Sammanfattning Likabehandlingsprincipen är en mänsklig rättighet av stor vikt. För att tillför-säkra likabehandling finns det uppställda förbud mot diskriminering. Ibland räcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva åtgärder måste vidtas för att främja jämlikheten i samhället. De undantag från diskrimineringsförbu-den som finns i såväl EU-rätten som i den svenska rätten öppnar upp för möj-ligheten att tillämpa positiv särbehandling i syfte att skapa ett mer jämlikt sam-hälle. Det primära syftet med denna uppsats är att utreda var gränsen går mel-lan positiv särbehandling och olaglig diskriminering. Användandet av positiv särbehandling är omdebatterat och frågan om möjlig-heten ska tillämpas är kontroversiell. Motståndarna hävdar att den diskrimine-ring som lagstiftaren initialt ville bli av med kommer tillbaka i samband med att särbehandlingen tillämpas. De anser inte att det är möjligt att skapa jämlik-het genom att någon blir bortvald på bekostnad av någon annan. Förespråkarna däremot anser att den positiva särbehandlingen är nödvändig för att uppnå jäm-likhet och att åtgärder i likhet med positiv särbehandling måste finnas. De häv-dar att fördelarna med positiv särbehandling är så stora att de uppväger de nackdelar som de bortvalda drabbas av. Formuleringen av såväl diskrimineringsförbuden som av undantagsreglerna till dessa förbud är svepande och deras tillämpningsområde går inte att utläsa ur lagstadgandena. När klarhet inte ges i lagtexten har det istället varit upp till EU-domstolen och de svenska domstolarna att avgöra var gränsen går mellan positiv särbehandling och olaglig diskriminering. Det som framkommit vid domstolsprövningarna är att den starka formen av positiv särbehandling, även kallad kvotering, inte är tillåten enligt varken EU-rätten eller svensk rätt. Kvo-tering som metod är för ingripande genom att den ger automatiskt och ovillkor-ligt företräde, utan möjlighet att välja någon annan än de som utsetts som efter-satta eller underrepresenterade. Tillåtligheten av så kallad vanlig positiv särbehandling måste bedömas från fall till fall. EU-domstolen har uppställt ett antal kriterier som måste vara uppfyllda för att särbehandlingen ska omfattas av undantagen till diskrimineringsförbu-den. Åtgärderna som vidtas ska bland annat stå i proportion till ändamålet och när en jämförelse görs mellan de med likvärdiga eller nästan likvärdiga meriter måste det finnas utrymme att beakta personernas samtliga personliga förhål-landen. Det ska med andra ord inte handla om att ge någon automatiskt företrä-ii de, utan om mer talar för att en sökande som inte är underrepresenterad eller eftersatt ska väljas så ska den möjligheten finnas. Tillåtligheten är beroende av vilka omständigheter som råder i varje enskilt fall, vilket gör att något generellt svar inte kan ges på frågan om när positiv särbehandling får tillämpas. Slutsatsen är att den starka formen av positiv särbehandling, kvotering, alltid utgör olaglig diskriminering när metoden används. Den vanliga formen av po-sitiv särbehandling däremot utgör inte olaglig diskriminering under förutsätt-ning att de villkor som uppställts av EU-domstolen är uppfyllda i varje enskilt fall. En individuell bedömning måste alltid genomföras för att få ett svar på frågan om den positiva särbehandlingen är tillåten eller som den utgör olaglig diskriminering. Slutligen är min åsikt att den positiva särbehandlingen inte kan ses på det sätt som den gör idag. Det är inte svart eller vitt utan mycket beror på hur särbe-handlingen tillämpas. Den positiva särbehandlingen, tillsammans med andra åtgärder, kan utgöra ett fungerande instrument för att främja jämlikheten. Det viktigaste är enligt min mening att den positiva särbehandlingen inte är det enda redskap som används samt att särbehandlingen tillämpas i de situationer där den kan få störst resultat.

