När ett barn ska opereras upplever såväl barnet som dess föräldrar stress. I en sådan situation kan det vara svårt att fungera som stöd åt sitt barn. Olika faktorer kan underlätta för föräldrarna varav en är information. Problemområde för denna litteraturstudie är preoperativ information till föräldrar. Syftet var att kartlägga hur litteraturen beskriver information till föräldrar och hur informationen påverkar barn och föräldrar. Metoden har följt forskningsprocessen vid en litteraturstudie där fråga, problemformulering, litteratursökning, evaluering, tolkning och rapportering ingår. Efter databassökningar i framför allt PubMed har åtta artiklar valts ut som ligger till grund för resultatet. Resultatet visade att omvårdnadspersonal med hjälp av individuellt anpassad information kan reducera oron hos både föräldrar och barn. Resultatet visar också att den viktigaste informationsvägen fortfarande är den muntliga men att den behöver kompletteras med andra informationsvägar. / When a child is due for surgery, the child as well as it’s parents experience stress. In a stresssful situation it can be difficult to function as suppport to one’s child. The area of interest in this review is preoperative information to parents. The aim is to investigate the scientific description of how preoperative information to parents are communicated and how it affects the child as well as it’s parents. The review has followed the scientific procedure described in the following headings: formulating a scientific question, emphasizing a problem, seeking literature, evaluating, interpret and report. After searches in electronic databases, mainly in PubMed, we decided to use eight articles for our result. The result shows that we can reduce anxiety in parents and children by giving them individual preoperative information. Verbal information can never be replaced but needs to be combined by other sorts of information.

Abstract Syftet med denna studie var att påvisa effekter av ofrivillig hypotermi samt beskriva anestesisjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att belysa vilka förebyggande faktorer som bibehåller normotermi i den perioperativa vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna har sökts via Cinahl och Medline. Studiens resultat baserades på sjutton vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, dessa grupperades under olika teman. Resultatet redovisas i följande huvudteman fysiologiska effekter, komplikationer, perioperativa teamet, aktiv uppvärmning, administrering av intravenösa vätskor, miljön i operationssalen samt riktlinjer för bibehållande av normotermi. Ofrivillig hypotermi i samband med ett kirurgiskt ingrepp ökade risken för komplikationer i form av ökad infektionsbenägenhet, påverkan på koagulationen med ökad blödningsrisk och hjärtpåverkan med risk för myocardischemi. Hypotermi påverkade också läkemedelsmetabolismen. Dessa effekter av ofrivillig hypotermi under den perioperativa vården orsakade patienten onödigt lidande, förlängd sjukhus vistelse och ökade kostnader för samhället.Slutsats: Anestesisjuksköterskans mest framgångsrika omvårdnadsåtgärder i den perioperativa fasen för att bibehålla normotermi var att använda aktiv uppvärmning, (värmetäcke) vätskevärmare och förhöjd rumstemperatur i operationssalen. Därigenom minskade värmeförlusten via strålning från patientens hud till omgivande miljö. Dessa omvårdnadsåtgärder förutsätter gott samarbete och ska vara självklara i det perioperativa teamet.

Introduktion: Strävandet efter ett gemensamt mål utgör grunden för ett kollaborerat samarbete och bristande kommunikation ger märkbara effekter. Operationssjuksköterskan ansvarar även för samverkan och en god kommunikation med operationsteamet och andra vårdenheter. Detta för att tillgodose kontinuitet för patientens vård. Teamets olika professioner och kompetenser skapar ett gemensamt vårdande till förmån för patienten. Syfte: Syftet är att belysa operationssjuksköterskans erfarenhet av kommunikationen inom den perioperativa vården. Metod: Litteraturstudie med en integrativ översikt. 14 studier valdes ut och systematisk artikelsökning utfördes i relevanta databaser. Resultat: Kommunikationen har påvisats kunna ske verbalt eller icke-verbalt för att förmedla information. Operationssjuksköterskans erfarenheter av beteenden och bemötanden har haft en inverkan på hur kommunikationen har påverkats för patientens vårdande. Missförstånd i kommunikationen medförde otrygghet, kulturella skillnader och frångående av rutiner som hotar patientsäkerheten. Konklusion: Flera olika professioner ska kunna samarbeta, kommunicera och tillsammans ansvara för att vården som ges är patientsäker. Med förbättrad och stödjande kultur för vårdpersonalen på operationssalarna och ökat lärande inom IPC och IPL finns möjlighet till förbättrad kommunikation och patientsäkerhet. / Introduction: The pursuit of a common goal forms the basis of collaborative cooperation and lack of communication produces noticeable effects. The operating room nurse is also responsible for cooperation and good communication with the operating team and other care units so that continuity is ensured for the patient's care. The team's various professions and competencies create joint care for the benefit of the patient. Aim: The purpose is to shed light on the operating room nurse's experience of communication within perioperative care. Method: Literature study with an integrative overview. 14 studies were selected and a systematic article search was performed in relevant databases. Results: Communication has been shown to be able to take place verbally or non-verbally to convey information. The operating room nurse's experiences of behaviors and attitudes have had an impact on how communication has been affected for the patient's care. Misunderstandings in communication led to insecurity, cultural differences and deviations from routines that threatened patient safety. Conclusion: Several different professions must be able to cooperate, communicate and together be responsible for ensuring that the care that is given, is patient safe. With improved and supportive culture for the nursing staff in the operating rooms and increased learning in IPC and IPL, there is an opportunity for improved communication and patient safety.