Thesis (M.S.)--University of Wisconsin--Madison, 1980. / Typescript. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 80-84).

Thesis (M.S.)--University of Florida, 2006. / Typescript. Title from title page of source document. Document formatted into pages; contains 34 pages. Includes Vita. Includes bibliographical references.

Thesis (M.S.)--University of Florida, 2004. / Typescript. Title from title page of source document. Document formatted into pages; contains 31 pages. Includes Vita. Includes bibliographical references.

Background/Problem: Preoperative anxiety is common with patients undergoing surgery. The anxiety may be associated with severe postoperative complications which are costly and sometimes life threatening. It is therefore necessary to investigate what kind of interventions could be valid and effective to prevent or treat preoperative anxiety. Aim: This study aims to describe the nursing care interventions that proves to prevent and/or relieve preoperative anxiety within surgical patients. Method: A literature search was made within PubMed and Cinhal databases. Both randomised controlled studies (RCT) and Quasi-experimental studies were included. A total of 388 articles were screened and 13 articles included in the study. Results: All interventions had a significant lowering effect on the preoperative anxiety within surgical patients but in different levels. Relaxation exercises showed the most effective to lower the preoperative anxiety. Thereafter nature sounds and acupressure showed to have a similar lowering effect. Calm music generally showed a moderate effect. Acupuncture, information and education showed a similar varying low effect. Conclusion: Interventions like relaxation exercises, listening to nature sounds, acupressure, acupuncture, listening to music, giving information and education can all be valid and effective nursing care interventions which can easily be used and implemented by nurses in the preoperative care. / Bakgrund/Problemformulering: Preoperativ oro är vanligt förekommande hos patienter som ska genomgå operation. Denna oro kan vara förknippad med eller innebära en ökad risk för allvarliga postoperativa konsekvenser vilka är kostsamma och ibland livshotande. Det är därför av vikt att undersöka vilka typer av interventioner som kan vara validerade och effektiva för att förebygga eller lindra preoperativ oro. Syfte: Syftet med studien är att beskriva de omvårdnadsåtgärder som bevisas förebygga och lindra preoperativ oro för kirurgiska patienter. Metod: En litteraturstudie utfördes inom databaserna PubMed och Cinahl. Både randomiserade kontrollerade studier (RCT) och quasi-experimentella studier inkluderades. Totalt undersöktes 388 artiklar och 13 artiklar inkluderades i studien. Resultat: Alla interventioner hade en signifikant minskande effekt för att minska preoperativ oro hos kirurgpatienter men i olika grad. Avslappningsövningar visade sig ha störst effekt för att minska preoperativ oro. Därefter redovisades naturljud och akupressur vilka hade en liknande god effekt. Lugn musik hade generellt en måttlig effekt. Akupunktur, Information och undervisning hade en varierande låg effekt. Slutsats: Interventioner som avslappningsövningar, att lyssna på naturljud, akupressur, akupunktur, att lyssna på musik, informationsgivning och undervisning kan alla vara adekvata och effektiva omvårdnadsåtgärder som lätt kan användas och implementeras av sjuksköterskor i den preoperativa vården.

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第23463号 / 医博第4770号 / 新制||医||1053(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 溝脇 尚志, 教授 羽賀 博典, 教授 花川 隆 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

Anestesisjuksköterskan är den första personen som patienter träffar under det preoperativa mötet. Därför har hon ansvaret för det preoperativa vårdprocessen och mötet samt har skyldighet att bjuda in patienter till samtal. Oro är förekommande fenomen som patienter känner inför anestesi och operation. Flera studier har påvisat att majoriteten av patienter som ska genomgå anestesi och operation upplever oro och det preoperativa oro orsakar postoperativa komplikationer samt framtida konsekvenser för patienter. Därför är det angeläget att anestesisjuksköterskor känner till strategier som lindrar patienters oro. Syftet med studien är att belysa anestesisjuksköterskors strategier i det preoperativa mötet för att lindra patienters oro inför generell och regional anestesi. En litteraturstudie där kvalitativa studier har granskats används för att svara på studiens forskningsfråga. Studiens resultat mynnande ut i 2 huvudkategorier: Kommunikation och anestesisjuksköterskans möte med patienten. Med hjälp av kommunikation såg anestesisjuksköterskan till att ge tillräcklig information till patienter för att patienten ska känna sig väl förbered. Därmed ökades patienters kunskaper om anestesi och operation vilket reducerar patienters preoperativa oro. Genom anestesisjuksköterskans möte med patienten identifierades tecken på oro vilket även gav bekräftelse på patienters känslor. Därigenom förmedlade anestesisjuksköterskan trygghet till patienten genom sin närvaro och använde olika vårdande handlingar för att reducera patienters oro. Att använda olika strategier har en verksam effekt på patienters välbefinnande och fysiologiska funktioner.

京都大学 / 0048 / 新制・論文博士 / 博士(医学) / 乙第13061号 / 論医博第2119号 / 新制||医||1018(附属図書館) / (主査)教授 羽賀 博典, 教授 妹尾 浩, 教授 戸井 雅和 / 学位規則第4条第2項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第24477号 / 医博第4919号 / 新制||医||1062(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 中本 裕士, 教授 波多野 悦朗, 教授 万代 昌紀 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

No description available.

<p>Kranskärlsoperationen är för patienten en stor händelse som leder till många frågor och funderingar. Tidigare forskning har visat att patienter som genomgått en ranskärlsoperation har stort behov av information. Vårt syfte med studien var att beskriva informationen vid en kranskärlsoperation. Studien gjordes som en itteraturstudie. Resultatet av studien utföll i tre kategorier, informationsmetoder, vad informationen innehöll samt olika faktorer som påverkade patientinformationen. Information gavs skriftligt, muntligt, som videofilm, med Internet eller av en patient som tidigare gjort en kranskärlsoperation, ofta i kombination med varandra. Vad patienten ville att informationen skulle innehålla varierade från person till person beroende på i vilken fas patienten befann sig, pre- eller postoperativt. Flera faktorer framkom som var av betydelse. Det var viktigt för patienterna att personalen tog sig tid att lyssna och svara på frågor och funderingar. Patienter med litet socialt nätverk hade större behov av information än andra med stort socialt nätverk. En annan betydelsefull sak var att patienterna lätt skulle kunna komma i kontakt med kompetent personal både innan operationen och efter utskrivningen. Slutsatsen av resultatet var att informationen bör vara individuellt anpassad utifrån varje patients behov. Fortsatt forskning behövs för utveckling av en god patientinformation kring patienternas upplevelse av olika sorters informationssätt, samt att utveckla kontakt med patienter som tidigare gjort en kranskärlsoperation</p> / <p>Coronary artery bypass is for the patient a major event leading to many questions and concerns. Previous research has shown that patients who have undergone coronary artery bypass have great needs of information. Our aim of this study was to describe information before and after a coronary artery bypass. The study was done as a literature review. The results of the study were distributed into three categories, information methods, information content and the various factors that affect patient information. Information was given in writing, orally, by video, by Internet or by a patient previously undergoing a coronary artery surgery, usually in combination with each other. What the patient wanted the information should contain varied from person to person depending on what stage the patient was, pre- or postoperatively. Several factors emerged that were relevant. It was important for the patients that the staff took the time to listen and respond to questions and concerns. Patients with small social networks had a greater need for information than others with larger social network. Another important thing was that patients could easily get in touch with competent personnel both before surgery and after discharge. The conclusion of the result was that the information should be individualized based on each patient's needs. Continued research is needed to develop good patient information on patients' experience of different types of information means, and to develop contact with patients who have previously done a coronary artery bypass.</p>