No description available.

No description available.

That all children today receive the opportunity to explore all of their capabilities is not certain at all preschools. Today there are preschools that are not able to work actively to explore the children's abilities because the large number of children and not enough teachers. Therefore I want to find out with my research how the educators would react when there is a crisis with the youngest children, the toddlers. I also want to find out different ways of acting in everyday situations at the preschool and why the teachers act in that way. I have relied on qualitative methods and I have used the critical incident method in my study. In the interviews the teachers was given three different situations that could appear at a preschool and they have then told me how they would have reacted. The results demonstrate that the educators have acted with the best interest of the children in mind and that they look at toddlers as competent at an early age. How the teachers have acted demonstrates their view of the toddlers and the awareness of how competent the toddlers are. Keywords: Toddlers, small children, teacher and preschool.

Syftet med arbetet är att undersöka hur det är att vara manlig pedagog i den kvinnodominerade förskoleverksamheten. Undersökningen belyser männens situation utifrån olika områden. Vi har bland annat undersökt om det finns skillnader i arbetsfördelning och förväntningar mellan män och kvinnor, varför män ofta väljer att lämna yrket samt betydelsen av manliga förebilder. Vi har intervjuat fem manliga pedagoger och av dessa fem är en nyutexaminerad och en har gått vidare till ett annat yrke. Resultatet visar att männen upplever att de kan mötas av andra förväntningar än kvinnor inom samma yrke och att rollen ibland kan upplevas som påfrestande. Informanterna påtalar att det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor i förskolan och att detta påverkar dem i deras arbete på olika sätt.

Undersökningens syfte har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter och vilka metoder de har använt sig av kring barns andraspråksinlärning i förskolan. Metoden som använts för att undersöka problemformuleringarna är intervjumetoden. Sex verksamma pedagoger som arbetar på fyra olika förskolor intervjuades. I analysen skrivs det om hur det empiriska materialet förhåller sig till det teoretiska ramverket och tidigare forskning i förhållande till andraspråksinlärningen i förskolan. Studien resulterade i att alla våra intervjuade pedagoger tyckte att arbetet med svenska som andraspråk är viktigt. Deras erfarenheter kring barns andraspråksinlärning är positiva men olika. Som pedagog måste man individualisera arbetssätten eller metoderna. Alla barn är olika och lär sig olika, och det går inte att använda ett arbetssätt eller en metod till alla barn. Att tänka på hur man pratar med barnen för att de ska förstå på bästa sätt är av vikt samt att man bär med sig en förståelse för vad de kan ha varit med om innan de började på förskolan.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass deltar i den fria leken. Vi vill även studera om pedagogerna skapar lärandesituationer för barnen under lekens gång.Vårt syfte är att genom egna observationer av fri lek, analysera olika lektillfällen och hur pedagogerna agerar vid dessa situationer. Studien utgår från två frågeställningar: Hur deltar pedagogerna vid fri lek? Skapar pedagogerna lärandesituationer för barnen i deras fria lek? I studien har vi inspirerats och använt oss av en sociokulturell teoriram. Vi har genomfört strukturerade iakttagande observationer av olika fria lektillfällen. Resultatet visade att pedagogernas delaktighet i leken skiljde sig åt, beroende på om den fria leken ägde rum i en inomhus eller utomhusmiljö. Inomhus var deltagandet mer aktivt än utomhus. Lärandesituationer skapas för barnen av pedagogerna först och främst när de själva bjuder in sig till barnens lek och är aktiva inom den. Dessutom visar studien att ett pedagogiskt deltagande i leken kan se ut på många olika sätt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur pedagoger i Kenya använder lek i sin undervisning samt deras syn på användandet av lek i undervisningen. Vi använde oss av observationer och intervjuer för att få svar på våra frågeställningar.  Observationerna gjordes av en pedagogs arbetssätt för att ta del av hennes olika undervisningssätt. Därefter gjorde vi intervjuer med pedagoger för att ta reda på deras tankar och åsikter kring lek i undervisningen.   Vårt resultat visade att pedagogerna använde sig av lek i undervisningen med en variation av olika estetiska undervisningssätt. Bland annat gestaltning, sång och rörelse, variation av röstlägen samt bearbetning av olika begrepp under observationerna. Pedagogerna var överens om att leken är viktig i förskolan och därför användes den kontinuerligt i undervisningen. De var alla enade om att leken hjälper barnen att utvecklas, och att den är nödvändig för lärande.

I vår utbildning Lärare mot de tidigare åren, 210 hp, har vi valt att i vår C-uppsats studera hur pedagoger arbetar med lärmiljöer för att stimulera barnens matematiska utveckling i förskolan vilket också är vårt syfte. Lärmiljöer i förskolan är ett relativt outforskat område. Att ta till vara det lustfyllda lärandet och vara lyhörd för vad barn är intresserade av är viktiga komponenter när man inreder förskolans miljöer. Barn i förskolan skall ges möjlighet att tillägna sig en förståelse för sig själv och sin omvärld genom att lära och upptäcka tillsammans i en miljö som utmanar och väcker deras intresse utifrån ett matematiskt perspektiv. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med förskollärare och barnskötare samt observationer utav lärmiljöer som empiri i vår undersökning. Genom intervjuerna har vi undersökt pedagogernas uppfattning och inställning till miljöernas betydelse för barns matematiska lärande och utveckling. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv har vi format vår teoretiska utgångspunkt. Med sociokulturellt perspektiv på lärande menas att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang, där man ser vikten av vad man lär sig, inte om man lär sig. När vi analyserar resultatet av vår studie ser vi att det inte är miljön som pedagogerna använder sig av som redskap. Matematik för pedagogerna är mer ett förhållningssätt de använder när de arbetar med barnen. Pedagogerna talar mer om hur de använder språket och om att de har ett matematiskt förhållningssätt när de arbetar med matematik i förskolan, än om miljöernas utformning. Genom att barnen får vara med vid dukning och andra vardagssysslor samt att pedagogerna benämner saker på rätt sätt tillsammans med barnen är det som alla intervjuade lyfter fram. Att barnen har tillgång till sortering på olika sätt är också något som nästan alla pedagoger lyfter som ett arbetssätt.

No description available.