Perioperativ vårdprocess är ett arbetssätt och forskning inom området visar att den har betydelse för patienters välbefinnande i samband med operation. Anestesisjuksköterskor har en nyckelroll i vårdmöten i samband med operation för att minska patienters vårdlidande. Syftet med studien är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur fyra anestesisjuksköterskor på sjukhus resonerar om den perioperativa vårdprocessen. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att informanterna resonerar om perioperativ vårdprocess utifrån tre kategorier; förutsättning att kunna prioritera användning, organisatoriska faktorer som påverkar möjlighet till användning negativt och yrkesansvar finns vilket har betydelse för korrekt bedömning av omvårdnadsbehov i samband med operation. I diskussionen diskuteras om de olika kategoriernas betydelse för både patienter och anestesisjuksköterskorna själva. De är medvetna om att det finns organisatoriska brister i användning av perioperativ vårdprocess. Det innebär att vården inte kan optimeras, ur patienters perspektiv med syfte att minska deras vårdlidande, liksom att anestesisjuksköterskors arbetstillfredsställelse påverkas. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Det är en unik upplevelse att bli opererad med lokalanestesi och vara vaken under ett operativt ingrepp. Patienten överlämnas till vårdpersonalen och är beroende av deras omhändertagande och kunskap. Kontinuerlig information under ingreppet samt ett gott bemötande från personalen kring patienten är avstor vikt för att skapa en trygg miljö och ge god omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse och känslor av den perioperativa omvårdnaden när de var vakna under ett operativt ingrepp. Fyra intervjuer med konsekutivt utvalda patienter som genomgått operationen på sjukhus i sydvästra Sverige inkluderades i studien. Öppna, övergripande frågor samt följdfrågor användes under intervjuerna. Kvalitativ innehållsanalys användes. Analysen ledde till tre kategorier; tidigare upplevelser av vården, omvårdnad kring operationen samt känslor som uppstod under operationen. Tidigare erfarenhet samt personalens omvårdnad gav trygghet i de aktuella operationerna. Känslorna som uppstod under en vaken operation var både positiva och negativa. Resultatet kan bidra tillvidare utveckling och förbättring av den perioperativa omvårdnaden kring envaken patient. / Being awake during surgery is a unique experience. The patient is handed over to the nursing staff and is dependent on their care and knowledge. Continuous information during surgery and professional care from the nursing staff is important to create a safe environment and provide good healthcare. The aim of the study was to describe the patient’s experience and feelings of the perioperative nursing care when being awake during surgery. Four interviews with consecutively selected patients who had undergone surgery in a hospital in the south west of Sweden were included. Open, general questions and supplementary questions were used during the interviews. Qualitative content analyz was used. The analyz resulted in three categories: past experiences of care, care during the surgery and feelings that occurred during the operation. Previous experience and the care provided by the nurses gave patients the feelings of security. Both negative and positive feeling occurred during surgery. The results may contribute to further development and improvement of the perioperative nursing care on patients that are awake during surgery.

Thesis (Ph. D.)--University of Alabama at Birmingham, 2008. / Title from first page of PDF file (viewed June 5, 2008). Includes bibliographical references (p. 77-87).

