Bostadspolitiken har förändrats historiskt, ifrån att ha varit ett välfärdsprogram med statliga subventioner och förmånliga lån till en allt större tilltro på att marknadens mekanismer ska lösa bostadsbehoven för alla samhällsgrupper. Bostadsbristen för framförallt inkomstsvaga grupper så som nyanlända, unga och studenter är idag ett faktum och den sittande regeringen har därför börjat ifrågasätta marknadens förmåga att tillgodose bostadsbehoven för grupperna. I Sverige har kommunerna planmonopol och därmed den beslutande makten i frågor gällande sin bostadsförsörjning. För att försvara allmänintresset om billiga bostäder försöker staten påverka kommunernas bostadsförsörjning genom lagstiftning. Utifrån problematiken avser studiens att undersöka hur svenska kommuner hanterar situationen. Studiens problemformulering lyder: Hur styr kommunal planering för att tillgodose kraven på bostadsförsörjningen för inkomstsvaga grupper och varför väljs dessa lösningar? Studiens forskningsdesign utgörs av en fallstudie där två fall undersöks, Perstorps kommun och Göteborgs stad. Studiens metoder utgörs av semi-strukturerade intervjuer med kommunala tjänstemän samt dokumentstudier av kommunernas bostadsförsörjningsprogram. Studien avgränsas till att studera problematiken utifrån ett styrnings- och maktperspektiv och därför tillämpas de två teoretiska perspektiven governancemodeller och makt som uteslutning och makt som handlingsförmåga. Studiens slutsatser visar att det främst är kommunerna som styr och driver frågan om att tillskapa billiga bostäder och att statens krav via bostadsförsörjningslagen inte verkar ha någon påverkan på hur kommunerna styr. Perstorps kommuns styrsätt är en hybrid mellan Jon Pierres governancemodeller välfärdsgovernance, expertgovernance och pro-tillväxt governance. I Göteborgs stad påminner styrningen främst om governancemodellen expertgovernance. Studiens slutsatser visar även att kommunernas handlingsutrymme att tillskapa billiga bostäder beror av hur väl kommunen ligger i linje med den bostadspolitiska idémässiga förutsättningen som bygger på att marknaden och dess prismekanismer lämpligast organiserar bostadsmarknaden. Göteborg som har en stark marknad med många aktörer som vill konkurrera har därmed utvecklat handlingsutrymme att tillskapa billiga bostäder eftersom de kan utnyttja konkurrensen och ställa krav om ett billigt bostadsbyggande. Perstorps kommun som har en svag marknad med få aktörer som konkurrerar har ett begränsat handlingsutrymme att verka för allmänintresset om att bygga billiga bostäder.

Detta examensarbete vid Konstfack inom Inredningsarkitektur och Möbeldesign har kommit att handla om en vilja att lära sig något nytt och utmanas inom det en tidigare inte gjort. Inom arbetet har det kommit att bli en undersökning av ett Perstorpsbord från 1960-talet. Det har varit en källa till inspiration och visat på lärdomar inom möbelkonstruktion och möbelformgivning. Projektets tyngd ligger i att förstå och se samband mellan de två aspekterna. Med detta som grund har en transformation skett där Perstorpsbordet har kommit att bli ett nytt, med förändringar inom form, material och konstruktion.  Avsikten har varit att gestalta det nya bordet kallat NAVET, för en ungdom som ofta flyttar emellan boenden. Med det i åtanke så har behov av bordet blivit fastställda som sedan kommit att bli en del av utformningen. Jag jobbar med Perstorpsbordets befintliga funktioner samtidigt som det ska placeras i samtiden och därmed utvecklas. Därav ändras bordets form, material och kulör, samtidigt som jag behåller de aspekter med Perstorpsbordet som utifrån mina undersökningar ansågs vara fungerande hos bordet ännu idag.  Det var viktigt för mig att gå igenom en gestaltningsprocess av en möbel från start till slut. Från ett undersökande med nyfikenhet och öppna ögon, så var syftet att ta det vidare igenom en process av arbete som skisser, anteckningar, mock-up, prototyper och samtal med mera. För att leda fram till att själv stå i verkstaden och försöka förverkliga denna idé av ett bord i full skala.  Mitt mål är att personligen utveckla mer kunskap om såväl en möbel, som dess relation till fältet samt hur jag själv jobbar. Jag upptäckte en för mig ny förundran inför möbler tack vare denna djupdykning och en förståelse för det arbete som ligger bakom. Jag anser därför att detta projekt har gett mig möjligheten att bli bättre som inredningsarkitekt och möbeldesigner. / This thesis project at Konstfack in Interior Architecture and Furniture Design has centered on a desire to learn something new and be challenged in areas I have not previously explored. During this work, it has become an investigation of a Perstorp table from the 1960s. It has been a source of inspiration, providing insights into furniture construction and design. The project’s core lies in understanding and seeing the connections between these two aspects. Using this as a foundation, a transformation has taken place where the Perstorp table has become a new piece, with changes in form, material, and construction. The intention has been to design the new table, called NAVET (The Hub), for a young person who frequently moves between homes. With this in mind, the needs of the table were identified and subsequently incorporated into the design. I am working with the existing functions of the Perstorp table while also aiming to place it in a contemporary context and thus develop it further. Therefore, the table’s shape, material, and color have been changed, while retaining the aspects of the Perstorp table that my research showed to be still functional today. It was important for me to go through a design process for a piece of furniture from start to finish. Starting with exploration driven by curiosity and open-mindedness, the goal was to advance through a work process involving sketches, notes, mock-ups, prototypes, and discussions, among other things, leading to the point where I am in the workshop, attempting to realize this idea of a table in full scale. My goal is to personally develop more knowledge about a piece of furniture, its relation to the field, and how I work. I discovered a newfound admiration for furniture thanks to this deep dive and gained an understanding of the work involved. Therefore, I believe this project has given me the opportunity to become a better interior architect and furniture designer.