Bakgrund: Organtransplantation är en behandling som räddar liv på personer med organsvikt. För att detta ska vara möjligt krävs en organdonator, antingen levande eller avliden. Som avliden donator utförs en uttagsoperation efter medgivande till donation. Perioperativa sjuksköterskor deltar tillsammans med transplantationsteamet vid uttagoperationerna för att tillvarata organ och tillgodose donatorns önskan om donation. Syfte: Att beskriva anestesi- och operationssjuksköterskors upplevelser av att delta vid uttagsoperationer hos avlidna organdonatorer. Metod: En kvalitativ metod genomfördes, där åtta perioperativa sjuksköterskor intervjuades med öppna frågor som var fenomenorienterade. Datamaterialet analyserades med innebördsanalys. Resultat: Den essentiella innebörden är Värdighet och Respekt, som är en tydlig kärna i studiens fyra innebördsteman: Dubbelbottnade känslor, Känslan av att göra gott för andra, Samarbete i teamet skapar en känsla av trygghet och Professionellt bemötande. Konklusion: Resultatet visar att de perioperativa sjuksköterskorna upplevde värdighet och respekt som en central del vid uttagsoperationer hos avlidna donatorer. Uttagsoperationerna erfars av känslor som glädje, meningsfullhet och sorg. Samarbete i teamet upplevs som viktigt och gav en känsla av trygghet. Återkopplingen om mottagarna till organens tillstånd upplevdes som hjälp i den känslomässiga hanteringen. / Background: Organ transplantation is a treatment that saves the lives of people with organfailure. For it to be possible, an organ donor is required, either alive or dead. A donors’operation is performed after consent to donation. Perioperative nurses participate togetherwith the transplant team in the removal operations to remove organs and to pursue the donor'sdesire for donation.The aim: To describe the anesthesia- and operating theatre nurses' experiences ofparticipating in deceased organ donors' operations.Methods: A qualitative method, where eight perioperative nurses were interviewed throughopen-ended questions that were phenomenon-oriented. The data was analyzed with meaninganalysis.Results: The essential meaning is Dignity and Respect, which is a clear core of the study'sfour clusters of meanings: Double-edged emotions, The feeling of doing good for others,Cooperation in the team creates a feeling of security and Professional treatment.Conclusions: The perioperative nurses experienced dignity and respect as a central part indonors’ operations for deceased donors. The operations were experienced by emotions asjoy, meaning and sadness. Cooperation in the team is perceived as important and gives afeeling of security. Feedback about recipients of the organs condition was perceived ashelpful in emotional management.

Introduktion: Trycksår är en vårdskada som orsakar lidande för patienten och är kostsam för både patienten och samhället. Trots tillgång till evidensbaserade riktlinjer för trycksårsprevention uppkommer trycksår i samband med operationer. Det saknas en sammanställning av perioperativa sjuksköterskors kunskap, attityder och hur de utövar trycksårsprevention. Syfte: Syftet var att sammanställa perioperativa sjuksköterskors kunskaper, attityder och omvårdnadshandlingar relaterat till trycksårsprevention. Metod: En litteraturstudie genomfördes med systematisk sökning i databaserna CINAHL och PubMed. Studier publicerade mellan 2010–2020 inkluderades. Åtta kvantitativa studier inkluderades i litteraturstudien och presenterades som en narrativ sammanställning. Resultat: Resultatet visade att perioperativa sjuksköterskor hade en positiv attityd till trycksårsprevention men det fanns kunskapsluckor inom området, bland annat gällande riskbedömning och förebyggande åtgärder. Mängden utförda adekvata omvårdnadshandlingar varierade. Riskbedömning utfördes inte i stor utsträckning medan dokumentation angående postoperativ hudstatus utfördes ofta. Tidsbrist och problematisk dokumentation upplevdes hindra det preventiva trycksårsarbetet. Konklusion: Perioperativa sjuksköterskor var positivt inställda till trycksårsförebyggande åtgärder, men adekvata omvårdnadshandlingar för att förebygga trycksår utfördes inte i tillräckligt stor utsträckning. Tidsbrist och problematiska dokumentationssystem ansågs utgöra hinder förtrycksårsförebyggande åtgärder. Perioperativa sjuksköterskor kunskap angående trycksårsprevention behöver förbättras. / Introduction: A pressure ulcer is a hospital acquired condition that causes suffering