Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år ungefär 25000 människor i stroke för första gången. Ungefär 40 procent av de som överlever en stroke får kvarstående funktionedsättningar, vilka påverkar deras vardag och försämrar livskvaliteten. En vanlig komplikation är hjärntrötthet, vilket innebär en förlamande trötthet som plötslig uppstår, där energin tar slut och som det inte går att vila sig ifrån. Hjärntrötthet leder ofta till frustration hos personen inte minst på grund av bristande förståelse från omgivningen. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärntrötthet efter stroke Metod: En litteraturöversikt genomfördes där 15 artiklar med kvalitativ ansats analyserade med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen av materialet resulterade i tre huvudkategorier: Förändring i vardagen, Förändring av jaget och Hantering av den nya vardagen. Hjärntrötthet har en stor inverkan på personens liv, det innebär att hjärntrötthet påverkar vardagen även sociala sammanhang, de upplever frustration för den förlorad identitet och förminskad självbild. De behöver information och stöd för att kunna hantera symtomet, minska lidandet, öka självkänslan och få kontroll av sin sjukdom. Slutsats: Sjuksköterskor bör informera personer om hjärntrötthetens påverkan i persons liv men sjuksköterskor ska även stödja, uppmuntra och ge råd till hjärntrötthetsdrabbade patienter för att de ska utveckla egna strategier som kan underlätta symtomen samt minska komplikationer.

Bakgrund: År 2021 insjuknade 24 500 svenskar i stroke. En konsekvens av stroke är post-stroke fatigue (PSF). PSF är ett tillstånd som är förknippat med försvårad rehabilitering och återgång till arbetslivet, ökad dödlighet samt försämrad livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av fatigue till följd av stroke. Metod: En allmän litteraturstudie där 11 resultatartiklar granskades för vetenskaplig kvalitet och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen mynnade ut i fyra kategorier. Kategorin upplevelser av fatigue som en utmaning, vilken belyser hur PSF upplevdes som oförutsägbart och begränsande. Kategorin upplevelser av fatigue och behov av att möta livet på ett nytt sätt belyser hur personerna behövde ändra på sättet de verkade och såg på sina liv. Kategorin upplevelser av fatigue och behov av kunskap belyste hur personerna upplevde informationen de fick av vården. Kategorin upplevelser av fatigue och förståelse från personer i deras närhet belyser upplevelsen av stöd från omgivningen. Konklusion: Personer med PSF och deras anhöriga var överens om att de hade ett gemensamt och omfattande behov av undervisning om PSF. Ett personcentrerat bemötande baserat på kunskap om PSF bör prägla sjuksköterskans arbete gentemot personer med PSF. Mer forskning kring effektiva behandlingar och omvårdnadsåtgärder vid PSF behövs. / Background: In 2021 24 500 persons in Sweden had a stroke. A consequence of stroke is post-stroke fatigue (PSF). PSF can be a hindrance to rehabilitation, return to work and have a negative effect on quality of life and mortality. Aim: The aim was to highlight person’s experiences of fatigue following stroke. Method: A general literature review where 11 articles were examined for scientific quality and analyzed with qualitative content analysis. Results: Four categories: Experiences of fatigue as a challenge, which highlights PSF as unpredictable and limiting. Experiences of fatigue and a need to face life in a new way highlights how the persons had to adapt how they lived their lives and viewed themselves. Experiences of fatigue and the need for knowledge highlights how the persons experienced the information from health care professionals. Experiences of fatigue and understanding from people close to them highlights the importance of a supporting social network. Conclusion: Persons with PSF and their social network has a mutual and extensive need of education about PSF. A person-centered approach based on knowledge should characterize the nurses work with persons with PSF. More research on how to better treat and care for persons with PSF is needed.

