Kandidatuppsatsen består av en kvalitativ forskningsstudie med innehållsanalys som metod. Syftet är att genomföra en jämförande studie över hur vuxna som tidigare varit familjehemsplacerade som barn ser tillbaka på sin tid som placerad. Variabeln som eftersöks  att undersöka är om det finns skillnad i uttryck om sin placering hos de som hade kontinuitet i sin placering i jämförelse med de som haft ett sammanbrott i sin placering vid minst ett tillfälle. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en semistrukturerad metod, vilket innebär att att intervjuerna utgår flexibelt från en färdigställd mall, detta innebär att respondenten har friheten att utrycka sig fritt samtidigt som att intervjun får en viss inriktning för att underlätta analysen av materialet. Det insamlade materialet från intervjuerna bearbetades sedan genom transkribering, kodning och kategorisering. För att kunna behandla det bearbetade materialet konstruerades en forskningsöversikt för att kunna begripliga det insamlade materialet. Det framtagna resultatet antyder att personer som har haft sammanbrott i placering upplever större svårigheter att skapa kontaktnät, svårare skolgång samt belyser ett mer utåtagerande beteende. Vidare visar  även studien på att ålder vid placering är en viktig faktor för den placerades upplevelse av inkludering i familjehemmet.

Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare beskriver familjehemsföräldrars behov av stöd vid sammanbrott samt vilka möjligheter de uppfattar sig ha att möta stödbehovet. Sju socialsekreterare deltog i studien och data samlades in genom en fokusgruppsdiskussion och tre enskilda intervjuer. Studiens teoretiska ansats var teorin om gräsrotsbyråkrati samt begreppet handlingsutrymme. Resultatet visade att de intervjuade socialsekreterarna upplevde en svårighet att prata om sammanbrottet utan att se till placeringen i sin helhet. Det blev också tydligt att ämnet var ovanligt för socialsekreterarna att reflektera över. Stödjande samtal uppfattades vara det främsta stödbehovet och socialsekreterarna beskrev en för familjehemsföräldrarna känslomässig process i samband med ett sammanbrott, vilken de bemötte med tid för återhämtning samt “ett lyssnande öra”. Organisatoriska förutsättningar i form av arbetets organisering och dess kultur, ledningens insyn och förtroende, hög arbetsbelastning samt geografiskt långa avstånd var aspekter vilka möjliggjorde eller begränsade socialsekreterarna. / The aim of the study was to examine how social workers describe foster parents’ need of support in the event of a placement breakdown and which opportunities the social workers perceived having to meet the parents’ needs. A focus group and three individual interviews were made, including totally seven social workers in the study. The theoretical approach was the theory of street-level bureaucracy with focus on the concept of discretion. The social workers described a difficulty to talk about placement breakdown without seeing the placement as a whole. It became obvious that identifying foster parents’ needs during or after a placement breakdown was not perceived as part of the social workers’ work tasks. Although, they expressed that foster parents’ may need support in this situation. The social workers described an emotional process for foster parents, which they responded to with listening as well as “giving time for recovery”. Organizational conditions affecting the work were discussed in terms of workplace culture and organization, the management’s insight and trust, a high workload and geographically long distance which enabled or limited the social workers.

Syftet med studien var att undersöka hur förekomsten av sammanbrott kan minskas. Detta utifrån familjehemsföräldrars upplevelser av stöd och behov av stöd från Humana, samt familjehemsföräldrarnas upplevelser av relationen mellan familjehem och det placerade barnet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt med fyra konsulentstödda familjehem. Respondenterna upplevde att stödet var tillfredsställande, men att de saknade fler grupphandledningar. Studien visade att familjehemsföräldrarna upplevde att Humanas stöd vid konflikter mellan familjehemmet och det placerade barnet minskade risken för sammanbrott, alternativt fördröjde ett sammanbrott i de fall det var oundvikligt. Vi hade fått en mer heltäckande bild om vi tog hänsyn till det placerade barnets eget perspektiv men av etiska skäl exkluderades barnens perspektiv från studien. En lämplig matchning mellan familjehem och barn innan placeringen visade sig kunna motverka sammanbrott då det ledde till en bättre relation mellan placerat barn och familjehemsföräldrar. / The aim of this study was to examine how the occurrence of placement breakdowns can be reduced. This through foster parents’ experiences of support and need of support from Humana, together with the foster parents’ experiences of the relationship between themselves and the foster child. Qualitative semi-structured interviews took place digitally with four consultancy-supported foster parents. The respondents found the support satisfying, but wanted more group tutoring. The study showed that the foster parents experienced that support from Humana in conflicts between them and the foster child reduced the risk of a breakdown, or delayed the breakdown in those cases it could not be avoided. Taking the foster childrens’ opinions into account would have given a bigger picture, but their point of view was excluded due to ethical reasons. A suitable match between the foster parents and the child led to a better relationship and therefore resulted in preventing breakdowns.

