<p>Bakgrund: Företag som huvudsakligen agerar med Internet som kontaktkanal möter sällan eller aldrig sina kunder fysiskt, vilket leder till ett behov av att komplettera frånvaron av fysisk kontakt med andra former av kommunikation. Som lösning på detta problem har företag börjat tillämpa personligt anpassad e-postmarknadsföring vid kontakt med konsumenter för att bättre tillgodose kunders behov av relevant information. Samtidigt som personlig anpassning ger möjligheten att erbjuda kunden mervärde och öka kundens lojalitet kan också kunden uppfatta tekniken som falsk och konstruerad. Otillräcklig kunskap om konsumenters värderingar i frågor som berör personlig anpassning av e-post kan leda till att företag får svårt att knyta sig till potentiella kunder samt behålla befintliga kunder.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka till vilken grad e-handelskonsumenter föredrar personligt anpassade e-postutskick, hur e-postutskick bör framställas samt vilken betydelse konsumentens relation till företaget har. Detta ska resultera i rekommendationer till företag som genom personlig anpassning vill utveckla sin e-handelsstrategi.</p><p>Metod: För att kunna bekräfta eller förkasta de uppsatta hypoteserna tar uppsatsen ett hypotetiskt deduktivt angreppssätt. En kvantitativ enkätundersökning används för att samla in empirisk data vilken har analyserats statistiskt med hjälp av t-test. Undersökningens population omfattar ett e-handelsföretags kunder.</p><p>Resultat: Uppsatsens empiriska studie visar att e-handelskonsumenter av manligt kön föredrar personligt anpassade e-postutskick framför opersonliga e postutskick. I allmänhet uppfattas personlig anpassning som relevanshö-jande teknik, särskilt om den personliga anpassningen är genuin och om konsumenten tidigare uttryckligen angett sitt intresse för e-postutskicket. I uppsatsen studeras våra resultat närmare för att identifiera i vilka situationer som e-handlarnas värderingar skiljer sig åt. Företag bör beakta att kunden är mer öppen för personlig anpassning av e postutskick när denne har kontroll över hur företaget tillämpar den personliga anpassningen. Demografiska faktorer som utbildningsnivå och till viss del geografisk lokalisering har ock-så betydelse för hur personlig anpassning uppfattas.</p> / <p>Background: Companies that primarily act with Internet as channel of contact meet their customers in real life very rarely or never, which creates a need to complement the absence of physical contact with other forms of communication. As a solution to this problem companies have begun to implement personalized e-mail marketing in order to better satisfy customers’ need for relevant information. Still, as personalization gives the possibility to offer the customer added value while increasing the customer loyalty, the technology can also be perceived as deceitful and artificial. Insufficient knowledge regarding the customers’ perception of issues that concern personalization can result in difficulties for companies to attract new and retain existing customers.</p><p>Purpose: The purpose of the thesis is to study to what extent e-consumers prefer personalized e-mail marketing, how e-mail campaigns should be created and what significance the relation has between consumers and companies. This is expected to result in recommendations to e-tailors that want to develop their business through the use of personalization in their e-mail marketing efforts.</p><p>Method: In order to be able to verify or to falsify the set hypotheses, the research takes a hypothetical deductive approach. A quantitative survey has been used to collect the empirical data which has been statistically analyzed with the use of t-tests. The research population consists of the customers of an e-tailor.</p><p>Conclusions: The empirical study shows that male e-consumers prefer personalized e mail marketing more than non-personalized e-mail marketing. Personalization is in general perceived as a technique to increase the level of relevance of the e-mail, thus being looked upon as added value, especially when the technique is genuine and if the consumer explicitly has given his or hers area of interest for the e-mail campaigns. In the thesis the research results are studied closer in order to investigate in which situations opinions part. Companies should also consider that customers are more open towards personalized e-mail marketing when she or he has control over how the companies apply personalization. Demographic factors such as level of education and to a certain extent geographical location also have an impact on how personalization is perceived.</p>