Bakgrund: Fatigue (hjärntrötthet) är ett tillstånd som kan uppkomma till följd av exempelvis en stroke och förklaras som en extrem trötthet som inte går att vila bort. Detta är ett tillstånd som många gånger kan upplevas som ett problem efter en stroke. Syfte: Att belysa hur det är att leva med fatigue till följd av stroke. Metod: En litteraturstudie bestående av nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats genomfördes för att besvara syftet. Artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys av artiklarnas resultat utfördes. Resultat: Post-stroke fatigue kunde upplevas påfrestande och inverkade negativt på livet. Sömn och vila tog upp mycket tid och nya rutiner krävdes för att orka med det vardagliga livet. Det blev svårare att upprätthålla samma sociala liv som tidigare. Informationen som gavs till patienterna upplevdes som bristfällig och vårdpersonalen kunde uppfattas okunniga om fatigue till följd av stroke. De personer som hade en ökad kunskap om fatigue kunde lättare hantera och anpassa sig till situationen. Slutsats: Att arbeta personcentrerat kan underlätta för att upptäcka vårdbehovet av fatigue. För att upptäcka vårdbehovet kan en större kunskap hos sjuksköterskorna behövas än vad patienterna upplever att de har. Kunskapen om post-stroke fatigue kan utökas genom att implementera det i sjuksköterskeutbildningen.

Background Stroke is a major cause of disability worldwide. After treatment in a specialized stroke unit, early supported discharge (ESD) followed by home rehabilitation has shown to be an effective way to improve patient outcome and quality of care for persons with mild to moderate stroke. ESD service is recommended in the national and international guidelines for stroke care, but has only partially been implemented in Sweden. Following stroke, fatigue is a common consequence that often becomes more evident when the patient comes home. Currently, there is insufficient evidence about how to measure, treat and handle post-stroke fatigue. The overall aim of this thesis was to evaluate and implement early supported discharge (ESD) based on stroke patients experience after discharge from the stroke unit and local conditions. The aim was also to evaluate post-stroke fatigue with a potentially valid and reliable scale and finally to prepare for a study to evaluate cardiorespiratory training as a part of ESD service for patients with post-stroke fatigue. Methods In paper I, nine strategically chosen patients were interviewed of their experience of falling ill, the hospital stay, discharge, contact with health care after discharge and their request of support. Papers II-III describe and evaluate the development, content, implementation and effects of a locally adopted method for early supported discharge (Umeå Stroke Center ESD) in modern stroke care. Paper II included 153 consecutive patients and paper III, 30 232 patients with first-ever stroke registered in the Riksstroke registry in Sweden. Paper II evaluated number of patients/year, clinical and functional health status, satisfaction in relation to needs, accidental falls/other injuries and resources with the result summarized in a value compass. The implementation process was evaluated retrospectively by means of Consolidated Framework for Implementation (CFIR). Paper III evaluated patient reported outcome measurements (PROMs) at 3 months. The primary outcome in paper III was satisfaction with the rehabilitation after discharge. Secondary outcomes were information about stroke provided, tiredness/fatigue, pain, dysthymia/depression, general health status and dependence in activities of daily living (mobility, toilet hygiene and dressing). Multivariable logistic regression models for each PROM was used to analyze associations between PROMs and ESD/no ESD. In Paper IV, the Fatigue Assessment scale (FAS) was translated into Swedish and evaluated regarding psychometric properties when self-administered by persons with mild to moderate stroke. 72 consecutively patients selected from the stroke unit admission register received a letter including three questionnaires: the FAS, the Short Form Health Survey (SF-36) subscale for vitality and the Geriatric Depression Scale GDS-15. A second letter with FAS was sent within 2 weeks, for re-test evaluation. Paper V is a study protocol for a planned randomized controlled trial (RCT) of 50 consecutive stroke patients will who receive stroke unit care followed by ESD-service at Umeå Stroke Center, University Hospital, Umeå, Sweden. Paper V will investigate if a structured cardiorespiratory interval training program (CITP) added to the ESD-service may result in relieved post-stroke fatigue and increased oxygen uptake. Results The interviews in Paper I revealed three main categories with subcategories: “Responsible and implicated”, “Depersonalized object for caring measures” and “The striving for repersonalization and autonomy”. The findings indicate that coming home gave the informants’ important insights and understanding of the stroke, its consequences and was also an important factor for the recovery. Paper II-III showed that it is possible to develop and implement an adapted ESD service for stroke patients based on the patients’ experiences and requests, evidence-based recommendations and local conditions. The ESD service reduced dependence of activity, increased mobility with seemingly no increased risk of accidental falls or other injuries. The patient satisfaction in relation to needs regarding the ESD was high. Paper III showed that patients that received ESD were more satisfied with rehabilitation after discharge, had less need for assistance with ADL and less dysthymia/depression compared to patients that did not receive ESD. Study IV showed that the Swedish FAS used at home as a selfadministered questionnaire is a reliable and valid questionnaire for measuring fatigue in persons with mild to moderate stroke. The internal consistency was good, the agreement between the test and retest reliability for individual items (weighted kappa) was for the majority of items good or moderate. The relative reliability for total scores was good and the absolute reliability was 9 points. The Swedish FAS had no floor nor ceiling effects and correlated both with the SF-36, subscale for vitality and the GDS-15 indicating convergent construct validity, but not divergent construct validity. Conclusion It is possible to develop and implement ESD care for stroke patients based on patients’ experience and needs, evidence-based principles and local conditions. Early supported discharge (ESD) in the setting of modern stroke unit care appears to have positive effects on rehabilitation in the subacute phase. The Swedish FAS used at home as a self-administered questionnaire is reliable and valid for measuring fatigue in persons with mild to moderate stroke.