BAKGRUND: Det teoretiska ramverket Fundamentals of Care innefattar de grundläggande delarna i en patients vårdbehov uppdelade i olika dimensioner. En dimension är etablera vårdrelation. Tidigare forskning belyser bemötande och vårdrelation utifrån sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i olika vårdkontexter. Mötet i den perioperativa vårdkontexten är ofta kort, där specialistsjuksköterskan ska arbeta för att vinna patientens tillit och bilda sig en uppfattning av patienten. En kunskapslucka föreligger hur dimensionen etablera vårdrelation i den perioperativa vården mellan den perioperativt verksamma specialistsjuksköterskan och patienten etableras. SYFTE: Att undersöka hur etablerandet av vårdrelation utifrån Fundamentals of Care sker mellan specialistsjuksköterska och patient under den perioperativa perioden. METOD: Litteraturstudie med systematisk ansats baserad på kvalitativa artiklar. Deduktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. RESULTAT: I resultatet framkom att delar av FoC dimension etablera vårdrelation går att återfinna i den kliniska verksamheten. Skapa förtroende, vara närvarande och förutse behov, återfanns i majoriteten av artiklarna. Vara påläst samt reflektera och utvärdera var huvudområden som uppfattades bristande. Det fanns en önskan om kontinuitet i den perioperativa vårdrelationen. En aspekt som påverkade detta var tidsbristen som ofta förelåg. SLUTSATS: Specialistsjuksköterskan etablerar en vårdrelation med patienten dagligen, vilken går att applicera i FoCs dimension etablera vårdrelation. En önskan om en kontinuitet i vården och att få följa patienten med pre- intra- och post-operativa möten fanns hos specialistsjuksköterskan. Att tillämpa FoC i en verksamhet skulle kunna möjliggöra för specialistsjuksköterskan att genom ett anpassat arbetssätt, få möjligheten till en kontinuitet i vårdrelationen, vilket skulle kunna gynna patienten. / BACKGROUND: The theoretical framework Fundamentals of Care includes the basic parts of a patient's care needs divided into different dimensions. One dimension is establishing a care relationship. Previous research sheds light on treatment and care relationships based on nurses and nurse specialists in different care contexts. The meeting in the perioperative care context is often short, where the nurse specialist must work to gain the patient's trust and gain an understanding of the patient. There is a knowledge gap regarding how the dimension of establishing a care relationship in perioperative care between the nurse specialist in the perioperative practice and the patient is established. PURPOSE: To investigate how establishment of a care relationship, based on Fundamentals of Care, takes place between the nurse specialist and the patient during the perioperative period. METHOD: Literature review with a systematic approach based on qualitative articles. Deductive content analysis according to Elo and Kyngäs. RESULTS: The results showed that parts of the FoC dimension establishing a care relationship can be found in the clinical work. Creating trust, being present and anticipating needs were found in the majority of the articles. Obtain knowledge and reflect and evaluate were main areas that perceived as deficient. There was a desire for continuity in the perioperative care relationship. One aspect that affected this was the lack of time that often existed.  CONCLUSION: The nurse specialist establishes a care relationship with the patient on a daily basis, which can be applied in FoC's dimension to establish a care relationship. The nurse specialist had a desire for continuity in care and to be able to follow the patient with pre- intra- and postoperative meetings. Applying FoC in a clinical environment could enable the nurse specialist through an adapted way of work, gain the opportunity for continuity in the care relationship, which could benefit the patient.

No description available.

No description available.

No description available.

Patienter i den perioperativa vården är ofta med om blodförluster. Anestesisjuksköterskor ansvarar för att övervaka, hantera och dokumentera patienters perioperativa vård. Patienters förlorade blodvolymer är viktiga att uppskatta korrekt, för att patienter ska få rätt behandling. Anestesisjuksköterskor ansvarar för bedömning och visuell uppskattning av blodvolymen på kompresser, sugbehållare och operationsdukar som används perioperativt. Studiens syfte är att kartlägga anestesisjuksköterskors förmåga att göra visuell uppskattning av patienters blodförluster perioperativt. En kvantitativ studie genomfördes med ett stickprov av 30 anestesisjuksköterskor. De analysmetoder som användes var: Wilcoxon’s rangsummetest, Mann-Whitney U test, Kruskal-Wallis test och Spearman’s korrelationstest. Deltagarna fick uppskatta blodvolymen på tre olika material vid två efterföljande stationer och fylla i en pappersenkät. Resultatet visar på att en stor majoritet underskattar blodvolymen vid de två efterföljande stationerna. Inget signifikant samband fanns mellan deltagarnas typer av uppskattningar (underskattning, korrekt skattning och överskattning) relaterat till kön, yrkeserfarenhet och självskattad förmåga. I studien påvisas det att anestesisjuksköterskors förmågor att visuellt uppskatta blödningar inte förbättras med längre yrkeserfarenhet. Det framkommer i studien att visuella uppskattningar av blodvolymer ofta blir underskattade och att effektiva och objektiva verktyg eller metoder att uppskatta blödningar perioperativt är något som saknas för anestesisjuksköterskor. Blödningar som inte uppskattas korrekt leder till att patienter i den perioperativa vården blir lidande.