Positive action is measures that usually constitute discrimination but which are justified when achieving the purpose of an effective equality between people of the society. Positive action regarding gender is regulated in primary law, secondary law and case law of the EU whereas positive action regarding other discrimination groups is regulated in secondary law and negligible regulated in case law. There is a boundary between positive action and discrimination. Primary law gives little guidance on determine that boundary. Secondary law provides more advanced guidelines of how to determining were the boundary is. When determining were the boundaries lays between positive action and discrimination the guidelines given by the European court of justice in case law can be used. The majority of these guidelines are focused on positive action regarding gender. May these guidelines be used as an analogy to determining whether or not positive actions regarding the other discrimination groups are justified or not? What constitutes de lege lata regarding positive action and is change required from a de lege ferenda perspective? Will de lege lata fulfill the aim of a full and effective equality between the people within the working life?

Manligt- och kvinnligt ledarskap samt jämställdhet mellan könen är en het debatt som ständigt är aktuell och omdisuterad. Det finns teorier som styrker stereotyper och normer i samhället genom att hävda att det finns skillnader mellan manligt- och kvinnligt ledarskap. Samtidigt finns det också teoerier som visar att det inte finns biologiska skillnader mellan könen och deras ledarskapsförmågor. Det finns också en ständigt pågående debatt och därigenom också delade åsikter kring hur olika organisationer ska bli mer jämställda. Vi vill genom en kvalitativa studie undersöka vad det finns för föreställningar kring positiva särbehandlingsmetoder inom en av Sveriges största myndigheter, polisen. Vårt syfte är också att utveckla en förståelse för det jämställdhetsarbete som utförs inom myndigheten. Genom att hålla semistrukturerade intervjuer med sex polischefer runt om i Sverige och tolka deras berättelser med hjälp av valda teorier uppfattade vi att polischeferna tycks vara negativt eller tveksamt inställda till positiva särbehandlingsmetder. Vi utvecklade också en förståelse för att det finns ett ständight pågående jämställdhetsarbete inom myndigheten genom olika metoder samt att det tycks finnas omedvetna fördomar och stereotyper kring manligt och kvinnligt ledarskap.

Denna kandidatuppsats, “Det är så homogent så det är inte klokt”- En kvalitativ studie om jämställdhetsinriktat förändringsarbete inom räddningstjänsten, är en studie som undersöker förhållningssättet till jämställdhetsarbetet bland medarbetarna på olika hierarkiska nivåer inom ett räddningsförbund. För att kunna uppnå studiens syfte på ett genomgripande sätt valde vi även att undersöka om medlemskapet Nätverket Jämställd Räddningstjänst (NJR) har utgjort någon påverkan på medarbetarnas och chefernas förhållningssätt till jämställdhetsinriktad förändringsarbete. Studien intog en abduktiv teoretisk ansats som innebär att teorierna blev korrigerade och förfinade under processen gång för att uppnå en högre överrensstämmelse med det empiriska materialet. Teorierna som tillämpades vid analysen av vårt empiriska material är: jämställdhetsdiskurser , motstånd och främjande av jämställdhetsarbetet, könsbaserad segregering, diskriminering samt män och homosocialitet. Vi har valt att utföra en kvalitativ studie som innebär att vi har utfört sju intervjuer med medarbetare på olika hierarkiska nivåer inom ett räddningsförbund i Sverige. Det empiriska materialet har blivit bearbetat via genomförandet av en tematisk analys, vilket betyder att materialet har blivit indelat i fem olika teman som vi har framställt med hjälp av kodning. Alla respondenter blev tilldelade fiktiva namn för att säkra deras anonymitet. I diskussionen kopplar vi samman teoretiska utgångspunkter med det tematisk uppdelade empiriska materialet. Vår undersökning har visat att personal på operativ nivå innehar en positiv inställning till jämställdhetsinriktat förändringsarbete. Respondenter som besatt ledningspositioner hade stora variationer i förhållningen till jämställdhetsarbetet. Vi kunde finna motstånd från en av cheferna som kan orsaka den långsamma jämställdhetsutvecklingen. NJR:s påverkan på förhållningen till jämställdhetsarbetet var obefintlig.