Syftet med studien är att belysa socialsekreterarnas perspektiv på det stöd de kan ge till familjehem samt om de ansåg att det finns stöd som kan motverka sammanbrott. Tidigare forskning vi belyser tar upp familjehemmens perspektiv på stöd. Forskningen visar att de ibland upplever socialsekreterarna som otillgängliga och att de saknar stöd för att klara sitt uppdrag. De centrala frågorna i denna studie är vilket stöd som socialsekreterare kan ge familjehem samt om det finns något specifikt stöd som kan minska risken för sammanbrott. I studien intervjuades tio stycken socialsekreterare från olika arbetsplatser i Stockholmsområdet. Detta är en kvalitativ studie som analyserats med hjälp utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Studiens resultat visar att respondenterna upplever att det stöd som finns är tillräckligt, att de har gott om handlingsutrymme och även att stöd till familjehem går att individanpassa. Enligt respondenterna är det flera saker som behövs för att minska risken för sammanbrott, exempelvis är det viktigt med väl genomförda utredningar av familjehemmen och att en god matchning mellan barnet och det tilltänkta familjehemmet sker. Studien uppmärksammar vikten av att se till helheten för att lyckas med hållbara placeringar. / The purpose of the study is to highlight social workers' perspectives on the support they can provide to foster families and whether they believed that there is support that can prevent breakdown. Previous research highlighted the foster family's perspective on support, showing that they sometimes experience social workers as inaccessible and lack of support to manage their responsibilities. The central questions in this study are what kind of support social workers can provide to foster families and whether there is specific support that can reduce the risk of breakdown. Ten social workers from various workplaces in the Stockholm area were interviewed in the study. This is a qualitative study that has been analyzed using Bronfenbrenner's ecological development theory. The study's results show that the respondents believe that the available support is sufficient, that they have plenty of room for action, and that support to foster families can be tailored to individual needs. According to the respondents, several things are needed to reduce the risk of breakdown, such as well-conducted investigations of the foster family and a good matching between the child and the intended foster family. The study highlights the importance of considering the overall situation to succeed with sustainable placements.

Barn i familjehemsvård har rätt till stabil vård. Trots detta blir familjehemsvården inte alltid kontinuerlig och resulterar i sammanbrott, vilket försätter barnet i en ännu mer utsatt situation. Uppsatsen syftade till att undersöka barnsekreterares erfarenheter och upplevelser av barnperspektivet och barnets perspektiv vid sammanbrott i familjehemsvård. Sex barnsekreterare intervjuades utifrån en kvalitativ intervjuguide med vinjetter som komplement. Resultatet analyserades utifrån de teoretiska perspektiven barndomssociologi och utvecklingsekologi. Resultatet kan sammanfattas med att barnperspektivet och barnets perspektiv säkerställdes genom att barn får vara delaktiga och göra sin röst hörd med stöd av de metoder som används i socialtjänstens generella arbete med barn. En möjlighet var att barn gavs utrymme att påverka det dem kunde. En begränsning som framkom var vuxenperspektivets företräde. / Children in foster care have the right to stable care. Despite this, care does not always become continuous and results in placement breakdown, putting the child in an even more vulnerable situation. The aim of this study was to examine child welfare social workers' experiences and perceptions of the child perspective and the child's perspective in the event of a breakdown in foster care. Six child welfare social workers' were interviewed based on a qualitative interview guide with complementary vignettes. The result were analysed based on the theories of childhood sociology and developmental ecology. The result can be summarised in that a child perspective and the child's perspective were ensured by children being allowed to participate and make their voices heard with the support of the methods used in the social services general work with children. An opportunity was that children were given space to influence what they could. One limitation that emerged was the preference of the adult perspective.

The aim of this study was to examine whether certain background variables (sex, age group, reasons for placement, amount of problems, involuntary placement/voluntary placement) affect the probability of children/youths being placed in emergency homes (jourhem) and whether these variables correlate with the occurrence of placement breakdown. The material consists of 445 requests for children/youths to be placed in emergency homes in six municipalities within the Stockholm region during a three-year-period (2016-2018). Frequency tables, cross tables and simple and multiple logistic regression were used to analyze the data and Bronfenbrenner's theory of developmental ecology was used as the theoretical framework. Results show that emergency homes differ from other types of placement in some regards: behavioral problems reduced the probability of placement occurring significantly compared to problems relating to the parent's abilities as a caregiver. Youths had a significantly higher risk for placement breakdown than children. Involuntary care reduced the likelihood of placement occurring and increased the risk for placement breakdown compared to voluntary placement. The prevalence of placement breakdowns was similar to the figures found in prior research on other forms of placements. The implications for social work and the need for further research is discussed.