Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är ett välkänt problem hos ungdomar. Studien jämför föräldrarnas upplevelser av ungdomarnas ADHD-problematik och ungdomarnas egna upplevelser av sig själva och sina föräldrars reaktioner. Befintliga data från ett forskningsprojekt används där undersökningsdeltagarna var ungdomar, från skolår sju till första året på gymnasiet. Resultaten visade att föräldrar som ger höga skattningar av sina ungdomars ADHD symptom skiljer sig kraftigt från andra föräldrar både när det rör ungdomars beteende och sina egna beteenden. Ungdomarna skiljer sig i upplevt eget beteende där ungdomarna med ADHD-problematiken hade svårigheter. De skiljde sig däremot inte i upplevelser av föräldrarnas beteenden. Studien fann att föräldrar och ungdomar har skilda perspektiv och att ADHD-problematiken inte verkar vara avgörande för hur ungdomarna upplever sina föräldrar. / Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a well-known problem in adolescents. This study compares parents’ experiences of adolescents ADHD problems and adolescents own perceptions of themselves and their parents' reactions. Existing data from a research project were used where the participants were young people from 7 th grade to 1 year of high school. The results showed that parents who give high estimates of their adolescents ADHD symptoms differ greatly from other parents both concerning the adolescent’s behavior and their own behavior. Adolescents differ in experienced of own behavior where adolescents with ADHD problems had difficulties. They differed, however not in the experiences of their parents' behaviors. The study found that parents and adolescents have different perspectives and that ADHD-related problems do not seem to be crucial to how adolescents experience their parents.

Syftet med studien är att belysa och analysera hur speciallärare med inriktning matematikutveckling och dess rektorer ser på speciallärarens roll och dess arbetsuppgifter i förhållande till examensordningen. Metodvalet vid genomförandet av studien var en kvalitativ metod i form av 10 intervjuer där 5 speciallärare med inriktning mot matematikutveckling och dess 5 rektorer medverkade. Urvalet av intervjupersonerna utgick från fem kriterier som användes för att skapa ett målinriktat urval. Resultatet analyserades sedan utifrån Abbotts professionsteori (1988) samt utifrån ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Resultaten visar hur speciallärarnas främsta arbetsuppgifter är att bedriva undervisning samt anpassa lärmiljön. Ett område som de inte lyckats göra anspråk på i större utsträckning är utvecklingsarbetet. Det råder oklarheter hos lärare, ledning samt andra yrkesroller på skolorna kring speciallärarens uppdrag, därför kan uppdraget se olika ut och framgår därmed vara lokalt förhandlingsbart. Det som kan påvisas är att examensordningen inte är det som ligger till grund i utformningen av speciallärarens uppdrag och arbetsuppgifter. Studien visar att det är rektorns visioner för organisationen, kompetenser samt förmåga att styra som har den avgörande rollen för vilka förutsättningar och hinder för att genomföra uppdraget. Att specialläraren är en del i EHT framgår vara en viktig förutsättning, även att få tid till att genomföra kompetensutveckling samt samarbete med andra aktörer både i och utanför skolan. En ytterligare förutsättning framgår vara att specialläraren tillåts arbeta med det som de är anställda till att göra såsom undervisa, utreda och föra utvecklingsarbete och inte delges andra arbetsuppgifter på grund av organisationens plötsliga behov. / The purpose of the study is to elucidate and analyze how teachers with special education specialization in mathematics development and its principals look at the role of the special education teacher and its tasks in relation to the degree system. The method selection in the implementation of the study was a qualitative method in the form of 10 interviews in which 5 special education teachers with a focus on mathematics development and its 5 principals participated. The selection of the interviewees was based on five criteria that were used to create a targeted selection. The result was then analyzed based on Abbott's professional theory (1988) and from a relational and categorical perspective. The results show how the special education teachers main tasks are to conduct teaching and adapt the learning environment. One area that they have not succeeded in claiming to a greater extent is the development work. There are uncertainties among teachers, management and other professional roles at the schools concerning the special education teachers assignment, therefore the assignment may look different and thus appear to be locally negotiable. What can be demonstrated is that the degree order is not what forms the basis of the design of the special education teachers assignments and tasks. The study shows that it is the principal's visions for the organization, competencies and the ability to control which has the decisive role for what conditions and obstacles to the implementation of the assignment. The fact that the special education teacher is a part of student health framers appears to be an important prerequisite, also to have time to implement competence development and collaboration with other actors both inside and outside the school. An additional prerequisite is that the specialist teacher is allowed to work with what they are employed to do such as teaching, investigate and development work and not be served other tasks because of the organisation's sudden needs.

Titel: ”... and legs that will joyfully run…” Pedagogical perspectives, children's movements and cognitive learning. ”...och bena blir fulla med spring”. Pedagogisk grundsyn, barns rörelser och kognitiva lärande.   Syftet med studien är att synliggöra fem yrkesverksamma förskollärares inställning till barns rörelsebehov, hur de uppmärksammar betydelsen av barns rörelseaktiviteter för deras kognitiva lärande och hur de arbetar med barns rörelsebehov utomhus. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:   Vad är förskollärarnas inställning till barns rörelsebehov? Vilka kopplingar ser förskollärarna mellan barns rörelseaktiviteter och barns kognitiva lärande? Hur arbetar förskollärarna med barns rörelsebehov utomhus?   Studien är genomförd med semistrukturerade djupintervjuer med yrkesverksamma förskollärare utifrån en kvalitativ forskningsmetod som ligger nära en fenomenografisk forskningsansats. Resultatet visar att förskollärares pedagogiska grundsyn, organisatoriska och miljömässiga faktorer påverkar innehållet i verksamheten och hur barn får stimulans i sin rörelseutveckling. De pedagogiska grundsyner som studien fördjupar sig i är förmedlingspedagogik och dialogpedagogik. Studien visar att förskollärare är medvetna om barns rörelsebehov för deras fortsatta rörelseutveckling, sociala och kognitiva lärande men att utevistelsen används på olika sätt beroende på den rådande pedagogiska grundsynen samt organisatoriska och miljömässiga faktorer.

Women feel more fear than men in public space and when using public transport. This is an inequality in our society which limits women’s mobility and access to public goods. This study aims to qualitatively explore how women experience their public transport trips from a perceived safety perspective in a study of Gullmarsplan. Which elements women focus on during the trips and what they perceive as unsafe was explored, as well as what behaviors and strategies women use to manage their fear of crime. This was explored by first collecting travel diaries using a whole journey approach and then by narrowing the study down to performing walk-alongs in the walking environment at Gullmarsplan. The study found that women focus mostly on the social environment and that their reflections on the physical environment usually are related to perceived indicators of social incivilities and risk of victimization. Gullmarsplan was generally perceived as quite safe during the day but during evenings and nights most women avoided certain places which usually were secluded, difficult to survey or were perceived to attract dangerous others. Defensive adaptation strategies, mainly avoidance strategies and vigilance, were found to be the most commonly used safety strategies by women. Women’s fear of crime likely cannot be completely designed away in the physical environment but will require structural changes that promote gender equality in our society. With that noted, it is important that urban planners and designers are aware of how the physical environment affects women’s perceived safety. This study found that principles of CPTED generally made women feel safer, particularly important were good lighting and natural surveillance. Green spaces such as parks were found to often be avoided by women after dark. The geographical location and use of safety principles such as CPTED is thus especially important at such locations. Urban planners and designers have the power to shape public spaces that are accessible and safe. Public policies and design that promote equality in access to and use of public space is a feature of a more just democratic society.