<p>Aim: Preferential treatment and allocation of quotes according to sex are two current concepts due to the increasing demand for equality. One organization that may use preferential treatment is the fire department. This is why we chose it as a starting point for our study. The aim with this essay is to investigate how Gästrike Räddningstjänst can create a more equal organization.</p><p>Method: We have interviewed eight employees and prepared questions for each one. This represents a qualitative method. We have studied literature on the subject to get a theoretical background before the interviews. After the study we analysed the interviews with help from the theory. And finally we drew conclusions from this analysis. This resulted in suggestions that could help Gästrike Räddningstjänst create a more equal organization.</p><p>Result & Conclusions: Equality between the sexes is important but at the same time it is important that the employed women have the right qualities. Measures should be taken to draw women to the profession in order to create a wider selection. One measure that could give a wider selection is positive special treatment. It is important to think about the employees while making a change so that negative attitudes do not affect the process to make the profession more equal. Based on theory we can see that it is important to communicate the aim of the change to reduce resistance from the employees. Change has to be allowed to take time since the organizational culture is strong and has existed for a long time. Due to the strong culture it is necessary to focus on measures that will create a strong but adaptable culture. Management should continually evaluate the process of change to discover possible problems and to highlight progress. Employees can also take part in the evaluation.</p><p>Suggestions for future research: It would be interesting to compare different fire departments in Sweden considering their work with equality between sexes. It would also be interesting to observe the process of recruitment more closely.</p><p>Contribution of the thesis: Our hope is that this essay helps to increase awareness in the important issue of equality.</p> / <p>Syfte: Positiv särbehandling och kvotering är två aktuella begrepp i och med ökade krav på jämställdhet. Räddningstjänsten är en organisation som berörs av framförallt positiv särbehandling. Därför valde vi brandmannayrket som utgångspunkt för vår studie. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledningen inom Gästrike Räddningstjänst kan gå tillväga för att skapa en mer jämställd organisation.</p><p>Metod: Vi har intervjuat åtta personer och förberett anpassade frågor till var och en, vilket representerar en kvalitativ metod. Innan intervjuerna genomförde vi en litteraturstudie för att få en teoretisk grund. Efter vår empiriska studie analyserade vi intervjuerna med stöd av teorin. Därefter drog vi slutsatser utifrån analysen, vilket resulterade i förslag på hur Gästrike Räddningstjänst kan skapa en mer jämställd organisation.</p><p>Resultat & slutsats: Jämställdhet är viktigt men samtidigt måste de kvinnor som anställs vara tillräckligt kompetenta. Åtgärder bör vidtas för att locka fler kvinnor till yrket för att skapa ett bredare urval vid rekrytering. En åtgärd som kan ge ett bredare urval är positiv särbehandling. Vid förändringsarbetet är det viktigt att ta hänsyn till anställda så att inte negativa attityder försvårar processen att göra yrket mer jämställt. Utifrån teorin kan vi se att det är viktigt att tydligt kommunicera syftet med förändringen för att minska ett eventuellt motstånd. Förändringsarbetet måste få ta tid eftersom det är en stark organisationskultur som funnits länge. På grund av den starka organisationskulturen är det nödvändigt att fokusera på faktorer som gör kulturen stark men anpassningsbar. För att upptäcka eventuella problem och för att belysa framsteg bör ledning kontinuerligt följa upp förändringsarbetet. Detta kan med fördel genomföras tillsammans med de anställda.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att jämföra olika brandstationer i Sverige för att se om det ser likadant ut i hela landet, eller om vissa stationer kommit längre i sitt jämställdhetsarbete. Det skulle även vara intressant att mer närgående observera anställningsprocessen.</p>