Introduktion Hjärntrötthet är vanligt vid stroke och uppges ha negativ inverkan på vardag och livskvalitet. Många personer med stroke når inte rekommendationer för fysisk aktivitet, trots att motoriska förutsättningar finns, och anger att hjärntröttheten kan vara en hindrande faktor för detta. Syfte Att beskriva upplevelsen av fysisk aktivitet hos personer med hjärntrötthet efter stroke utan uppenbar motorisk påverkan. Metod En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer med stroke. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visade på ett tema, Fysisk aktivitet, antingen en befrielse eller en belastning, bestående av tre kategorier med tillhörande underkategorier som belyser olikheterna kring upplevelsen av fysisk aktivitet vid hjärntrötthet efter stroke. Konklusion Studien bidrar med ökade kunskaper kring upplevelsen av fysisk aktivitet hos personer med hjärntrötthet efter stroke, utan uppenbar motorisk påverkan. Framträdande i studien var de olika erfarenheter informanterna beskrev kring upplevelsen av fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet beskrevs både kunna ge energi och minska hjärntrötthet men också upplevas begränsande för möjligheten att vara fysiskt aktiv. Kunskapen kan vara till nytta i mötet med personer med hjärntrötthet efter stroke, för att kunna anpassa och öka fysisk aktivitetsnivå.

