Global ETD Search

11	Icke-verbal kommunikation mellan människa och djur i litteratur : En interdisciplinär studie om hur David Wroblewskis The Story of Edgar Sawtelle rekonstruerar förhållandet mellan djuriskhet och funktionshinder Andreasson, Linnéa January 2018 (has links) In reading The story of Edgar Sawtelle, this essay applies posthuman studies with animal studies and disability studies to analyse how the communication between species occur and how boundaries are expanded. Non-verbal language is closely examined and argued to be just as viable as verbal language in the making of relationships and subjects in literature. By applying posthumanism, biological research and a non-anthropocentric way of thinking one can evolve from the notion that humans are the only subjects which matter, something that has been verified because non-human animals never have been given a voice or an acknowledgment of a language. What happens in a novel when the main protagonist is lacking the ability to speak verbally, when verbal language is what has constructed human exceptionalism over all the other species? / Denna uppsats tillämpar posthumanistiska studier med djurstudier och funktionshinder-studier för att analysera hur kommunikationen mellan arter äger rum och expanderar gränser i David Wroblewskis roman The Story of Edgar Sawtelle. Icke-verbalt språk undersöks och argumenteras vara lika betydande som verbalt språk vid skapandet av relationer och subjekt i litteratur. Genom att applicera posthumanism, biologisk forskning och ett icke-antropocentriskt sätt att tänka kan man avveckla tanken om att människan är det enda subjekt som räknas, detta är något som enbart verifierats eftersom icke-mänskliga djur aldrig fått någon agens eller bekräftande att de har rätten till en röst. Vad händer i en roman när protagonisten saknar förmågan till verbalt språk, när det verbala språket är central som verkning i mänsklig exceptionalism? posthumanism animal studies disability studies posthumanist linguistics David Wroblewski Cary Wolfe anthropocentrism anthropomorphism human exceptionalism posthumanism djurstudier funktionshinder-studier posthumanistisk lingvistik David Wroblewski Cary Wolfe antropocentrism mänsklig exceptionalism Languages and Literature Språk och litteratur
12	Getting in Touch With Seaweed : Exploring a Non-Exploitative Relationship With a More-Than-Human Actor Through Design Research Schröder, Anna Marie January 2022 (has links) Through human over-exploitation of nature, more and more ocean species approach ecological tipping points. On the other hand, more and more people suffer from climate anxiety. This thesis study explored an alternative relationship between humans and marine seaweed species through design research. Situated in posthumanist design, affirmative ethics, and kinship relations, the study experimented with non-exploitative human-seaweed encounters to stimulate reflection on the predominant perception of ocean species as resources for human use. By drifting through five design experiments, the study first investigated the current human- seaweed relationship at Ribersborg beach in Malmö and then invited participants to encounter seaweed from different perspectives in several interactive workshops. As the research study swayed through several threads of theory and practice, it found a prevalent distant stance towards seaweed. While participants who engaged in attentive interaction with seaweed showed an increased curiosity for the often- overlooked species group, the study found that an interdependency between humans and seaweed was either not perceived or negatively associated. Designerly speculation led to a performance of kinship rituals to encounter this vulnerability, which allowed room for reflection on current and future ways of being with seaweed in non-exploitative ways. The trialed practices of affirmative ethics involved human participants in coming up with these practices, which is of meaning in the further search for restoring the human relationship to nature through design. seaweed ecology posthumanist design more-than-human ethics multispecies philosophy interaction design design-based research Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora Social Sciences Interdisciplinary