Aim: Preferential treatment and allocation of quotes according to sex are two current concepts due to the increasing demand for equality. One organization that may use preferential treatment is the fire department. This is why we chose it as a starting point for our study. The aim with this essay is to investigate how Gästrike Räddningstjänst can create a more equal organization. Method: We have interviewed eight employees and prepared questions for each one. This represents a qualitative method. We have studied literature on the subject to get a theoretical background before the interviews. After the study we analysed the interviews with help from the theory. And finally we drew conclusions from this analysis. This resulted in suggestions that could help Gästrike Räddningstjänst create a more equal organization. Result &amp; Conclusions: Equality between the sexes is important but at the same time it is important that the employed women have the right qualities. Measures should be taken to draw women to the profession in order to create a wider selection. One measure that could give a wider selection is positive special treatment. It is important to think about the employees while making a change so that negative attitudes do not affect the process to make the profession more equal. Based on theory we can see that it is important to communicate the aim of the change to reduce resistance from the employees. Change has to be allowed to take time since the organizational culture is strong and has existed for a long time. Due to the strong culture it is necessary to focus on measures that will create a strong but adaptable culture. Management should continually evaluate the process of change to discover possible problems and to highlight progress. Employees can also take part in the evaluation. Suggestions for future research: It would be interesting to compare different fire departments in Sweden considering their work with equality between sexes. It would also be interesting to observe the process of recruitment more closely. Contribution of the thesis: Our hope is that this essay helps to increase awareness in the important issue of equality. / Syfte: Positiv särbehandling och kvotering är två aktuella begrepp i och med ökade krav på jämställdhet. Räddningstjänsten är en organisation som berörs av framförallt positiv särbehandling. Därför valde vi brandmannayrket som utgångspunkt för vår studie. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledningen inom Gästrike Räddningstjänst kan gå tillväga för att skapa en mer jämställd organisation. Metod: Vi har intervjuat åtta personer och förberett anpassade frågor till var och en, vilket representerar en kvalitativ metod. Innan intervjuerna genomförde vi en litteraturstudie för att få en teoretisk grund. Efter vår empiriska studie analyserade vi intervjuerna med stöd av teorin. Därefter drog vi slutsatser utifrån analysen, vilket resulterade i förslag på hur Gästrike Räddningstjänst kan skapa en mer jämställd organisation. Resultat &amp; slutsats: Jämställdhet är viktigt men samtidigt måste de kvinnor som anställs vara tillräckligt kompetenta. Åtgärder bör vidtas för att locka fler kvinnor till yrket för att skapa ett bredare urval vid rekrytering. En åtgärd som kan ge ett bredare urval är positiv särbehandling. Vid förändringsarbetet är det viktigt att ta hänsyn till anställda så att inte negativa attityder försvårar processen att göra yrket mer jämställt. Utifrån teorin kan vi se att det är viktigt att tydligt kommunicera syftet med förändringen för att minska ett eventuellt motstånd. Förändringsarbetet måste få ta tid eftersom det är en stark organisationskultur som funnits länge. På grund av den starka organisationskulturen är det nödvändigt att fokusera på faktorer som gör kulturen stark men anpassningsbar. För att upptäcka eventuella problem och för att belysa framsteg bör ledning kontinuerligt följa upp förändringsarbetet. Detta kan med fördel genomföras tillsammans med de anställda. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att jämföra olika brandstationer i Sverige för att se om det ser likadant ut i hela landet, eller om vissa stationer kommit längre i sitt jämställdhetsarbete. Det skulle även vara intressant att mer närgående observera anställningsprocessen.

