Background: Diabetes mellitus type 2 is a growing disease that affects both adults and children. Common risk factors for developing diabetes type 2 are low physical activity and abdominal obesity. The disease can bring complications such as cardiovascular disease and hypoglycemia. Pre-diabetes is a pre-stage to develop diabetes mellitus type 2. However, lifestyle changes can prevent the progress of diabetes mellitus type 2. In order to make the lifestyle changes that are required, motivation is of great importance. Aim: The aim of this study was to describe experiences of furtherance and inhibitive motivational factors to lifestyle changes among persons with pre-diabetes and diabetes mellitus type 2. Method: The method used was a literature study based on qualitative research. The articles in the study were analyzed accordingly to Friberg's five step model and resulted in three themes and eight sub-themes. Results: The themes were; an internal motivating force, support from the surrounding as a motivational factor and inner and outer barriers that inhibit for the motivation. In order to support and motivate persons with pre-diabetes and diabetes mellitus type 2 the nurse must understand what it is that helps persons find the motivation to make lifestyle changes. Conclusion: Promoting and inhibiting motivational factors for lifestyle changes varies from person to person. / Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i hela världen. Prediabetes är ett förstadium till diabetes mellitus typ 2. Tidigare forskning visar att livsstilsförändringar är grundläggande för att förhindra riskfaktorer och komplikationer. Motivation är en förutsättning hos personen med diabetes mellitus typ 2 för att genomföra och bibehålla en livsstilsförändring. Sjuksköterskan har en betydelsefull funktion genom att ge stöd och motivera personerna. Vad är det som anses främja och hindra motivationen? Detta examensarbete beskriver personers erfarenheter av faktorer som främjade och hindrade motivationen till livsstilsförändringar vid prediabetes och diabetes mellitus typ 2. Tio artiklar som behandlar ämnet har bearbetats och utifrån dessa har teman utformats. Resultatet visade att inre drivkraft och stöd från omgivningen var betydelsefulla motiverande faktorer till skillnad från inre och yttre barriärer som istället var hindrade för motivationen. Den inre drivkraften är viktig men individuell och sjuksköterskan bör ha ett personcentrerat förhållningssätt för att kartlägga vad som anses motiverande till livsstilsförändring. Mer forskning krävs kring motiverande faktorer till livsstilsförändringar samt sjuksköterskans förmåga att kunna motivera.

Background:  Diabetes mellitus is a common disease and people with diabetes have doubled the last 20 years. Individual’s experiences in living with diabetes is useful to increase the understanding of persons with diabetes ability to manage, accept and possibilities to reconcile with a life with diabetes. Aim: The aim of this study was to describe person’s experiences of living with insulin dependent diabetes. Method: The study is a qualitative descriptive study with an inductive approach. Nineteen persons with insulin dependent diabetes mellitus was recruited from diabetic clinics at two hospitals in the middle of Sweden. The analysis was made with a qualitative content analysis. Findings: Time around the diagnosis living with diabetes was losing control of self and life. By flexible strategies they could regain control of self and life. By living in the present they found a way to live with illness as a part of life.  Conclusions: Persons with insulin dependent diabetes needed to develop flexible strategies for daily life. With the help of strategies and a positive attitude they could continuously re-evaluate their planning for outer form of reconciliation. The threat of future complications constitutes an obstacle to inner form of reconciliation.

Hälso- och sjukvårdpersonal kommer i framtiden arbeta allt mer med långtidssjukdomar. Personer med diabetes behöver dagligen fatta viktiga beslut för diabeteshanteringen därav är patientutbildning en viktig del av diabetesvården. Det vanligaste upplevda hindret i diabetesvården är vardagslivet, att agera på motivationen till en förändring och att bibehålla denna. Motiverande samtal som samtalsmetod är personcentretad och syftar till att främja livsstilsförändringar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med diabetes upplever motiverande samtal. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Resultatet grundades på åtta vetenskapliga artiklar och resulterade i fyra teman: upplevelsen av ett nytt förhållningssätt, upplevelsen av självbestämmande, upplevelsen av samtalsledarens roll och upplevelsen av de yttre faktorerna. Personer upplevde att motiverande samtal inspirerade till livsstilsförändringar, att det var personcentrerat och att det främjade den egna kunskapen. Upplevelsen av den icke dömande attityden resulterade i att personer upplevde att de kunde berätta mer öppet om sin hälsa. Samtalsledaren roll uppfattades som stödjande och främjande av självbestämmande. Samtalet förändrade personernas uppfattning av sig själva, förändrade deras förhållningsätt och motiverade till livsstilsförändring. / Health professionals are increasingly working with long-term and chronic diseases. People with diabetes make important decisions daily related to their diabetes management, patient education is an important part of the diabetes care. The most common perceived obstacle in diabetes care is everyday life and acting on the motivation for a change and maintaining it. Motivational interviewing (MI) as such is a communication method which is person-centered and aims to promote lifestyle changes. The purpose of the literature study was to describe how people with diabetes experienced motivational interviewing. The study was conducted as a general literature study. The result was based on eight scientific articles and resulted in four themes: experience of a new approach, self-determination experience, experience of the leader's role and experience of the external factors. People experienced that MI inspired to conduct lifestyle changes. The communication was perceived as person-centered and thus promoted the persons own knowledge. Furthermore, the experience of the non-judgmental attitude resulted in people experiencing that they could speak more openly about their health. The motivational interviewer’s role was perceived as supportive and as promoting self-determination. MI changed the persons perception of themselves, changed their approach and motivated lifestyle change.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en folkhälsosjukdom som finns i hela världen och som främst drabbar rökare. Sjukdomen är livslång och upplevs individuellt av varje drabbad person. Med sjukdomen tillkommer förändringar i vardagen för de som drabbas. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga studier, samtliga kvalitativa. Artiklarna är hämtade från Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna har analyserats och redovisats i fyra huvudtema. Resultat: Resultatet redovisas i fyra tema; Att känna rädsla inför en oviss framtid, Att skämmas och anklaga sig själv, Att känna sig begränsad och missförstådd i vardagen, Att känna ångest och oro. Diskussion: Resultatdiskussionen fokuserar på hur vardagslivet påverkas för personer som lever med KOL. Vetenskaplig litteratur och Jean Watsons teori används för att belysa resultatet.