Syfte: Syftet med studien var att belysa barnmorskans upplevelse av att möta flyktingfamiljer på BB.Design: En intervjustudie baserad på enskilda semistrukturerade intervjuer med kvalitativ innehållsanalys.Omgivning: Två BB-enheter varav en i södra och en i norra Sverige.Deltagare: 10 barnmorskor, varav fem i södra och fem i norra Sverige intervjuades. Samtliga deltagare gav sitt muntliga och skriftliga samtycke till att delta i studien.Resultat: Barnmorskorna upplevde att de hade samma resurser som tidigare trots en ökad arbetsbelastning sedan flyktingkrisen. Vidare upplevde barnmorskorna svårigheter att kommunicera med flyktingarna trots professionell tolk vilket kunde leda till risker inom vården. Det önskades utbildning inom kulturella skillnader samt information och ett fördjupat samarbete med migrationsverket. Barnmorskorna upplevde möten med flyktingar lärorika och spännande samtidigt som det fanns en splittring inom arbetsgruppen vid vård av flyktingar som var svår att hantera. Majoriteten av barnmorskorna ansåg att de kunde ge en ändamålsenlig vård men att flyktingarna behövde få en ökad kunskap om det svenska vårdsystemet.Slutsats: Resultatet visar vikten av utbildning och samarbete. Barnmorskorna måste få bättre kunskap inom kulturella skillnader samt få redskap från arbetsgivaren för återkoppling och återhämtning. Det anses även vara av stor vikt att minska barnmorskornas ökade arbetsbelastning och fler tolkar behövs med bättre tolkkunskaper.Klinisk betydelse: Det behövs mer utbildning bland barnmorskorna för att möta kulturella skillnader på BB-enheter. Vidare anses det vara av stor vikt att barnmorskor får mer resurser i form av tid och mer personal för att minska barnmorskornas ökade arbetsbelastning. Barnmorskorna behöver en mer organiserad återkoppling på arbetsplatsen samt utbildning i hur de ska hantera familjer utsatta för traumatiska händelser. Studien skulle kunna leda till ny kunskap som kan vara ett redskap för att förbättra barnmorskornas arbetssituation samt flyktingfamiljers omhändertagande på BB. / Objective: The purpose of this study was to elucidate the midwife experience to meet refugee families in postnatal ward. Design: An interview based on individual semi-structured interviews with qualitative content analysis. Setting: Two maternity units, one in southern and one in northern Sweden. Participants: Ten midwives, five from southern Sweden and five from northern Sweden were interviewed. All participants gave their verbal and written consent to participate in the study. Findings: The midwives experienced that they worked with the same resources as before the refugee crisis despite the increased workload at the maternity unit. Furthermore, the midwives experienced difficulties in communicating with the refugees despite professional interpreter which could cause damage within the given care. The midwives request education in cultural differences and an enhanced information and cooperation with the immigration office. The midwives experienced the meetings with the refugee families as exiting and educational but they had noticed there was a split within the working group about the refugee families that was difficult to handle. The majority of the midwives felt like they could provide the appropriate care but that the refugees needed to get a better knowledge in the Swedish health care system. Key conclusion: The results show the importance of education and cooperation. The midwives must have improved knowledge of cultural differences and get improved ways of feedback and recovery from the employer. It is also considered to be of great importance to reduce the midwives increasing workloads and additional interpreters is needed to receive feasible interpreting skills. Implications for practice: We need more education among midwives to meet the cultural differences in maternity units. Furthermore, it is considered essential that midwives receive more resources in terms of time and more staff to reduce the midwives' workload. The midwives need a more organized feedback in the workplace and training in how to deal with families exposed to traumatic events. The study could generate the new knowledge that can be a tool to improve the midwives work situation and the refugee families’ disposal at prenatal ward.

Syfte: Att kartlägga mammors erfarenheter av amningsstöd på BB.Metod och Material: Webbaserad tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Inklusionskriterier; mammor som fått barn och vårdats på en specifik BB-avdelning i Mellansverige under åren 2019–2021 samt valt att amma. Enkäten bestod av 60 slutna frågor och 5 fritextfrågor. Redovisas med deskriptiv statistik samt kvantifiering av fritextsvaren. Resultat: Baserades på n=146 mammor. Både positiva och negativa erfarenheter beskrevs av mammorna. En majoritet av deltagarna önskade högre närvaro av barnmorskan och mer stöd i samband med amning. Det rapporterades erfarenheter av att ha blivit lämnade ensamma med barnet större delen av vårdtiden och fann det bästa stödet i partnern. Få beskrev dock att partnern involverades i amningsstödet. Olika råd gavs av personalen vilket skapade en känsla av otrygghet och tvivel till personalens kompetens. Många beskrev att hands-on metod användes i samband med amningsstöd. Upprättande av amningsplan saknades för majoriteten och bristfällig information om amningssignaler gavs. Slutsatser: Många mammor var missnöjda med amningsstödet och kände en otrygghetmed amningen vid hemgång. Det önskades mer stöd och bekräftelse i samband med amning. Möjligtvis kan det initiala bristande stödet ha påverkat mammornas fortsatta amning och lett till ett tidigare amningsavslut. / Purpose: To map mothers' experiences of breastfeeding support at BB.Method and Material: Web-based cross-sectional study with quantitative approach. Inclusion criteria: mothers that had children and been cared for in a specific BB ward in Central Sweden during the years 2019–2021 and have chosen to breastfeed. The questionnaire consisted of 60 closed questions and 5 free text questions. Reported with descriptive statistics and quantification of the free text answers.Results: Based on n=146 mothers. Both positive and negative experiences were described by the mothers. Most of the participants wanted a higher presence of the midwife and more support with breastfeeding. Experiences of being left alone with the child for most of the care period were reported and found the best support in the partner. Few described that the partner was involved in breastfeeding. Various advice was given by the staff, which created a feeling of insecurity and doubt about the staff's competence. Many described that the hands-on method was used in connection with breastfeeding support. Establishment of a breastfeeding plan was lacking for the majority and inadequate information on breastfeeding signals was provided.Conclusions: Many mothers were dissatisfied with breastfeeding support and felt insecure about breastfeeding at home. More support and confirmation in connection with breastfeeding was desirable. Possibly, the initial lack of support may have affected the mothers' continued breastfeeding and led to an earlier termination of breastfeeding.