Den här uppsatsen undersöker vilka modelläsare (tänkta läsare) som skapas genom verbprocesserna knutna till pronomenen du och dig i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestämmer själv – När du vill ta ut pension. Svaren på forskningsfrågorna ”Vad gör du?”, ”Vem är du?” och ”Hur blandas de olika du:na om de är flera?” har besvarats med hjälp av en analys utifrån den funktionella grammatikens verbprocesser samt modelläsarbegreppet. Resultatet visar att broschyrens du inte syftar på samma person hela vägen, utan skapar 60 olika modelläsare som blandas och växlar texten igenom. Läsaren – som kan stämma in på vissa av dessa modelläsaridentiteter, men inte alla – måste vara säker på sin identitet i denna pensionskontext, och kunna välja var i broschyren hen identifierar sig som mottagaren av informationen och inte. Av detta resultat verkar det som att du-tilltal inte per automatik skapar en begriplig och väl mottagaranpassad text, utan att ett du som används generiskt istället kan skapa ett överflöd av identifikationsmöjligheter som kan försvåra för läsaren att ta till sig informationen.

Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan länge varit en omdiskuterad fråga inom privata fondsparandet. På senare tid har frågan kommit att återaktualiserat efter att de aktivt förvaltade storfonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, då de inte har generat en högre avkastning än den generella marknaden. Inom den akademiska världen har erkända forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, påvisat att aktivt förvaltade fonder inte kan generera en högre avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifterna. Utifrån förvaltningsavgifterna påvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte är således att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning än passivt förvaltade fonder, då hänsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna. Studien baserades på dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsfonder och årliga förvaltningsavgifter.  Vidare använde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrån definitionen av passivt förvaltade fonder var synonymt med studiens jämförelseindex. I enlighet med studiens syfte använde vi oss av det riskjusterade avkastningsmåttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frågeställning.  Resultatet av studien påvisade att aktivt förvaltade fonder har genererat en högre avkastning än passivt förvaltade fonder då hänsyn tagits till förvaltningsavgifter. Då även fondernas risktagande togs i anspråk blev resultatet det motsatta och vi kan därigenom konstatera att aktivt förvaltade fonder har generat en lägre riskjusterad avkastning är passivt förvaltade fonder. Vidare har vi även kunnat konstatera att aktivt förvaltade fonder med låga förvaltningsavgifter har generat en högre såväl avkastning som riskjusterad avkastning än aktivt förvaltade fonder med höga förvaltningsavgifter. / The choice between active and passive fund management has long been a contentious issue within the private mutual fund investments. Lately, the issue has been widely discussed since the actively managed funds Allemansfond komplett and Kapitalinvest was accused of misleading marketing, since their performance has not overachieved the return of the general market. In the academic world, recognized scholars and later Laureate of the Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel, has demonstrated that actively managed funds cannot generate a higher return with regard to management fees. Based on the importance of the management fees, we have chosen to study the effect of the discount management fees, within the Premiepensionssystemet. Therefore the study's objective is to analyse whether active managed funds have generated higher risk-adjusted returns than passively managed funds, reduced for the discounted management fees. The study will be limited to analyse the period between the 1st January 2004 to 31th December 20103 The study was based on daily market quotations of 174 actively managed Premiepensionsfonder and annual management fees. Furthermore, we used a global stock market index, MSCI World, by the definition of passively managed funds that was synonymous with the study's benchmark. In accordance with the study’s purpose, we used the risk-adjusted performance measure Sharpe ratio in order to answer the research question. The results of this study demonstrated that actively managed funds have generated higher returns than passively managed funds, reduced for the discounted management fees. When the funds' risk taking was committed, the result is the opposite, and we can thus conclude that actively managed funds have yield a lower risk-adjusted returns than passively managed funds. Furthermore, we also noted that actively managed funds with low management fees has generated higher returns as well as risk-adjusted returns than actively managed funds with high management fees.

