Syftet med denna studie har varit att se om det förekommer stereotypiska bilder av värderingar hos människor som anser sig höra till höger respektive vänster på den politiska skalan i Sverige. Studien har genomförts som en experimentell inomgruppsdesign där fokus legat på fyra  enligt psykologisk teori olika grundvärderingar som anses stå i motsats till varandra - selftranscendence och selfenhancement samt normativism och humanism. I Sverige finns ingen tidigare forskning på området, men forskning som utförts i andra länder indikerar att politiska opponenter utvecklar stereotypiska bilder av varandra och att detta kan påverka förhandlingar samt eventuellt också leda till överdrivna konflikter dem emellan. Den aktuella studien utgjordes av personer som skattar sig själva att höra till vänster (N=92) respektive höger (N=42) på den svenska politiska skalan. Resultatet visade att det skiljer sig markant i hur deltagare generellt skattade typiska personer som röstar antingen åt vänster eller höger inom den svenska politiken vad gäller deras grundvärderingar och slutsatsen kunde därför dras att det existerar stereotypiska värderingsbilder för de olika ändarna på den svenska höger- och vänsterskalan. Personer som själva skattar sig höra till vänster inom den svenska politiken visade sig också ha en tendens att i något högre grad utveckla stereotypiska värderingsbilder än personer som skattar sig till höger. För vidare forskning föreslås att jämföra stereotypiska värderingsbilder med verkliga värderingsskillnader mellan människor som skattar sig höra till höger respektive vänster för att kunna dra bättre slutsatser kring vilken påverkan dessa skulle kunna ha vad gäller konflikter inom politiken.

No description available.

Det politiska partiet Sverigedemokraterna har fått uppleva stora framgångar med en – under många års tid – växande väljarkår. Partiet utgjorde vid år 2018s riksdagsval tredje största riksdagsparti. Med Elisabeth Noelle-Neumanns tystnadsspiralen och Bruce Bimbers teoretiska samband mellan nätverkskommunikation och populism som teoretisk grund, undersöker rapporten vilka politiska åsikter som människor yttrar i kommentarsfält – tillhörande inlägg med #SD2018 - på Sverigedemokraternas officiella Facebooksida. Denna rapport ger svar åt följande fyra frågeställningar: Vilka ämnen kan identifieras hos de analyserade kommentarerna? Vad hyllas respektive kritiseras i kommentarsfälten? Vilka tonlägen förekommer i de analyserade kommentarerna? Vilka egenskaper kännetecknar de som har författat kommentarerna? Rapporten undersöker också människors villighet att uttrycka åsikter på sociala medier. Avslutningsvis behandlar rapporten Sverigedemokraternas så kallade nolltolerans, och undersöker hur väl partiet lyckas med att upprätthålla nolltoleransen på Facebooksidans kommentarsfält. Kvantitativ innehållsanalys utgör använd metod för detta arbete. Data har samlats in genom kodning av textinnehåll i kommentarer på SDs officiella Facebooksida. Kodning har möjliggjorts genom ett för arbetet framtaget kodschema. Resultatet visar att kommentarernas författare inte upplever problem med att yttra sina åsikter i Facebooksidans kommentarsfält. Huvuddelen av Bimbers teoretiska samband stämmer överens med innehållet hos Sverigedemokraternas Facebooksida. Rapporten ger endast svar om människors villighet att uttrycka åsikter i Facebookssidans kommentarsfält. Rapporten ger därmed inte svar på huruvida samma människor är villiga att yttra sina åsikter utanför aktuell Facebooksida.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om kommunala chefstjänstemän som delar politisk åsikt med kommunens styrande politiker i högre utsträckning än andra chefer också ”gör det lilla extra” på arbetet. Syftet är även att se om det är tillit till de styrande politikerna snarare än politiska åsikter som är viktigast för att förklara benägenheten att göra det lilla extra på arbetet. Detta undersöks genom att studera beteenden, prestation och engagemang på arbetet. Urvalet bestod av chefen för utbildningsförvaltningen (eller motsvarande) i Sveriges samtliga kommuner och undersökningen baserades på data insamlat med hjälp av webenkäter under hösten 2014. Av logistiska regressionsanalyser framgår att det verkar vara tillit till styrande politiker snarare än politiska åsikter som styr kommunala chefstjänstemäns benägenhet att göra det lilla extra på arbetet. Detta ger stöd åt teorin om socialt utbyte, d.v.s. att chefstjänstemännen ”i utbyte” mot politikers hänsyn och omtanke, utför beteenden som går i linje med politikernas preferenser. Det är dock möjligt att kommunala chefstjänstemän utnyttjar sin makt över politiska processer för att gynna preferenser som inte är kopplade till politisk syn. Det kan exempelvis handla om att gynna andra gruppers preferenser eller att förbättra vissa gruppers position i samhället. Det är ett uppdrag för framtida forskning att undersöka om så är fallet.