Bakgrund: Trycksår är en skada i huden samt underliggande vävnad som kan uppstå efter tryck eller skjuv. Patienter som drabbas av trycksår uttrycker att det medför ett stort fysiskt, psykiskt och socialt lidande. Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnadsarbetet där trycksårsprevention är en del av det förebyggande arbetet och inbegriper riskbedömning, hudbedömning samt regelbunden repositionering. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsprevention inom slutenvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 artiklar med kvalitativ studiedesign som inhämtats från databaserna Cinahl och Pubmed. De utvalda artiklarnas resultat analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultat: Genom innehållsanalysen utkristalliserades huvudkategorier och subkategorier ur artiklarnas resultat. Resultatet utformades i två huvudkategorier: Vårdteamet och Arbetsmiljö och sex subkategorier: Prevention, Kommunikation, Undersköterskan, Patienten, Organisatoriska faktorer och Hög arbetsbelastning. Konklusion: Sjuksköterskor hade erfarenhet av att vårdteamet och vårdgivarens organisatoriska ansvar hade en avgörande betydelse i arbetet med trycksårspreventionen. / Background: A pressure ulcer is an injury to the skin and underlying tissue that can occur after pressure or shear. Patients who suffer from pressure ulcers express that it causes great physical, psychological and social suffering. The nurse is responsible for the nursing work where pressure ulcer prevention is part of the preventive work and includes risk assessment, skin assessment and regular repositioning. Aim: The aim of the literature study was to shed light on nurses' experiences of pressure ulcer prevention in inpatient care. Method: Qualitative literature study based on 10 articles with a qualitative study design obtained from the databases Cinahl and Pubmed. The results of the selected articles were analyzed by conventional content analysis. Result: Through the content analysis, main categories and subcategories were crystallized from the results of the articles. The result was formed into two main categories: Care team and Work environment and six subcategories: Prevention, Communication, Nurse, Patient, Organizational factors and High workload. Conclusion: Nurses had experience that the care team and the caregiver's organizational responsibility had a decisive importance in the work with pressure ulcer prevention.

Bakgrund: Trycksår är en skada i huden eller närliggande vävnader som kan uppstå på grund av tryck. En journalgranskning utförd i Sverige mellan 2013 och 2019 redovisar de vanligaste vårdskador, där trycksår motsvarar cirka 8% av de rapporterade sjukhusförvärvade skadorna. Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad, där trycksårsprevention är en del av det förebyggande arbetet inklusive riskbedömning och hudbedömning. Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga trycksår inom slutenvården.Metod: En litteraturstudie med en beskrivande design baserade på̊ tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. De databaser som användes i sökningarna till de inkluderade artiklarna var PubMed och Cinahl.Huvudresultat: Utifrån resultaten identifierade författarna tre huvudteman: bristande kunskap och kontinuerligfortutbildning, upplevelse av tidsbrist och hög arbetsbelastning och kommunikation och teamarbetet. En gemensam upplevelse bland sjuksköterskorna var bristen på kunskap inom preventiva arbetet mot trycksår, inklusive hudbedömning, riskbedömning och dokumentation. Många sjuksköterskor förklarade att de befann sig i en miljö där de mötte konkurrerande prioriteringar, tidsbegränsningar och begränsade resurser som hindrade förebyggande åtgärder. Sjuksköterskorna upplevde att muntlig kommunikation genom rapportering var avgörande för att effektivt kunna förebygga trycksår.Slutsatsen: De flesta studierna visade att sjuksköterskor upplevde de förutsättningar som behövs för ett preventivt arbete var begränsande. De betonar vikten av att öka kompetensen, främja god kommunikation och samarbete för att utföra preventionsarbetet mot trycksår. / Background: Pressure ulcers are injuries to the skin or adjacent tissues that can occur due to pressure. A journal review conducted in Sweden between 2013 and 2019 reports the most common healthcare-acquired injuries, where pressure ulcers account for approximately 8% of the reported cases. The nurse's area of responsibility is nursing, where pressure ulcer prevention is part of the preventive work which includes risk assessment and skin assessment. Objective: The aim of this study was to describe nurses' experiences in preventing pressure ulcers in inpatient care.Method: A literature review with a descriptive design based on ten scientific articles with a qualitative approach. The databases used in the search for the included articles were PubMed and Cinahl.Main result: Based on the results, the authors identified three main themes: lack of knowledge and continuous training, experience of lack of time and high workload and communication and teamwork. A common experience among the nurses was a lack of knowledge in preventive work against pressure ulcers, including skin assessment, risk assessment, and documentation. Many nurses explained that they were in an environment where they faced competing priorities, time constraints, and limited resources that hindered preventive measures. The nurses felt that verbal communication through reporting was crucial for effectively preventing pressure ulcers.conclusion: Most of the studies showed that nurses perceived the conditions necessary for prevention were limited. They emphasize the importance of increasing competence, promoting good communication, and fostering collaboration to carry out pressure ulcer prevention effectively.