Post-stroke fatigue is a common problem that may limit participation in everyday activities. Emerging evidence suggests that group-based training in fatigue management may be an efficient means of reducing the effects of post-stroke fatigue. This mixed methods, quasi-experimental study proposed to determine whether a group-based educational program could be successful in relieving post-stroke fatigue and improving participation in daily activities. A convenience sample of stroke survivors (n=20) from retirement communities in southeastern PA were invited to participate in the research. Participants were screened for depression, motor and cognitive recovery, and sleep quality. Fatigue was measured using the Fatigue Severity Scale (FSS) and activity participation was measured using the Physical Self-Maintenance Scale- Instrumental Activities of Daily Living (PSMS-IADL). The measures were administered in a double pre-test, double post-test format over three seven-week phases; a non-intervention period; a group-based intervention period, and a post-intervention period. Qualitative information was gathered using a self-made Intervention Satisfaction Survey. Data analysis involved measures of central tendency for the demographic information. Tabulations of the survey responses were completed to judge the effectiveness of the group-based program or its’ components from the participants’ perspectives. Results indicated a statistically significant reduction in reported fatigue post-intervention (p= .022), which continued for seven-weeks (p= .240). There was a strong effect size for the post-intervention reduction of fatigue (r= .69). There was a trend toward improved participation in daily activities. Distribution across groups for presence of social support, age, sex, and level of care was found to be equivalent after one-way chi square analysis. There was no significant influence of these variables on fatigue or participation when used as grouping variables in RM-ANOVA. Participants reported feeling most confident scheduling activity to include rest periods and least confident managing sleep problems. Limitations include small sample size, demographics not being representative of the general stroke population, use of self-report measures with possible ceiling effect of PSMS-IADL, instrumentation effect given multiple administrations, and history effects as groups occurred at different time of the year. Overall, the results indicate that participation in a group-based educational program was effective in reducing post-stroke fatigue in chronic stroke.

<p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2003</p> / digitalisering@umu

La fatigue post-accident vasculaire cérébral (FPAVC) est fréquente et invalidante. Pour autant, elle reste à ce jour un phénomène mal connu et reconnu. Dans ce travail de thèse, nous avons réalisé une synthèse exhaustive de la littérature scientifique sur les facteurs associés à la FPAVC. Il en ressort qu’elle est fréquemment reliée aux symptômes dépressifs et anxieux mais que ses mécanismes physiopathologiques sont encore peu compris. Nous avons conduit une étude de la FPAVC sur 153 patients de la cohorte hospitalière STROKDEM (NCT01330160) ayant été suivis 6 mois après leur AVC ischémique. Dans une première étude, nous avons montré que la FPAVC n’était pas un effet secondaire des médicaments utilisés par les patients à la sortie de l’hôpital et à 6 mois. Elle reflèterait plutôt la présence de troubles fréquemment observés après un AVC comme la dépression, l’anxiété et les troubles du sommeil. Dans une deuxième étude, nous avons mis au jour une association forte entre FPAVC et plaintes cognitives subjectives des patients qui contrastait avec l’absence d’association avec les performances cognitives objectives lors de l’évaluation neuropsychologique, quel que soit le domaine cognitif considéré. Dans une troisième étude, nous avons exploré les mécanismes neuronaux sous-jacents à la FPAVC. Avec une analyse exploratoire et sans a priori, nous n’avons pas montré de différence de connectivité fonctionnelle au repos entre les patients avec ou sans FPAVC. L’ensemble de ces données nous apporte des éléments permettant d’avancer dans la compréhension du phénomène complexe qu’est la FPAVC. / Post-stroke fatigue (PSF) is frequent and debilitating. However, PSF is up to date a poorly understood and unrecognized phenomenon. In this thesis, we have done an exhaustive synthesis of scientific literature on factors associated with PSF. It indicates that PSF is frequently related with depressive and anxious symptoms but there is a lack of understanding of its physiopathological mechanisms. We conducted a study of PSF on 153 patients from the hospital-based cohort study STROKDEM (NCT01330160), followed-up for 6 months after an ischemic stroke. In a first study, we have shown that PSF was not a side effect of drugs use. PSF more reflects presence of disturbances frequently observed after stroke such as depression, anxiety, or sleep disturbances. In a second study, we have observed a strong association between PSF and subjective cognitive complaints that contrasted with the absence of association with objective cognitive performances during the neuropsychological evaluation, regardless of the considered cognitive domain. In a third study, we explored neuronal mechanisms underlying PSF. With an exploratory analysis, without a priori, we did not demonstrate any difference in functional connectivity at rest between patients with or without PSF. As a whole, these data give us pieces to progress in the understanding of the complex phenomenon named PSF.