Bakgrund: Företag som huvudsakligen agerar med Internet som kontaktkanal möter sällan eller aldrig sina kunder fysiskt, vilket leder till ett behov av att komplettera frånvaron av fysisk kontakt med andra former av kommunikation. Som lösning på detta problem har företag börjat tillämpa personligt anpassad e-postmarknadsföring vid kontakt med konsumenter för att bättre tillgodose kunders behov av relevant information. Samtidigt som personlig anpassning ger möjligheten att erbjuda kunden mervärde och öka kundens lojalitet kan också kunden uppfatta tekniken som falsk och konstruerad. Otillräcklig kunskap om konsumenters värderingar i frågor som berör personlig anpassning av e-post kan leda till att företag får svårt att knyta sig till potentiella kunder samt behålla befintliga kunder. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka till vilken grad e-handelskonsumenter föredrar personligt anpassade e-postutskick, hur e-postutskick bör framställas samt vilken betydelse konsumentens relation till företaget har. Detta ska resultera i rekommendationer till företag som genom personlig anpassning vill utveckla sin e-handelsstrategi. Metod: För att kunna bekräfta eller förkasta de uppsatta hypoteserna tar uppsatsen ett hypotetiskt deduktivt angreppssätt. En kvantitativ enkätundersökning används för att samla in empirisk data vilken har analyserats statistiskt med hjälp av t-test. Undersökningens population omfattar ett e-handelsföretags kunder. Resultat: Uppsatsens empiriska studie visar att e-handelskonsumenter av manligt kön föredrar personligt anpassade e-postutskick framför opersonliga e postutskick. I allmänhet uppfattas personlig anpassning som relevanshö-jande teknik, särskilt om den personliga anpassningen är genuin och om konsumenten tidigare uttryckligen angett sitt intresse för e-postutskicket. I uppsatsen studeras våra resultat närmare för att identifiera i vilka situationer som e-handlarnas värderingar skiljer sig åt. Företag bör beakta att kunden är mer öppen för personlig anpassning av e postutskick när denne har kontroll över hur företaget tillämpar den personliga anpassningen. Demografiska faktorer som utbildningsnivå och till viss del geografisk lokalisering har ock-så betydelse för hur personlig anpassning uppfattas. / Background: Companies that primarily act with Internet as channel of contact meet their customers in real life very rarely or never, which creates a need to complement the absence of physical contact with other forms of communication. As a solution to this problem companies have begun to implement personalized e-mail marketing in order to better satisfy customers’ need for relevant information. Still, as personalization gives the possibility to offer the customer added value while increasing the customer loyalty, the technology can also be perceived as deceitful and artificial. Insufficient knowledge regarding the customers’ perception of issues that concern personalization can result in difficulties for companies to attract new and retain existing customers. Purpose: The purpose of the thesis is to study to what extent e-consumers prefer personalized e-mail marketing, how e-mail campaigns should be created and what significance the relation has between consumers and companies. This is expected to result in recommendations to e-tailors that want to develop their business through the use of personalization in their e-mail marketing efforts. Method: In order to be able to verify or to falsify the set hypotheses, the research takes a hypothetical deductive approach. A quantitative survey has been used to collect the empirical data which has been statistically analyzed with the use of t-tests. The research population consists of the customers of an e-tailor. Conclusions: The empirical study shows that male e-consumers prefer personalized e mail marketing more than non-personalized e-mail marketing. Personalization is in general perceived as a technique to increase the level of relevance of the e-mail, thus being looked upon as added value, especially when the technique is genuine and if the consumer explicitly has given his or hers area of interest for the e-mail campaigns. In the thesis the research results are studied closer in order to investigate in which situations opinions part. Companies should also consider that customers are more open towards personalized e-mail marketing when she or he has control over how the companies apply personalization. Demographic factors such as level of education and to a certain extent geographical location also have an impact on how personalization is perceived.

<p>Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie. </p><p>Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv. </p><p>På det hela taget går det inte att säga att personlig anpassning vare sig är bra eller dåligt användbarhetsmässigt utan det avgörs av funktionernas utformning och kontexten. Det viktiga är att ge användaren stöd i sitt användande utan att för den skull styra eller störa hennes användning.</p>

Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie. Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv. På det hela taget går det inte att säga att personlig anpassning vare sig är bra eller dåligt användbarhetsmässigt utan det avgörs av funktionernas utformning och kontexten. Det viktiga är att ge användaren stöd i sitt användande utan att för den skull styra eller störa hennes användning.