För att förebygga komplikationer vid kirurgiska ingrepp är den preoperativa fasen viktig. Sjuksköterskans roll innebär bland annat att försöka skapa trygghet samt ge adekvat information till patienten. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gällande preoperativa riktlinjer och allmänna omvårdnadsåtgärder. Vid datainsamlingen utfördes totalt nio observationer på sju sjuksköterskor i deras arbetsmiljö. Studien utgör en kvalitets¬säkring och sammanställdes med stöd av innehållsanalys. Resultatet visade att tiden var en påverkande faktor, mer tid och resurser hade kunnat öka följsamheten ytterligare. Trots det speglar resultatet en god följsamhet gällande de praktiska preoperativa riktlinjerna, men det saknades fullgod kommunikation för att se till patientens inre behov. Slutsatserna visar på att det behövs fortlöpande utbildning gällande patientundervisning. Det är av stor vikt att lyssna på patienten, inte endast vad hon eller han säger, utan vad hon eller han egentligen förmedlar, med bland annat sitt kroppsspråk. / The preoperative phase is important to prevent complications during surgical procedures. The nursing role is to create safety and to give adequate information to the patient. The aim of the study was to examine the compliance regarding the preoperative guidelines and general caregiving procedures. During the data collection, nine observations were made on seven nurses in their working environment. The study can be applied as a quality assurance and was analysed by content analysis. The result shows that time was an influencing factor, and more time and resources would make it easier to increase the compliance. The result also shows that the compliance was good regarding practical preoperative guidelines. However complete communication skills were missing, to see the inner needs of the patient. The conclusion shows that there is a continuing need to develop the nurses skill regarding patient education. It is important to listen to the patient, not only to what is being said, but to what he or she really means, including body language.

Preoperativ ångest är en vanlig upplevelse hos patienter som ska genomgå kirurgiska ingrepp och kan orsaka patienten lidande och negativa konsekvenser på individ- och samhällsnivå. Anestesisjuksköterskan ska erbjuda en personcentrerad vård av hög kvalitet grundad i livsvärldsperspektivet och ge en stödjande individualiserad perioperativ omvårdnad till patienter som upplever de här känslorna, för att kunna lindra lidande och främja hälsa samt välbefinnande. Farmakologiska behandlingar kan medföra oönskade bieffekter, därför är det relevant att undersöka effektiviteten av icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att lindra patienters preoperativa ångest. Metoden som har tillämpats är en systematisk litteraturöversikt med en narrativ dataanalys av 24 kvantitativa studier. Resultatet tyder på att icke farmakologiska strategier som musik, Virtual Reality (VR), aromaterapi, akupunktur och akupressur kan lindra patienters preoperativa ångest och vara värdefulla tilläggande verktyg i den perioperativa omvårdnaden, även om fler studier om olika typer av kirurgiska ingrepp med både kvinnor och män behövs för att stärka fynden. Slutsatserna indikerar att genomförandet av studier i nordiska länder kan bidra till ökad kunskap och förtroende för de här alternativen hos vårdpersonal. Användandet av de här omvårdnadsåtgärderna kan leda till en minskning av farmakologiska behandlingar för att hantera preoperativ ångest, vilket främjar god hälsa och välbefinnande samt gynnar hållbar utveckling. / Preoperative anxiety is a common experience among patients undergoing surgical procedures and can cause patient suffering and negative consequences at both individual and societal levels. The nurse anaesthetist must provide high quality person-centered care grounded in the lifeworld perspective and offer supportive, individualized perioperative nursing care to patients experiencing these feelings, aiming to alleviate suffering, promote health and enhance well-being. Pharmacological treatments may entail undesirable side effects, hence, it is relevant to examine the effectiveness of non-pharmacological nursing interventions in alleviating patients' preoperative anxiety. The method that has been applied is a systematic literature review with a narrative data analysis of 24 quantitative studies. The findings suggest that non-pharmacological strategies such as music, Virtual Reality (VR), aromatherapy, acupuncture, and acupressure can alleviate patients' preoperative anxiety and serve as valuable adjunctive tools in perioperative care, although further studies involving various types of surgical procedures with both genders are needed to substantiate the findings. The conclusions indicate that conducting studies in Nordic countries can contribute to increased knowledge and confidence in these alternatives among healthcare professionals. Implementing these nursing interventions may lead to a reduction in pharmacological treatments for managing preoperative anxiety, thereby promoting good health and well-being and fostering sustainable development.

Bakgrund: Det är vanligt att patienter känner oro för att genomgå en operation. Bristfällig information kan skapa oro och känslan av att inte vara förberedd. Standardiserade metoden för att ge preoperativ information visar sig ha brister. Existerande forskning kring multimedia visar positiva effekter gällande patienters kunskap/förståelse, oro och förberedelse men det finns ingen överblick över befintliga studier utförda på området. Syftet med denna studie är att studera hur preoperativ information i form av multimedia kan påverka patienters grad av kunskap/förståelse, förberedelse och oro i den perioperativa perioden. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. Datainsamlingen utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Urvalsprocessen utgick från modellen PICO. Kvalitetsgranskning utfördes, 16 artiklar inkluderades, varav 14 RCT-studier. Analysen bestod av att syntetisera och summera data. Resultat: Mer än hälften av deltagarna (53%) i interventionsgruppen skattade ingen signifikant skillnad gällande oro jämfört med kontrollgruppen. Majoriteten av deltagarna i interventionsgruppen (87%) hade signifikant mer kunskap/förståelse jämfört kontrollgruppen. Gällande förberedelse kände 57% av deltagarna i interventionsgruppen sig signifikant mer förberedda jämfört med kontrollgruppen. Konklusion: Multimedia är ett effektivare verktyg för att öka patienters kunskap/förståelse och förberedelse jämfört med standardiserad vård. Multimedia är dock inte mer effektivt än standardiserad metod för att minska patienters oro. Författarna föreslår att individuellt anpassad preoperativ information kombinerat med multimedia kan tillämpas för patienter som ska genom en operation för att minska lidandet. Det finns behov av fortsatt forskning inom området. / Background: Patients undergoing surgery often experience feeling of anxiety. Lack of information is a common cause of anxiety and also provokes a feeling of not being prepared. The way patients are informed preoperatively today has clear flaws. There are studies showing benefits regarding patients’ level of knowledge/understanding, anxiety and preparedness before surgery when multimedia is used preoperatively. Reviews on the subject are lacking. Aim: To study how preoperative information given through multimedia can impact the level of knowledge/understanding, anxiety and feeling of preparedness among patients undergoing surgery. Methods: Quantitative review article. The databases Pubmed and Cinahl were used. The PICO-model was used for article selection. 16 articles were included, 14 of them were RCTs. The analysis consisted of synthesizing and summarizing the findings. Results: More than half (53%) of the patients in the intervention group did not score any significant change in level of anxiety compared to control. The majority (87%) of the patients in the intervention group had significantly better knowledge/understanding compared to control. Regarding feeling of preparedness, 57% of the patients in the intervention group feel significantly more prepared compared to control. Conclusions: Multimedia as a tool is more effective in providing patients undergoing surgery with knowledge/understanding and preparedness compared to standard care. Multimedia is not better at reducing anxiety compared to standard care. The authors suggest that tailored preoperative information combined with multimedia should be used for patients undergoing surgery. Further research is needed within the field.