Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Denna uppsats analyserar den moderata partiledarens Fredrik Reinfeldts partistämmotal på partistämman 2005 i syfte att utröna huruvida den uttryckta ideologin i dessa tal är typiskt moderata, eller om den mediala ryktesspridningen som ägde rum under hösten samma år, angående ett eventuell närmande till socialdemokratin, var ett grundat påstående. Uppsatsen behandlar Fredrik Reinfeldts inledande och avslutande partistämmotal att analyseras via en interpretativ modell baserad på idealtyper och parametrar. Denna modell kompletteras med en intertextuell jämförelse mellan Reinfeldts tal och partistämmotal från Carl Bildt och Bo Lundgren. Avslutningsvis följer en kortfattad hermeneutisk reflektion. Totalt rör det sig om sex tal som analyseras. Tidsperspektivet motiveras i forskningsläget och i stycket material. Resultatet visar att Fredrik Reinfeldts uttryckta ideologi skilde sig från den typiska moderata ideologin på en rad punkter. Skillnaden kunde utskiljas i både parametrarna såväl som i kontrast till den moderata idealtypen. Vad som skiljer Reinfeldt från de två övriga partiledarna och som framställer honom i en mer socialdemokratisk dager än tidigare moderater, är att han anknyter till en traditionell konservativ tankegång där en politiker skall hysa respekt till vad som redan skapats i fråga om samhällsinstitutioner och traditioner. Det historiska arvet i statsapparaten måste förändras varsamt och långsamt. Politik skall reformera samhället inte vända det upp och ner via radikala omställningar. Således handlar hans politik om att applicera den moderata ideologin på den redan existerande, av socialdemokratin skapade, välfärdsstaten. Mötet mellan en efter konservativt tillrättalagd, moderat tanke och en socialdemokratisk struktur, skapar ett slags socialliberalt mellanläge. Fredrik Reinfeldt uppvisar även en mer tudelad syn på människan och en större tilltro till välfärdsfunktionerna.

Bakgrund: Miljöpartiet är ett parti som i sitt partiprogram målar en vision om en öppen värld där människor kan röra sig fritt. Att partiet, som tillsammans med Socialdemokraterna satt i regering, medverkade till beslutet att skärpa asyllagstiftningen till EU:s miniminivå i samband med flyktingkrisen 2015 väckte därför reaktioner. Rapporter om en splittrad miljöpartistisk riksdagsgrupp kom och röster höjdes för att partiet borde lämna regeringen. Med tanke på detta är frågan relevant som handlar om varför ett parti agerar i rak motsats till de idéer som är bärande för partiet. Syfte: Syftet är att undersöka vilken, eller vilken kombination av vilka, av Downs teori, Rikers teori och ideologisk förändring, som bäst kan förklara Miljöpartiets agerande gällande flyktingkrisen 2015. Metod: Den studie som gjorts är en fallstudie med samtalsintervju och idéanalys som metod. Det är en teoriprövande studie och fallstudie-formen prövar förklaringskraften i respektive teori. Samtalsintervjuer har skett med två representanter från Miljöpartiet som vid tiden för förhandlingarna om den nya asyllagstiftningen hade centrala roller som riksdagsledamöter i Sveriges Riksdag. Även en idéanalys med hjälp av idealtyper har genomförts på Miljöpartiets partiprogram så väl som på intervjusvaren. En kartläggning av processen inom partiet har också gjorts med hjälp av intervjusvaren och de uppställda kriterierna för slutsatsdragning. Resultat: Analysen visar att det är Rikers teori som har starkast förklaringskraft på Miljöpartiets agerande i samband med beslutsfattandet av den nya asyllagstiftningen. Denna teori handlar kortfattat om att det som driver partier att agera som de gör är strävan efter att inneha regeringsmakten så partiet får så stort inflytande som möjligt. Även indikatorer på att Downs teori skulle ha förklaringskraft finns men de bedöms som svaga. Att det skulle vara en ideologisk förändring som skett är osannolikt men däremot finns det en möjlighet att det kan bli en långsiktig konsekvens av partiets förda politik.

Syftet med studien var att förstå hur ungdomar ser på deras arbetslöshet utifrån begränsingar och möjligheter. Vi tar upp att arbetslöshet kan leda till utanförskap från samhället. De senaste årtiondena har vi gått från ett kollektivt samhälle till ett individualiserat samhälle. Detta ger individer mer rättigheter men också skyldigheter. I Sverige är arbetslöheten hög för ungdomar och det finns politiska åtgärder för att motverka arbetslösheten. Det forskare diskuterar i sina studier kring politska åtgärder utgår vi ifrån i vår studie. Vi gjorde en kvalitativ intervju och intervjuade åtta ungdomar i åldrarna 18 - 25, av båda könen och olika etnisk bakgrund. Samtliga respondenter bor i södra Sverige och är inskrivna vid en arbetsförmedling. Vi analyserade materialet ufrån Pierre Bourdies begrepp om habitus, fält och kapital. Kapital kan beskrivas genom att ha ett starkt nätverk, utbildning eller ekonomiska resurser. Om ungdomarna är har en eller flera av dessa kapital så ökar chanserna till att nå ett arbete. Efter att ha analyserat det insamlade materialet kom vi fram till att respondenterna ansåg att de flesta begränsningarna berodde på yttre faktorer medan möjligheterna till att nå ett arbete gick att finna i de inre faktorerna.

No description available.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Umeå : Univ., 2003.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

<p>Abstract</p><p>Paper in political science, C-level, by Lars A Roos, spring semester 2007. Tutor: Susan Marton. “Policy networks and Nord Stream.”</p><p>The purpose of this paper is to examine how the government and interest groups have been working together to commonly prevent the building of a gas pipeline in the Baltic Sea. To do this, a comprehensive question how does the government and the involved interest groups work together in policy networks? has been broken down to three more specific questions: (1) Can the cooperation between the government and the interest groups be placed within the frame of a issue network or a policy community? (2) Has the cooperation between the government and the interest groups contributed to new tools for the government to prevent the gas pipeline? (3) If the answer is yes to the second question then, which are these new tools?</p><p>My examination is a case study of the policy network that exists around the Swedish actors in the case of the Baltic Sea gas pipeline. The paper is also a contribution to the research about policy networks and the relationship between government and interest groups.</p><p>The paper is mainly based on the answers to the referral that the National Environment Protection Board sent out, concerning the case of the gas pipeline. To explain the situation before the policy network I have used the memorandum that the government received concerning the effects caused by the gas pipeline. For the theory much of the information is based on the authors David Marsh and Martin J. Smith. Other authors have also been used for the theory and to explain the case.</p><p>The answer to my research question is that the government and the interest groups worked in a issue network which gave the interest groups a consulting role. Questions that have developed during the work with the paper are, if the network has developed and how?</p>