Det finns både växande intresse och uppmuntran till att investera kapital ansvarsfullt för att bidra till hållbar utveckling. Morningstar är en av flertalet aktörer som erbjuder extern värdering av fonders hållbarhetsprestation i syfte att förse investerare med objektiv bedömning. Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur svenska investerare responderar till hållbarhetsverktyget. Målgruppen är begränsad till premiepensionssparare då systemet har hög täckningsgrad av den svenska befolkningen. Paneldatan omfattar 393 av Pensionsmyndighetens fonder i månadsfrekvens från januari 2016 till februari 2021, som resulterar i 24 366 observationer. Frågeställning besvaras genom att undersöka sambandet mellan fonders hållbarhetsbetyg och kapitalflöde eller marknadsvärde med hjälp av ekonometriska modellerna Pooled OLS och Fixed Effects. Målgruppen premiepensionssparare orsakar svåra mätproblem på grund av de dominerande passiva spararna med lång sparhorisont och låg handelsfrekvens. Det kräver mer förarbete i databearbetningen och metodtillämpning för att kunna dra slutsatser. Resultatet visar att hållbarhetsbetygen inte har någon signifikant effekt på kapitalflöde eller marknadsvärdet oavsett fond- eller/och tidsspecifika faktorer. Sambandets obefintlighet kan bero på premiepensionsspararnas demografi, långsiktiga sparhorisont, andra hållbarhetsstrategier och hållbarhetsbetyg samt hållbarhets dynamiskhet. / There are both growing interest and encouragement to invest your capital responsibly to contribute to a sustainable development. Morningstar is one of several players that offer external rating of mutual funds' sustainability performance in order to provide objective valuation to investors. Thus, this thesis paper wants to evaluate how Swedish investors respond to the Morningstar’s sustainability rating. The target group is limited to premiepensionssparare as the system has a high coverage of the Swedish population. The panel data comprises 393 of the Swedish Pensions Agency’s mutual funds in a monthly frequency from January 2016 to February 2021, resulting in 24 366 observations. The thesis question is answered by examining the relationship between mutual funds' sustainability ratings and their capital flow or market value by using the econometric models Pooled OLS and Fixed Effects. However, we are facing measurement difficulties due to the target group of premiepensionssparare being dominated by passive investors with long savings horizons and low trading frequency. This requires additional process of the data before applying the method and drawing conclusions. The results show that the sustainability ratings have no significant effect on capital flow or market value, whether we control for fund and/or time-specific factors. It means that premiepensionssparare do not respond to Morningstar's sustainability ratings. The non-existing relationship may depend on the pension savers’ demography, long-term savings horizon, other sustainable investment strategies and ratings as well as sustainability’s dynamism.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra hur svenska hållbara aktiefonder och svenska traditionella aktiefonder har presterat inom premiepensionssystemet under perioden 2015-2019. Detta görs eftersom att intresset för hållbara investeringar har ökat markant både hos privatpersoner och företag de senaste åren. Premiepensionssystemet väljs eftersom att varje privatperson som arbetar och betalar skatt i Sverige får en del av sin inkomst placerad i detta system, och sedan 2018/2019 läggs det otroligt mycket fokus på ökad transparens och medvetenhet hos Pensionsmyndigheten på fondplaceringar och att de kan erbjuda hållbara investeringar eftersom efterfrågan ökar. Författaren kan heller inte identifiera någon liknande studie som gjorts angående premiepension efter det att fondtorget gjorts om. Studien innehåller ett urval på totalt 5 hållbara fonder och 24 traditionella fonder. Studien har inriktat sig på den svenska marknaden, det vill säga fonder som placerar i svenska företag och som återfinns på den svenska marknaden samt uteslutande aktiefonder. Historisk data har insamlats från Pensionsmyndigheten och Morningstar för att sedan ligga till grund för beräkningar med hjälp av olika ekonomiska modeller och prestationsmått som Sharpekvot, Jensen’s alfa och Treynors kvot. Dessa mått mäter den riskjusterade avkastningen. Författaren väljer också att titta på faktisk avkastning, nettoavkastning för att se vad som presterat bäst för en privatperson som investerare. Därutöver görs statistiska beräkningar av statistiska mått i form av t-test för att beräkna p-värde och således kunna se om det finns någon statistisk signifikans för att antingen kunna acceptera eller förkasta en formulerad nollhypotes. Studiens resultat visar ingen större skillnad i prestation mellan hållbara och traditionella fonder, om än en marginell fördel för de traditionella i faktisk nettoavkastning. Studien erhåller heller ingen statistisk signifikans på 5-procentsnivån vilket indikerar på att vi inte kan förkasta nollhypotesen. / The purpose of the study is to investigate and compare how Swedish sustainable equity funds and Swedish traditional equity funds have performed within the premium pension system during the period 2015-2019. This is because the interest in sustainable investments has increased markedly among both individuals and companies in recent years. The premium pension system is chosen because every private person who works and pays tax in Sweden gets part of their income placed in this system, and since 2018/2019 there is an incredible amount of focus on increased transparency and awareness at the Swedish Pensions Agency on fund investments and that they can offer sustainable investments as demand increases. The author can also not identify any similar study that has been done regarding premium pensions after the fund market has been redesigned. The study contains a selection of a total of 5 sustainable funds and 24 traditional funds. The study has focused on the Swedish market, i.e. funds that invest in Swedish companies and that are found on the Swedish market, as well as exclusively equity funds. Historical data has been collected from the Swedish Pensions Agency and Morningstar to then form the basis for calculations using various economic models and performance measures such as Sharpe quota, Jensen's alpha and Treynor's quota and these measures measure the risk-adjusted return. The author also chooses to look at actual returns, net returns to see what has performed best for an individual as an investor. In addition, statistical calculations are made of statistical measures in the form of a t-test to calculate the p-value and thus be able to see if there is any statistical significance for either being able to accept or reject a formulated null hypothesis. The results of the t-statistics show that there is not significant differences in performance between sustainable and traditional funds, although a marginal advantage over the traditional ones in actual net returns. The study also receives no statistical significance at the 5% level, which indicates that we cannot reject the null hypothesis.