No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>I denna studie presenteras en jämförelse mellan jämställdhetsprojektet Bonnier och Kvinnorna och könskvotering. Studien undersöker om projektet lyckades uppfylla målet att öka andelen kvinnliga chefer inom koncernen. I undersökningen ingår två intervjuer med anställda på Bonnier AB, samt så presenteras teori från genus- och organisationslitteratur. Projektet Bonnier och Kvinnorna genomfördes mellan åren 2000 till 2003 på mediekoncernen Bonnier AB och syftade till att öka andelen kvinnliga chefer och andelen chefer i koncernens ledningsgrupper. Min studie visar att projektet uppfyllde målet med att fördubbla andelen kvinnor i ledningsgrupperna men misslyckades med att öka andelen kvinnliga chefer. Bonnier och Kvinnorna hade få likheter med könskvotering.</p>

I denna studie presenteras en jämförelse mellan jämställdhetsprojektet Bonnier och Kvinnorna och könskvotering. Studien undersöker om projektet lyckades uppfylla målet att öka andelen kvinnliga chefer inom koncernen. I undersökningen ingår två intervjuer med anställda på Bonnier AB, samt så presenteras teori från genus- och organisationslitteratur. Projektet Bonnier och Kvinnorna genomfördes mellan åren 2000 till 2003 på mediekoncernen Bonnier AB och syftade till att öka andelen kvinnliga chefer och andelen chefer i koncernens ledningsgrupper. Min studie visar att projektet uppfyllde målet med att fördubbla andelen kvinnor i ledningsgrupperna men misslyckades med att öka andelen kvinnliga chefer. Bonnier och Kvinnorna hade få likheter med könskvotering.

Med syftet att säkerställa jämställdhet mellan kvinnor och män och att jämlikhet skall råda mellan olika etniska grupper får EU:s länder göra avsteg från likabehandlingsprincipen. Detta avsteg ger därmed medlemsländerna möjlighet att tillämpa positiv särbehandling. För att positiv särbehandling skall kunna tillämpas krävs det att vissa specifika kriterier som utmynnats ur EU – domstolens praxis uppfylls. Dessa avser att lika eller nästintill lika meriter skall föreligga, en objektiv bedömning skall ske, en egenskap får inte vara automatiskt avgörande samt att särbehandlingen skall stå i proportion till ändamålet. Uppfylls inte dessa kriterier anses otillåten diskriminering föreligga. Gränsen mellan positiv särbehandling och indirekt diskriminering är tydlig på så sätt att kriterier för vardera begrepp existerar dock flyter kriterierna till viss del samman och gränsen dem emellan kan uppfattas som oklar.  Genom regleringar i dagens Diskrimineringslag tillåts positiv särbehandling på grund av kön i arbetslivet samt i högskolan. Positiv särbehandling på grund av etnicitet anses dock vara förbjudet. Den största orsaken till denna skillnad beror i huvudsak på möjligheten att kunna kategorisera människor är svårare gällande etnicitet än kön. Detta då inget befintligt kategoriseringssystem existerar till skillnad från kön som avser man och kvinna. Denna problematik är den största orsaken till att kön samt etnicitet regleras olika. Tidigare tillät även Högskoleförordningen att positiv särbehandling på grund av kön tillämpades i högskolan vilket dock ändrades år 2010. Denna förändring bör inte påverka tillämpningen av positiv särbehandling på grund av kön då Diskrimineringslagen innehar en högre rättslig status. Skulle denna ändring leda till ett förbud samtidigt som positiv särbehandling på grund av kön i arbetslivet är tillåtet borde rekryteringen av det underrepresenterade könet påverkas. / With the aim of ensuring equality between men and women and that equality should prevail between different ethnic groups, EU countries can lapse from the principle of equality. That lapse, thereby, give member countries the opportunity to apply positive action. Positive action requires that some specific criteria that come from the EU - case-law are met. These claim that equal or almost equal qualification would be, an objective assessment shall be, a property may not be automatically decisive and that special treatment should be proportionate to the purpose. If these criteria are not fulfilled unlawful discrimination exists. The line between positive action and indirect discrimination is evident in that the criteria for each concept exist, however, these criteria are essentially that they can be perceived as unclear. The regulations in today´s Discrimination law allow positive action on the basis of sex in the workplace and in university. Positive action due to ethnicity is considered to be prohibited. The main reason for this difference is mainly due to the ability to categorize people is more difficult regarding ethnicity than gender. This is because no existing classification systems exist, unlike sex, which refers to male and female. This problem is the major cause of that gender and ethnicity have different rules. Earlier also the University constitution permitted that positive action based on sex was applied in university but this was changed in 2010. This change should not affect the application of positive action based on sex, because the Discrimination law has a higher legal status. If this change led to a ban, while positive action based on sex in the workplace is allowed the recruitment of underrepresented gender would be affected.