for the patient and are expensive for the patient as well as the community. Despite access to evidence-based pressure ulcer prevention guidelines, pressure ulcers occur during surgery. There is a lack of compilation of perioperative nurses' knowledge, attitudes and how they practice pressure ulcer prevention. Aim: The aim was to compile perioperative nurses' knowledge, attitudes and nursing actions related to pressure ulcer prevention. Method: A literature review was conducted and the databases CINAHL and PubMed were searched for studies. Studies published between 2010–2020 were included. Eight quantitative studies were included in the literature review and narrative synthesis was used to compile the data. Results: The results showed that perioperative nurses had a positive attitude towards pressure ulcer prevention, but there were knowledge gaps in the area, for example regarding risk assessment and preventive measures. The amount of adequate nursing actions performed varied. Risk assessment was not performed to a large extent, while documentation regarding postoperative skin status often was done. Lack of time and problematic documentation were perceived to hinder pressure ulcer prevention. Conclusion: Perioperative nurses were positive about pressure ulcer prevention measures, but adequate nursing actions to prevent pressure ulcers were not performed to a sufficient extent. Lack of time and problematic documentation systems were considered to constitute obstacles to pressure ulcer prevention. Perioperative nurses' knowledge regarding pressure ulcer prevention needs to be improved.

Introduktion: Både tiden då patienten är sövd eller bedövad och tiden då det kirurgiska ingreppet utförs innebär risker för patienten. Bland annat ökar risken för trycksår och hypotermi med längden på anestesitiden och därmed är det viktigt att anestesitiden inte blir längre än nödvändigt. För att minska riskerna bör patientens anestesitid överensstämma med kirurgitiden i så stor utsträckning som möjligt och därför är det av vikt att få ta del av och sammanställa perioperativa sjuksköterskors erfarenheter kring detta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva perioperativa sjuksköterskors erfarenheter av överensstämmelse mellan anestesitid och kirurgitid. Metod: En kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade frågor användes. Deltagarna kom från två sjukhus i Mellansverige och valdes med bekvämlighetsurval. Åtta anestesisjuksköterskor och åtta operationssjuksköterskor deltog. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier: Svårigheten att förutse anestesiläkemedlens effekt på individuella patienter påverkar bedömning av tidsåtgång, Kommunikationens betydelse för överensstämmelsen mellan anestesitid och kirurgitid, Teamarbetets betydelse för överensstämmelsen mellan anestesitid och kirurgitid samt Oförutsedda händelser kan förlänga anestesitiden. Konklusion: Denna studie ger en ökad förståelse för hur patientens anestesitid överensstämmer med kirurgitiden utifrån perioperativa sjuksköterskors erfarenheter. / Introduction: Being under general or regional anesthesia and the surgical procedure itself involves risks for the patient. Since length of anesthesia increases the risk for pressure ulcers and hypothermia, anesthesia should as far as possible correspond to surgical time. It is therefore important to take part of the experience of perioperative nurses about this subject. Aim: The aim of the study was to describe perioperative nurses’ experience of correspondence between duration of anesthesia and surgery. Method: A qualitative interview method with semistructured questions were used to collect data. Participants were chosen by convenience sampling from two hospitals in central Sweden. Eight certified registered nurse anesthetists and eight theatre nurses participated. The interviews were analysed using qualitative content analysis. Result: The content analysis resulted in four categories: Difficulty in predicting the effect of anesthetics on individual patients affects the assessment of time consumption, The importance of communication for the correspondence between anesthesia and surgery time, The importance of teamwork for the correspondence between anesthesia and surgery time, Unforeseen events can prolong duration of anesthesia. Conclusion: This study contributes to understanding the correspondence between duration of anesthesia and surgery from the perspective of the perioperative nurses.