap om kulturella skillnader hos patienter med diabetes. Distriktssköterskorna upplever brist på tid- och resurser och önskar samarbeta mera i team. Det är viktigt med ett personcentrerat förhållningssätt där distriktssköterskorna utgår från den enskilda individen. En distriktssköterska som är engagerad och trivs med sitt arbete kan lättare klara av det ökade trycket och arbetsbelastningen. / Aim: The aim of the study was to describe district nurses´ perceptions and experiences of patient education for patients with diabetes and to identify aspects that can be related to a person-centered approach. Methods: Descriptive design with qualitative approach with semi structured interviews were used for data collection. In the selection process was strategically selection used. Nine interviews were conducted with district nurses at six different medical centers in central Sweden. In the analysis used qualitative content analysis. Results: District nurses wanted more knowledge about immigrants' eating and exercise habits. District nurses expressed that it was fun and exciting with patient education and that it was important that they were engaged. District nurses wanted to work more in teams and they felt they had too little time set aside for patient education. They felt that they were working person-centered but it was more difficult to work person centered at group education than private education. Conclusion: District nurses should have good knowledge of cultural differences in patients with diabetes. District nurses perceive lack of time and resources and want more cooperate in teams. It is important with a person-centered approach, where district nurses based on the individual person. A district nurse who is engaged and enjoy their work can help dealing with the increased pressure and workload.

<p>Patienter upplever ofta att den information de får är felaktig. Felaktig på så sätt att det är för lite, för mycket, ingen alls, given vid fel tidpunkt, för komplicerad och given på ett fackspråk med många krångliga ord som patienten inte förstår. Syftet med den här litteraturstudien var att belysa vilket informationsbehov patienter med cancer kan ha. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar och resultatet visar att de flesta patienter med cancer vill ha all tillgänglig information om såväl diagnos som behandling och även veta vilka valmöjligheter som finns. Det finns dock vissa som endast vill ha begränsad information varför det är viktigt att utvärdera varje patients informationsbehov. Välinformerade patienter upplever minskad oro och ångest och får en känsla av att ha kontroll över sin komplexa situation. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om behovet av information och de betydelsefulla faktorer som kan förändra och tillfredställa detta behov hos patienter. Genom att ge patientundervisning större utrymme i sjuksköterskeutbildningen, och göra sjuksköterskor mer uppmärksamma på ny forskning kan patienters situation underlättas ytterligare i framtiden.</p> / <p>Patients often<strong> </strong>experience that the information they are given is wrong. Wrong in the consideration of too little, to much, none at all, given at the wrong time, too complicated or in a difficult technical language that they do not understand. The purpose of this study was to illuminate what information needs patients with cancer may have. The study was based on 20 scientific articles and shows that most patients with cancer want to have all available information regarding both diagnosis and treatment including the available choices. However, there are some who only want limited information; therefore it is important to evaluate each patient's information needs. Well-informed patients experience less anxiety and distress and get a sense of control over their complex situation. It is therefore important for the nurse to have knowledge of the need for information and the important factors that can alter and satisfy the needs of patients. By providing patient education more space in the education of nurses, and make nurses more aware of new research, the patients' situation can in the future be further improved.</p>