Vi vill med denna studie ta reda på vilka mekanismer, som bidrar till den låga andelen kvinnor bland VD:ar i svenska privata företag och om situationen har förändrats de senaste tio åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka glastaket från ett ovanifrån-perspektiv. Fokus i studien ligger därför på de styrelseordförande, som arbetar med rekrytering, och inte på de kvinnor, som strävar efter att nå toppen. I referensramen ingår feministiska begrepp som genuskunskap, intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, och homosocialitet men den behandlar även rekrytering, kvotering och positiv särbehandling.Studien är kvalitativ och genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. En serie intervjuer utfördes, med två projektledare på en jämställdhetsorganisation, sex styrelseordförande och två rekryterare. Intervjuerna gav studien både förkunskaper och empiri, när det gäller den låga andelen kvinnliga VD:ar i svenska privata medelstora företag. Båda könen representerades med fem män och fem kvinnor. Konferensen Jämställt på toppen ägde rum på Rosenbad i Stockholm, där vi utöver intervjuerna studerade goda exempel från företag, som kommit längre i utvecklingen i strävan att tillsätta fler kvinnor på höga positioner. Empirin analyseras utifrån de båda begreppen homosocialitet och hegemonisk maskulinitet.Vår slutsats blir att det är viktigt för företagen att tala ett “nytt språk”, som i första hand poängterar och belyser lönsamheten mer än jämställdheten. Jämställdhet är en självklar grund. Lönsamhet är något som driver utvecklingen i företag framåt. Att börja tala ett nytt språk är väsentligt, om privata företag själva skall lyckas förändra sin nuvarande situation med idag 40 procent rent manliga styrelser, 12-15 procent kvinnliga VD:ar och en utveckling, som går tvärs emot en förändringsprocess i statliga företag och mot samhällets syn på jämlikhet. Det är företagarens ansvar att utifrån grundläggande värderingar och samhällets krav göra företag lönsamma.Vi anser också att den i Sverige lagliga metoden positiv särbehandling bör tillämpas i större utsträckning i privata företag för att påskynda utvecklingen. En lag om kvotering av kvinnor i styrelserna, tror vi också kommer att införas. Eventuella farhågor att kvinnor skulle komma i majoritet i styrelserna med denna metod kan avfärdas, eftersom kvotering av en underrepresenterad grupp upphör av sig själv, när målet är uppnått. Sammanfattningsvis redovisar vi åtgärder, som bidrar till en livskraftig, tillförlitlig och bestående förändring, när det gäller målet att få fler kvinnliga verkställande direktörer. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Denna uppsats handlar om den svenska Försvarsmaktens jämställdhetsmål som har satts upp för att främja jämställdheten och på sikt få in fler kvinnor i organisationen. Mer specifikt handlar uppsatsen om hur kvinnorna inom Försvarsmakten anser att dessa jämställdhetsmål efterlevs. Uppsatsen baserar sig på intervjuer med tre kvinnliga yrkesofficerare som får ge sin syn på livet i och runt det militära samt på försvarets jämställdhetsarbete och hur det påverkar dem. Resultaten jag kommer fram till i denna uppsats är att Försvarsmakten för dessa tre kvinnor är en bra arbetsplats för dem, oavsett deras individuella livssituationer, men att det fortfarande finns en hel del att jobba på vad gäller jämställdhetsmålen.</p> / <p>This thesis is about the Swedish armed forces and the equality goals which have been established to give equal opportunities between the sexes and to encourage more women to join the armed forces. More specifically this study is about the women of the armed forces and whether they believe that these equality goals have been achieved or not. The thesis is based on interviews with three female officers employed by the Swedish armed forces. They answered questions regarding their experiences of the equality goals and about their day to day life regarding their job as well as questions about their social life. The conclusion of this thesis is that the armed forces in general seem to be good employer regarding equality, regardless of the women’s individual lifestyles, but that there is still work to do regarding the equality between the sexes.</p>

Denna uppsats handlar om den svenska Försvarsmaktens jämställdhetsmål som har satts upp för att främja jämställdheten och på sikt få in fler kvinnor i organisationen. Mer specifikt handlar uppsatsen om hur kvinnorna inom Försvarsmakten anser att dessa jämställdhetsmål efterlevs. Uppsatsen baserar sig på intervjuer med tre kvinnliga yrkesofficerare som får ge sin syn på livet i och runt det militära samt på försvarets jämställdhetsarbete och hur det påverkar dem. Resultaten jag kommer fram till i denna uppsats är att Försvarsmakten för dessa tre kvinnor är en bra arbetsplats för dem, oavsett deras individuella livssituationer, men att det fortfarande finns en hel del att jobba på vad gäller jämställdhetsmålen. / This thesis is about the Swedish armed forces and the equality goals which have been established to give equal opportunities between the sexes and to encourage more women to join the armed forces. More specifically this study is about the women of the armed forces and whether they believe that these equality goals have been achieved or not. The thesis is based on interviews with three female officers employed by the Swedish armed forces. They answered questions regarding their experiences of the equality goals and about their day to day life regarding their job as well as questions about their social life. The conclusion of this thesis is that the armed forces in general seem to be good employer regarding equality, regardless of the women’s individual lifestyles, but that there is still work to do regarding the equality between the sexes.

