No description available.

Denna kandidatuppsats handlar om den österrikiske tonsättaren Franz Schubert (1797 - 1828) och hans pianosonat i a-moll, D 845. Mer specifikt har sonaten i fråga analyserats, med syftet att göra en tolkning av den i synnerhet och Franz Schuberts konstnärskap i allmänhet, utifrån ett perspektiv där Schuberts roll och relation till musikhistorien och idéhistorien undersöks. För att få bättre förståelse för musiken har Schuberts liv, samt några av hans sånger och idéer som kan ha påverkat honom, studerats. Jag har även gjort en analys av verkets fyra satser, där jag tittat på sonatens genomgående teman och motiv. På så sätt har jag försökt tolka musikens underliggande mening. Förhoppningen är att kunna skapa inblick i Schuberts mänskliga erfarenhet och en medvetenhet om vad han vill säga med sin musik, samt att detta ska hjälpa mig i min förståelse och tolkning av musiken. Intentionen är också att det ska vara till hjälp för alla som önskar ta del av Schuberts musik mer på djupet eller låta sig inspireras av den. Resultatet av undersökningen har inneburit en djupare förståelse för Schuberts musik, och i synnerhet för just denna sonat.

Syftet med denna studie är att formulera ny kunskap om analysens betydelse, till nytta för egen lärandeprocess. Första satsen ur Beethovens sjunde pianosonat står i fokus, där jag undersöker hur ett tvådelat analysverktyg utvecklar egen musikalisk gestaltning vid instrumentet; analys avdels notbild, dels en jämförande analys av fem olika inspelningar med erkända pianister. Urvalet inspelningar är baserat på variation i fråga om karaktär och inspelningsår, för att söka nå en vid syn på hur Beethovens sats interpreterats genom de senaste 75 åren. Analysen av notbild består av ackord- och funktionsanalys samt en beskrivning av satsens sonatform, vidare hur teman och motiv används i musiken. Den jämförande analysen utgörs av en studie utvalda takter ur olika delar av satsen, med fokus på fyra parametrar: tempo, rubato, artikulation och dynamik. Trots att jag inte är helt nöjd med min inspelning, menar jag att arbetets helhet ändå uppfyller uppsatsens syfte. Studiens resultat visar att analysen av notbild samt den efterföljande jämförande analysen, hjälper mig få en mångfacetterad syn på satsen, såväl avseende helheten som på detaljnivå. Den kontrasterande karaktären av de valda interpreternas ljuddokument, och deras olika förhållningssätt till musiken, ger mig ett brett spektrum av intryck och uttryck, från vilka jag kan hämta inspiration i egen lärandeprocess. För ännu bättre förståelse av denna musik, skriven för tidigare klaverinstrument än en modern konsertflygel, identifierar jag ett nödvändigt behov av att själv använda ett fortepiano vid musikalisk gestaltning av Beethovens tidiga pianomusik. Vid sådant instrument kan lärandeprocessen på ett än mer naturligt sätt ta sin utgångspunkt i uppförandepraxis, som instrumentet ger tekniska och klingande förutsättningar till. Själva instrumentet blir en pedagog. Inriktningen på mina stundande master-studier klarnar!

Franz Liszt levde under 1800-talet och var en av sin tids största pianovirtuoser och kompositörer. Vid 42 års ålder skrev han Pianosonat i H-moll som kom att revolutionera den klassiska sonatformen. Denna sonat möttes av hård kritik i början, men med tiden växte respekten för verket och idag anses det vara ett av Liszts viktigaste pianoverk. Detta arbete kommer att handla om just denna sonat. Uppsatsen innehåller en bakgrundsdel med en sammanfattad historik kring Liszts liv och stycket. Detta segment uppföljs av en analysdel där jag analyserar styckets form och skriver om mina interpretatoriska val och tips. Syftet med arbetet var att skaffa mig en stabil kunskapsgrund att utgå från när jag interpreterar verket. Jag kommer fram till att det är viktigt att man inte spelar alltför rubaterat och att man ska vara sparsam med alla redskap vi kan utrycka oss med som dynamik, accenter och tempi, eftersom risken med stycket är att man lätt tappar den röda tråden genom verket. En förhoppning är att denna uppsats ska ge andra pianister en större förståelse för Liszt och hans Pianosonat i H-moll för att få en bättre uppfattning av stycket och förhoppningsvis på så sätt nå en djupare interpretation och en mer genomarbetad konstnärlig instuderingsprocess.

Chopins andra pianosonat är, trots sin egendomlighet, ett av de stora romantiska pianoverken.I den här studien undersöker jagvad som binder ihopsonaten och gör den till det mästerverkden till slut har blivit erkändsom. För att undersöka detta har jagstuderat Chopins liv innan och under sonatens tillkomst för att försöka hitta hans personliga kopplingar till musiken. Sedan har jag även gjort en analys av sonatens fyra satser där jag analyserar verketsgenomgående teman och motiv.Genom mitt arbete har jag kommit fram till attdet finns ett tydligt narrativ i verket, om än inte i en klassisk sonatform. Sammanhanget finns snarare i det känslomässiga och det motiviska och därför tror jag det blir särskilt viktigt att betona i en tolkning. För mig personligen innebär resultatet ett steg i rätt riktning för mitt eget framförande av musiken, och kanskekan det även hjälpa andra att hitta sin väg genom en av den romantiska pianolitteraturens mest svårtolkade verk.