Bakgrund: Compassion fatigue är ett nytt begrepp och är en respons på stress som kan påverka sjuksköterskors hälsa och skapa svårigheter att ge en god vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av compassion fatigue. Metod: Denna litteraturöversikt grundades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes till ett nytt resultat och en ny helhet. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna involverade sig för mycket och kände stark ansvarskänsla för patienter. En påfrestande arbetsmiljö i kombination med svårigheter att hålla professionella gränser i patientkontakten, kan vara orsaken till att compassion fatigue uppstår. Compassion fatigue påverkade arbetslivet genom att sjuksköterskorna använde distansering till patienter och anhöriga för att undvika känslomässigt svåra situationer. Sjuksköterskor hade behov av organisatoriska förändringar för att inte drabbas av tillståndet. Compassion fatigue kan förebyggas och motverkas på individnivå genom att ha en hälsosam balans mellan yrkesliv och privatliv. För att minska risken att drabbas av compassion fatigue, är det viktigt med reflektion om sina tankar och känslor för att kunna bearbeta dem. Diskussion: Sjuksköterskor som känner stark ansvarskänsla och involverar sig för mycket i patientkontakten har en ökad risk att drabbas av tillståndet. Distansering är en osund strategi som sjuksköterskor använder för att bevara sin hälsa, men som sänker kvaliteten i omvårdnaden. Nyexaminerade sjuksköterskor löper större risk att drabbas av compassion fatigue. Genom att införa information och öka kunskapen om tillståndet redan på utbildningsnivå kan det skapa en medvetenhet och förbereda sjuksköterskestudenter inför det kommande arbetslivet.

Bakgrund: Vi lever idag i ett informations- och kunskapssamhälle där lärande och utbildning är mer centralt än någonsin tidigare. Trots värdet av den högre utbildningen så har ett antal studier visat att stress och psykisk ohälsa har ökat bland studenter, där studenter vid bland annat sjuksköterskeutbildningen visat sig vara extra utsatta. Detta är ett problem då forskningen visat att stress kan ha effekter som hjärt- kärlsjukdomar, depression, utmattning och ångest. För att högskolor och universitet ska kunna bidra med att skapa förutsättningar för studenter så krävs det kunskap om hur studenter mår, deras upplevda arbetsbelastning och vilka påverkansfaktorer det finns. Tidigare forskning har konstaterat att sjuksköterskeprogrammet vid Sahlgrenska akademin var ett av de program som utmärkte sig när det kom till andelen studenter som lider av psykisk ohälsa. Avsaknad av feedback, lågt socialt stöd och låg grad av kontroll har visat sig öka risken för psykisk ohälsa. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det finns några samband mellan krav, kontroll, socialt stöd, stress och normer och upplevd arbetsbelastning samt undersöka om, och i så fall hur, det skiljer sig åt mellan sjuksköterskeprogrammet och Organisations- och personalutvecklare i Samhället (OPUS) vid Högskolan i Borås. Metod: Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie som genomfördes med 85 enkäter besvarade av studenter vid Högskolan i Borås. Enkäten besvarades av 36 OPUS-studenter och 49 sjuksköterskestudenter. Statistiken analyserades med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS ver 25, där sambandsanalyser- och tester genomfördes. Resultat: Analyserna visade att samtliga faktorer förutom socialt stöd hade en koppling till högre upplevd arbetsbelastning. Dessutom upplevde sjuksköterskestudenterna att de hade högre arbetsbelastning, högre krav, lägre grad av kontroll och socialt stöd, mer psykisk ohälsa och stress samt hade normer i sin omgivning som ställer högre krav på dem jämfört med personalvetarprogrammet. Slutsats: Studien visade att det finns ett samband mellan krav, kontroll, socialt stöd, stress, normer och upplevd arbetsbelastning där krav hade störst betydelse och socialt stöd minst. Sjuksköterskestudenterna upplever i samtliga aspekter en högre arbetsbelastning än OPUS-studenterna.