Introdução: A hipotermia inadvertida perioperatória é um evento frequente e atinge cerca de 70% dos pacientes cirúrgicos, levando a complicações importantes, como alterações cardiovasculares, infecção do sitio cirúrgico, desconforto ao paciente, aumento do tempo de hospitalização, entre outros. Por oferecer inúmeros riscos ao paciente cirúrgico, a ocorrência da hipotermia não intencional perioperatória tem ganhado espaço na literatura atual. A manutenção da temperatura perioperatória vem sendo sugerida pela literatura com a implementação de métodos passivos e ativos de aquecimento como o aumento da temperatura da sala cirúrgica, uso de cobertor de algodão, uso de cobertor térmico, uso de dispositivos de ar forçado, infusão de fluidos aquecidos, entre outros. No entanto, não há no Brasil nenhum estudo publicado onde se investigue a atuação das equipes que atuam no bloco cirúrgico realizam a prevenção da hipotermia perioperatória nos hospitais. Objetivos: Verificar como se dá o monitoramento da temperatura e a prevenção de hipotermia inadvertida perioperatória em pacientes cirúrgicos internados em hospitais brasileiros. Material e método: Estudo transversal, realizado na cidade de São Paulo através de questionário preenchido pelos enfermeiros participantes do 12° Congresso Brasileiro de Enfermagem em Centro Cirúrgico, Recuperação Anestésica e Centro de Material e Esterilização. Os dados foram analisados descritivamente e demonstrados em foram de tabelas. Resultados: O monitoramento da temperatura no período perioperatório ainda não é realizado sistematicamente por todos os profissionais de centro cirúrgico, porem a realização dessa pratica foi relatada por 92,4% no período pré-operatório, 83,8% no período intraoperatório e 94,9% no período pós-operatório. A prevenção da hipotermia inadvertida no perioperatório é uma pratica exercida pela grande maioria dos participantes (96%), com predomínio nos métodos passivos de manutenção da normotermia nos períodos pré-operatório (51%) e associação de métodos passivos e ativos nos períodos pós (64,6%) e intraoperatório (45,5%) de manutenção da normotermia ao paciente cirúrgico. Os principais profissionais envolvidos para a monitorização da temperatura e a prevenção da hipotermia perioperatória inadvertida são a equipe de enfermagem e os anestesiologistas. Apesar de um número grande de profissionais não informarem a taxa de ocorrência de hipotermia inadvertida perioperatória, nota-se que para a maioria dos respondentes a ocorrência desse evento é baixa. Conclusão: a realização de praticas para a manutenção da normotermia operatória é realidade para a equipe de enfermagem. A monitorização da temperatura ainda não é realizada de maneira constante em todo período perioperatório. A prevenção da hipotermia inadvertida no período perioperatório é pratica bastante frequente entre os procedimentos cirúrgicos. / Introduction: Perioperative inadvertent hypothermia is a frequent event and affects about 70% of surgical patients, leading to important complications, such as cardiovascular alterations, surgical site infection, patient discomfort, hospitalization time, and others. Because it offers innumerable risks to the surgical patient, the occurrence of perioperative unintentional hypothermia has gained space in the current literature. Perioperative temperature maintenance has been suggested in the literature with the implementation of passive and active heating methods such as increased operating room temperature, use of cotton blanket, use of thermal blanket, use of forced air devices, infusion of fluids heated, among others. However, there is no published study in Brazil to investigate the performance of the teams that work in the surgical block, and to prevent perioperative hypothermia in hospitals. Objectives: To verify how temperature monitoring and the prevention of perioperative inadvertent hypothermia occur in surgical patients hospitalized in Brazilian hospitals. Material and method: A cross-sectional study was carried out in the city of São Paulo through a questionnaire filled out by nurses participating in the 12th Brazilian Congress of Nursing in Surgical Center, Anesthetic Recovery and Material and Sterilization Center. The data were analyzed descriptively and demonstrated in the tables. Results: Temperature monitoring in the perioperative period has not been systematically performed by all surgical center professionals, but the practice of this practice was reported by 92.4% in the preoperative period, 83.8% in the intraoperative period and 94, 9% in the postoperative period. The prevention of inadvertent perioperative hypothermia is a practice practiced by the vast majority of participants (96%), with predominance in passive methods of maintaining normothermia in the preoperative periods (51%) and association of passive and active methods in the post- 64.6%) and intraoperative (45.5%) maintenance of normothermia in the surgical patient. The main professionals involved in temperature monitoring and the prevention of inadvertent perioperative hypothermia are the nursing team and anesthesiologists. Although a large number of professionals do not report the occurrence rate of inadvertent perioperative hypothermia, it is noted that for most of the respondents the occurrence of this event is low. Conclusion: the practice of practices for the maintenance of operative normothermia is reality for the nursing team. Temperature monitoring is not yet performed consistently throughout the perioperative period. The prevention of inadvertent hypothermia in the perioperative period is a very frequent practice among surgical procedures.

Background: Research shows that caring for people with dementia (PMD) at the perioperative stage often is a major challenge for anesthetic nurses. PMD suffers from cognitive impairments, making it difficult to communicate, collaborate and understand information. Research shows that PMD are more likely to develop anxiety due to lack of these abilities. Aim: The aim of the study is to investigate the experiences of registered nurse anesthesia in caring for PMD at the perioperative stage. Method:A qualitative research design, with eight semi-structured interviews were chosen. The sample were anesthetic nurses with at least 1 year experience. All interviews were recorded and transcribed. Result: The result shows two generic categories: Resources in the care of PMD and obstacles in the care of PMD. the eight subcategories were: Measures to reduce anxiety, Safe care environment, Support of relatives, Problems in communication, Challenges in medication, Differences in various surgical procedures, Lack of time, Lack of education. Conclusion:PMD are a challenging group of patients due to their cognitive impairment. The caregiver therefore has an increased need for resources and requires that certain specific measures are been taken.