<p>Personalvetarprogrammet är en bred beteendevetenskaplig utbildning som leder till yrken rörande personalfrågor. Syftet med studien var att studera attityder kring personalvetarutbildningen hos studenter och yrkesverksamma från Umeå och Stockholms universitet. En enkätundersökning genomfördes på totalt 67 deltagare där samtliga studerar eller har studerat vid Umeå respektive Stockholms universitet. Dels undersöktes huruvida det finns skillnader mellan två olika modeller av personalutbildningar (A- och P-modellen), samt om det finns skillnader mellan yrkesverksamma och studerande. Resultatet visar att det finns signifikanta skillnader mellan hur de olika undersökningsgrupperna upplever utbildningens innehåll. Studerande vid Umeå universitet är generellt nöjdare och upplever utbildningen som mer relevant än studerande vid Stockholms universitet. Yrkesverksamma från de båda universiteten visar mindre skillnader i den generella upplevda relevansen. Undersökningen öppnar upp för vidare diskussioner kring hur utbildningen bör utformas. Resultatet diskuteras bland annat i termer av kognitiv dissonansteori och utifrån tidigare forskning om yrkesidentitet.</p> / Författarna har haft varsitt uppsatsseminarium, det ena den 14 januari (Andersson) och det andra den 24 februari (Bälter).

Personalvetarprogrammet är en bred beteendevetenskaplig utbildning som leder till yrken rörande personalfrågor. Syftet med studien var att studera attityder kring personalvetarutbildningen hos studenter och yrkesverksamma från Umeå och Stockholms universitet. En enkätundersökning genomfördes på totalt 67 deltagare där samtliga studerar eller har studerat vid Umeå respektive Stockholms universitet. Dels undersöktes huruvida det finns skillnader mellan två olika modeller av personalutbildningar (A- och P-modellen), samt om det finns skillnader mellan yrkesverksamma och studerande. Resultatet visar att det finns signifikanta skillnader mellan hur de olika undersökningsgrupperna upplever utbildningens innehåll. Studerande vid Umeå universitet är generellt nöjdare och upplever utbildningen som mer relevant än studerande vid Stockholms universitet. Yrkesverksamma från de båda universiteten visar mindre skillnader i den generella upplevda relevansen. Undersökningen öppnar upp för vidare diskussioner kring hur utbildningen bör utformas. Resultatet diskuteras bland annat i termer av kognitiv dissonansteori och utifrån tidigare forskning om yrkesidentitet. / Författarna har haft varsitt uppsatsseminarium, det ena den 14 januari (Andersson) och det andra den 24 februari (Bälter).

Högre utbildning har under längre tid diskuterats i relation till arbetsmarknaden, där kraven på anställningsbarhet under det senaste decenniet blivit mer uttalat. Dock ifrågasätts högskoleutbildningens utformning och dess relevans för arbetslivet, då mycket av undervisningen fokuserar på abstrakta teorier istället för konkreta metoder. Detta dilemma dyker även upp inom de utbildningar som ska forma personalvetare. Intresset i denna studie mynnade därför ut i att undersöka lärares samt studenters förväntningar och upplevelser av utbildningsinnehåll och anställningsbarhet inom ett personalvetarprogram. Vår studie baseras på åtta intervjuer, fyra stycken inom respektive grupp, och visar att studenterna i regel har ett mer kortsiktigt perspektiv på vad personalvetarutbildningen önskas resultera i, där det finns en önskan och förväntning om att undervisningen ska vara mer praktisk. Detta resultat ligger i linje med våra föreställningar och den tidigare forskning som vi tagit del av. Lärarna däremot har ett mer långsiktigt perspektiv där utbildningen genom sin teoretiska anknytning ska leda till personlig utveckling samt kritiska reflektioner. Personlig utveckling i form av ökade allmänna kunskaper framkom överraskande nog även hos studenterna, dock inte lika tydligt. Slutligen kunde en tydlig koppling mellan anställningsbarhet och högre utbildning urskiljas, där begreppen samspelar med varandra. Utbildning uttrycks vara det mest centrala i anställningsbarhet då individen därigenom erhåller viktiga kompetenser och färdigheter för det kommande arbetslivet. Andra faktorer som framkom vara viktiga för en individs anställningsbarhet sammanfattas i kategorierna arbetslivserfarenhet, relevanta kompetenser samt personliga egenskaper.

Bakgrund: Vi lever idag i ett informations- och kunskapssamhälle där lärande och utbildning är mer centralt än någonsin tidigare. Trots värdet av den högre utbildningen så har ett antal studier visat att stress och psykisk ohälsa har ökat bland studenter, där studenter vid bland annat sjuksköterskeutbildningen visat sig vara extra utsatta. Detta är ett problem då forskningen visat att stress kan ha effekter som hjärt- kärlsjukdomar, depression, utmattning och ångest. För att högskolor och universitet ska kunna bidra med att skapa förutsättningar för studenter så krävs det kunskap om hur studenter mår, deras upplevda arbetsbelastning och vilka påverkansfaktorer det finns. Tidigare forskning har konstaterat att sjuksköterskeprogrammet vid Sahlgrenska akademin var ett av de program som utmärkte sig när det kom till andelen studenter som lider av psykisk ohälsa. Avsaknad av feedback, lågt socialt stöd och låg grad av kontroll har visat sig öka risken för psykisk ohälsa. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det finns några samband mellan krav, kontroll, socialt stöd, stress och normer och upplevd arbetsbelastning samt undersöka om, och i så fall hur, det skiljer sig åt mellan sjuksköterskeprogrammet och Organisations- och personalutvecklare i Samhället (OPUS) vid Högskolan i Borås. Metod: Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie som genomfördes med 85 enkäter besvarade av studenter vid Högskolan i Borås. Enkäten besvarades av 36 OPUS-studenter och 49 sjuksköterskestudenter. Statistiken analyserades med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS ver 25, där sambandsanalyser- och tester genomfördes. Resultat: Analyserna visade att samtliga faktorer förutom socialt stöd hade en koppling till högre upplevd arbetsbelastning. Dessutom upplevde sjuksköterskestudenterna att de hade högre arbetsbelastning, högre krav, lägre grad av kontroll och socialt stöd, mer psykisk ohälsa och stress samt hade normer i sin omgivning som ställer högre krav på dem jämfört med personalvetarprogrammet. Slutsats: Studien visade att det finns ett samband mellan krav, kontroll, socialt stöd, stress, normer och upplevd arbetsbelastning där krav hade störst betydelse och socialt stöd minst. Sjuksköterskestudenterna upplever i samtliga aspekter en högre arbetsbelastning än OPUS-studenterna.