I högskolelagen 1 kap 5 § stycke 4 finns bestämmelsen ”Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan.”. Bestämmelsen infördes för att motarbeta den sociala och etniska snedrekryteringen på Sveriges högskolor och aktivt främja mångfald genom breddad rekrytering. Breddad rekrytering är olika slags aktiva åtgärder, bland annat användandet av alternativt urval i antagningsprocessen till högskolor och universitet. Under åren har det kommit ett antal rättsfall om användandet av positiv särbehandling vid antagning till högskolor och universitet, både baserat på etnisk tillhörighet i någon mån och baserat på kön, för att ge förmån till underrepresenterade grupper. I svensk gällande rätt står det numera klart att positiv särbehandling baserat på etnisk tillhörighet inte är tillåtet. Den här uppsatsen är indelad i två delar. Den första delen undersöker de rättsliga gränserna för jämlikhetsfrämjande åtgärder vid antagning till högskolor och universitet utifrån konstitutionell rätt, diskrimineringsrätt, utbildningsrätt och EU-rätt för att precisera hur ramarna ser ut enligt de olika rättsområdena samt klargöra vilket rättsområde som medger ett större utrymme och var det utrymmet åtstramas. Det framkommer att det konstitutionellrättsligt inte finns något hinder för att tillämpa positiv särbehandling för att främja underrepresenterade grupper. Enligt diskrimineringslagen är dock positiv särbehandling baserat på etnisk tillhörighet diskriminering eftersom det inte finns något undantag för att främja jämlikhet avseende etnisk tillhörighet (ett sådant undantag finns dock med syfte att främja jämställdhet mellan könen). Vidare medger inte heller högskoleförordningen, som har bestämmelser om antagningsregler, positiv särbehandling. I EU-rätten finns ett visst utrymme för positiv särbehandling, både avseende kön och etnisk tillhörighet, i EU-rättsliga direktiv. EU-domstolen har i flera rättsfall klargjort när positiv särbehandling är otillåtet, men har ännu inte uttalat sig om hur stor skillnaden får vara i meriter innan positiv särbehandling anses vara diskriminering. I den andra delen diskuteras om det borde införas en möjlighet att positivt särbehandla baserat på etnisk tillhörighet vid antagning till högskolor och universitet. I diskussionen används Critical Race-teori, vilket är en teori utvecklad i amerikansk kontext för att kritiskt analysera samhället och rätten. Med hjälp av Critical Race-teori kritiskt granskas argument för och emot positiv särbehandling, särskilt argument om rättvisa, jämlikhet och etnisk tillhörighet/ras. Jag argumenterar att det finns en tydlig dubbelhet i rätten, ställer visioner om faktisk rättvisa mot diskrimineringsförbud och diskuterar neutraliteten i dagens antagningssystem.