Syftet med uppsatsen är se om positiv etnisk särbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebära. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rätten ser ut vad gäller positiv särbehandling i dagsläget. En del av analysen är skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjälp av intersektionalitet belyses skärningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen är skriven med juridisk metod och ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Rätten för positiv särbehandling är snäv och utgår från EU-regleringar. Fördelarna med åtgärden är att det kan bidra till en mer jämställd arbetsmarknad. Det kan även öka medvetenheten om den strukturella diskriminering som sker på den svenska arbetsmarknaden av personer med utländsk etnicitet. Risken finns att åtgärden leder till segmentering istället för integrering av etniska minoriteter. Åtgärden spås få en låg användning då både fackföreningar och andra organisationer på arbetsmarknaden är skeptiska. Det finns ett flertal praktiska problem, främst målgruppsavgränsning och registrering. Att avgränsa och definiera så att alla utsatta grupper gynnas av åtgärden är svårt. Positiv särbehandling måste ske inom ett målinriktat arbete. I ett målinriktat arbete är kartläggning viktigt vilket gör att registrering har fått en central roll. Registrering av etnicitet är förbjudet enligt PUL och är integritetskränkande vilket gör registrering problematisk. Det finns en misstänksamhet mot registrering av etniska minioriteter grundat i historiska händelser.     Positiv etnisk särbehandling borde gynna alla klasser i samhället då etnicitet läggs större vikt än klasstillhörighet vid en anställningssituation. Det har visats att högre klasser är mer tillåtande mot invandrare och andra minioriteter. En slutsats kan då dras att individer från högre klasser i högre utsträckning kommer gynnas av åtgärden. / The purpose of this study is to investigate the possibilities to establish positive discrimination and to understand what benefits and disadvantages it could bring. In order to achieve an understanding, a description of the current legal situation regarding positive discrimination has been done in the study. One part of the analysis is done by using an intersectional perspective. By using this method, the crossline and connections between different categories such as gender, class, sexuality etc. is investigated. The study has been written with the right dogmatic approach and from a social science perspective. The legal grounds to use positive discrimination are narrow and the legislation and regulations are assumed by the EU. This action can contribute to a more equal labour market. In addition, it can increase the awareness of the structural discrimination that people with foreign ethnical background experience. A potential risk is that positive discrimination may lead to segmentation instead of integration of ethnical minorities. The chances that such an action would be used are predicted as small, due to unions and other organizations on the labor market being sceptic. There are several practical problems, the primary challenge is to establish clear target groups and registration. Making sure that benefits are reached by vulnerable minorities is hard. Positive discrimination requires working with structured action plans, in this work, registration is important. Registration of ethnicity is forbidden according to Swedish law, PUL, and is intrusive making the registration an issue. Based on historical events ethnical minorities have a suspicion against registration. Positive ethnical discrimination should favor all classes in society since ethnicity often is more valuated than class in case of employment. It has been showed that higher classes are more permissive against immigrants and other minorities. Leading to a conclusion that individuals coming from higher classes, will most likely be the most beneficial group.