<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur aktiva lärare beskriver lärarkompetens i allmänhet och i matematikundervisning samt att redogöra för hur aktiva lärare beskriver hur lärare utvecklar sin lärarkompetens. Vi har intervjuat sex verksamma lärare i skolår F-3. Intervjuerna har vi sedan analyserat med inspiration hämtad från fenomenografin. Våra resultat pekar på att det finns kompetenser som aktiva lärare beskriver som extra viktiga i sitt yrke. Dessa kompetenser är ämneskompetens, ämnesdidaktisk-, pedagogisk- och social kompetens. Inbakade i dessa kategorier har vi även funnit de sju grundkompetenser som regeringen menar utgör grunden för lärarnas arbete.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur aktiva lärare beskriver lärarkompetens i allmänhet och i matematikundervisning samt att redogöra för hur aktiva lärare beskriver hur lärare utvecklar sin lärarkompetens. Vi har intervjuat sex verksamma lärare i skolår F-3. Intervjuerna har vi sedan analyserat med inspiration hämtad från fenomenografin. Våra resultat pekar på att det finns kompetenser som aktiva lärare beskriver som extra viktiga i sitt yrke. Dessa kompetenser är ämneskompetens, ämnesdidaktisk-, pedagogisk- och social kompetens. Inbakade i dessa kategorier har vi även funnit de sju grundkompetenser som regeringen menar utgör grunden för lärarnas arbete.

AbstractUppsatsen syfte är att undersöka om matematiklärare på grundskolans senare år och skolan som organisation arbetar med undervisning av programmering i matematik samt hur lärare talar om sin upplevelse av svårigheter och utmaningar inför detta moment. Denna studie kommer att utgå från både elevperspektiv och lärarperspektiv separat och på så sätt ta reda på hur elever upplever att arbeta med programmering och vad lärare tycker om programmering. Jag har genomfört en enkät för 70 elever, enkät för sju lärare på två olika skolor samt intervjuat tre lärare och en skolledare.En enkätundersökning genomfördes på elever som går årskurs 9 på en medelstor skola i Kronobergs län. Undersökningen mål var att undersökte vilken inställning som eleverna hade till programmering. Lärarenkäten genomfördes som en webbaserad enkätundersökning med sju lärare på två olika skolor i Kronobergs län. De lärare som intervjuades jobbar alla på en grundskola i Kronobergs län. Dessa lärare valdes på ett slumpmässigt sätt utifrån skolans personalstyrka och deras vilja att medverka i studien. Skolledares intervju har bidragit till ytterligare en dimension utifrån skolans olika professioner.Dessa kvalitativa intervjuer och samtliga webbaserad enkätundersökning har hanterats utifrån Vetenskapsrådets fyra etiska principer (2011). De fyra principerna är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Utifrån resultatet analyserades samtligt material i koppling till teori, styrdokument och tidigare forskning.Studien kom fram till att lärarna uttrycker en osäkerhet gällande skillnaden i olika sorters programmering vilket resulterar i att de inte vet hur de ska börja sin planering av sin undervisning. Samtliga lärare vill ha kompetensutveckling eller kollegialt lärande för att kunna påbörja sin undervisning av programmering.Skellefteå kommun (2018) insåg att skolorna saknade en plan för undervisning i programmering och tog därför fram en tillfällig undervisningsplan som skolorna skulle kunna använda medan de utveckla sin undervisningsplan. Detta hade underlättat för de lärare som är representerade i studien och även för skolledaren då det hade kunnat finnas en gemensam linje på de aktuella skolorna vilket inte finns i dagsläget.Som avslutning kan det konstateras att elever upplever programmering som intressant och spännande men de saknar kännedom medan lärare känner en viss nervositet i att undervisa i ämnet.

Denna studie har fokus på att belysa lärares åsikter och tankar kring språk och matematik, merspecifikt den muntliga kommunikationen i matematikundervisningen. Syftet är att skapa enförståelse kring varför matematik är ett tyst ämne där muntliga arbetssätt inte får samma platssom tysta arbetssätt. Studien innefattar intervjuer med tre yrkesverksamma mellanstadielärare i matematik angående muntlig kommunikation. Metoden som används i studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, via mötesverktyget Zoom, för att få svar på forskningsfrågorna. Vidare tolkas och analyseras det insamlade materialet i en innehållsanalys, vilket ger möjlighetatt dra olika slutsatser kring lärarnas svar. Innehållsanalysen visade att två av lärarna hade en positiv inställning till muntlig kommunikation i matematikundervisningen, och använde sig av olika muntliga arbetssätt. En av lärarna upplevde att den muntliga delen hindrades avutomstående faktorer. Det visade sig vara en orsak till att den tredje läraren använde betydligt mindre muntlig kommunikation i matematikundervisningen.

The following essay has the purpose of giving an account of how the increasing digitalization, medialization and flow of information has affected social science as a subject, and how this has changed the expectations put on students and teachers. Furthermore, the way teachers’ TPACK knowledge and web literacy skills affect their teaching is also examined. Lastly, students’ level of understanding for the term media and information literacy is further investigated.  This is being done with the help of the following three question formulations: 1. What further demands does the increasing digitalization, medialization and flow of information pose for students and teachers, and how does it connect to social science as a subject? 2. How do teachers' knowledge of TPACK and web literacy affect their teaching? 3. What level of understanding do students have for the term media and information literacy?  The essay is based upon 15 peer-reviewed scientific articles, which have been chosen to represent the field of knowledge and answer the three question formulations. The interconnection between media and information literacy and democracy makes the subject increasingly important in today’s society with threats like propaganda, misinformation, and anti-democratic rhetoric. One conclusion made is how important it is for the students’ learning outcomes that the teacher is well-informed and has the necessary knowledge to help and support the students in their learning. It is also important to consider that the way students define media and information literacy may differ from teachers’ understanding, and that can lead to students’ knowledge being interpreted as higher than it is in reality.