The aim of this study is to gain insight into how experienced children’s choir conductors work with the development of voices in the elementary school age. The work primarily focuses on aspects of vocal production such as finding and matching pitch, intonation, tone quality, resonance and falsetto singing. Because of the inherent complex nature of singing, the work also to some extent covers other aspects of choir singing such as breath, posture and organisation. Three experienced Swedish choir directors were interviewed with a qualitative method. The results show that the directors’ methods were similar, emphasizing good voice quality of the director, high registry singing, and enhancing listening skills over detailed work with resonance and tone quality. The results also show that the choir directors were coherent with and to some extent relied on the same method literature that forms the backbone of this work. This study brings to light what methods are used by todays children’s choir directors and further underscores the relevance of existing literature. / Uppsatsens syfte är att ge inblick i hur erfarna körledare arbetar med röstutveckling hos barn i lågstadieåldern. De huvudsakliga områden som undersöks är körledarnas arbete med tonträffning, intonation, tonkvalitet, resonans och huvudklang. På grund av körsångens komplexa natur avhandlar arbetet även i viss mån övriga aspekter såsom andning, hållning och organisering av kören. Uppsatsen bygger på material från tre kvalitativa intervjuer med erfarna körledare. Resultatet visar att de tre körledarna använder sig av likartade metoder. Samtliga betonar vikten av att körledaren själv har en god röstkvalitet, att körsången sker i ett högt register anpassat till barnens röster och att körundervisningen bör fokusera på gehörsutveckling snarare än detaljarbete med resonans och tonkvalitet. Resultatet visar även att körledarnas metoder till stor del överensstämde med och i viss mån även utgick ifrån de källor som tas upp i uppsatsens litteraturkapitel. Uppsatsen visar på vilka metoder som används av erfarna barnkörledare och understryker även relevansen av den befintliga litteraturen i ämnet.