13	Uncontainable Life : A Biophilosophy of Bioart / Otyglat liv : Biokonst och biofilosofi Radomska, Marietta January 2016 (has links) Uncontainable Life: A Biophilosophy of Bioart investigates the ways in which thinking through the contemporary hybrid artistico-scientific practices of bioart is a biophilosophical practice, one that contributes to a more nuanced understanding of life than we encounter in mainstream academic discourse. When examined from a Deleuzian feminist perspective and in dialogue with contemporary bioscience, bioartistic projects reveal the inadequacy of asking about life’s essence. They expose the enmeshment between the living and non-living, organic and inorganic, and, ultimately, life and death. Instead of examining the defining criteria of life, bioartistic practices explore and enact life as processual, differential, and always already uncontainable, thus transcending preconceived material and conceptual boundaries. In this way, this doctoral thesis concentrates on the ontology of life as it emerges through the selected bioartworks: “semi-living” sculptures created by The Tissue Culture and Art Project and the performance May the Horse Live in Me (2011) by L’Art Orienté Objet. The hope is that such an ontology can enable future conceptualisations of an ethico-politics that avoids the anthropocentric logic dominant in the humanities and social sciences. / Otyglat liv: Biokonst och biofilosofi undersöker hur biofilosofisk praktik och biokonst, alltså tänkande genom samtida hybrida konstnärliga-vetenskapliga praktiker, kan bidra till en mer nyanserad förståelse av liv än vad vi vanligtvis möter i akademiska diskurser. Med utgångspunkt i ett feministiskt deleuzianskt perspektiv, och i dialog med samtida biovetenskap, pekar biokonstnärliga projekt på det otillräckliga i att ställa frågor om livets innehåll. Projekten tydliggör istället hur det levande och det icke-levande, det organiska och oorganiska, precis som liv och död, är sammanflätade. Istället för att sätta upp fasta kriterier för liv undersöker och framställer biokonstnärliga praktiker liv som en differentiell process, i sig omöjlig att fastställa och därmed något otyglat, som överskrider uppsatta gränser mellan det materiella och föreställda. Följaktligen fokuserar föreliggande avhandling på livets ontologi så som den framträder i ett urval av biokonstnärliga arbeten: ”semi-levande” skulpturer skapade av The Tissue Culture and Art Project, samt performance-konstverket May the Horse Live in Me (2011) av L’Art Orienté Objet. Förhoppningen är att en sådan ontologi kan möjliggöra framtida begreppsliggöranden av en etisk politik som undviker den antropocentriska logik som dominerar humaniora och samhällsvetenskap idag. Bioart uncontainable life the non/living death continental philosophy feminist theory Deleuze and Guattari studies posthumanist feminism critical life studies animal studies gender bioscience biotechnology matter assemblage affect human/nonhuman relations. Biokonst otyglat liv the non/living död kontinental filosofi feministisk teori studier av Deleuze och Guattari posthumanistisk feminism kritiska livsstudier djurstudier genus biovetenskap bioteknologi materia assemblage affekt mänskliga/icke-mänskliga relationer
14	Posthumanistischer Feminismus Steinfeldt-Mertens, Eddi 28 February 2019 (has links) Posthumanistischer Feminismus ist ein transdisziplinäres Wissenschaftsgebiet, das dem kritischen Posthumanismus zugeordnet werden kann. In diesem rückt die Frage nach der vergeschlechtlichten Dimension des Humanismus-Diskurses in den Fokus, der u. a. auf der androzentrischen Gleichsetzung von Mensch und Mann sowie der rassistischen Gleichsetzung von Mensch und Weiß-Sein beruht. Für eine feministisch-posthumanistische Forschungsprogrammatik gelten folgende Perspektiven als zentral: Der feministische Posthumanismus gesteht allen Lebewesen, Artefakten, Hybridwesen und weiteren belebten und unbelebten Konfigurationen Handlungsfähigkeit (agency) und Aktivität zu und kritisiert die Differenzierung zwischen Natur und Kultur und daran anknüpfende Grenzziehungen zwischen männlich/weiblich sowie Weiß-Sein/Schwarz-Sein. Zudem wird die Frage nach Körperfigurationen und -grenzen sowie nach deren sozialem Konstruktionscharakter und ihrer Kontextabhängigkeit aufgeworfen. info:eu-repo/classification/ddc/301 ddc:301

Page generated in 0.0498 seconds