Bakgrund: Trycksår ​​är en lokal skada på hud och den underliggande vävnaden. Patienterna inom vården riskerar att drabbas av trycksår ​​när patienterna är sängliggande, förlamade eller har nedsatt känsel. Av den anledningen är det viktigt att sjuksköterskorna bedömer risken för trycksår ​​hos patienter med nedsatt rörlighet. Patienter som drabbas av trycksår ​​inom vården kan drabbas av en vårdskada vilket kan orsaka ett onödigt lidande för patienter. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta trycksårsförebyggande inom vården. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: Tre tema framkom i resultatet: ”Arbetsmiljöns påverkan på det trycksårsförebyggande arbetet ”Behovet av kunskap och erfarenhet för att förebygga trycksår” och ”Att göra patienter och anhöriga delaktiga”. I resultatet framkom det olika faktorer som påverkar sjuksköterskors tryckårsförebyggande arbete positivt och negativt. Detta innefattar olika organisatoriska faktorer som erfarenheter av tidsbrist, daglig arbetsbelastning, otillräcklig kunskap och utbildning. Ökad kunskap och mer erfarenhet för sjuksköterskorna sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättring av korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och utökad kunskap om trycksår ​​upprätthållare sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tryckårsförebyggande vilket i sin tur minskar onödigt lidande för patienter och uppkomst av tryckår undviks inom vården. I resultatet framkom det olika faktorer som påverkar sjuksköterskors tryckårsförebyggande arbete positivt och negativt. Detta innefattar olika organisatoriska faktorer som erfarenheter av tidsbrist, daglig arbetsbelastning, otillräcklig kunskap och utbildning. Ökad kunskap och mer erfarenhet för sjuksköterskorna sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättring av korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och utökad kunskap om trycksår ​​upprätthållare sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tryckårsförebyggande vilket i sin tur minskar onödigt lidande för patienter och uppkomst av tryckår undviks inom vården. I resultatet framkom det olika faktorer som påverkar sjuksköterskors tryckårsförebyggande arbete positivt och negativt. Detta innefattar olika organisatoriska faktorer som erfarenheter av tidsbrist, daglig arbetsbelastning, otillräcklig kunskap och utbildning. Ökad kunskap och mer erfarenhet för sjuksköterskorna sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättring av korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och utökad kunskap om trycksår ​​upprätthållare sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tryckårsförebyggande vilket i sin tur minskar onödigt lidande för patienter och uppkomst av tryckår undviks inom vården. otillräcklig kunskap och utbildning. Ökad kunskap och mer erfarenhet för sjuksköterskorna sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättring av korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och utökad kunskap om trycksår ​​upprätthållare sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tryckårsförebyggande vilket i sin tur minskar onödigt lidande för patienter och uppkomst av tryckår undviks inom vården. otillräcklig kunskap och utbildning. Ökad kunskap och mer erfarenhet för sjuksköterskorna sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättring av korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och utökad kunskap om trycksår ​​upprätthållare sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tryckårsförebyggande vilket i sin tur minskar onödigt lidande för patienter och uppkomst av tryckår undviks inom vården. / Bakgrund: Trycksår ​​är lokaliserade skador på huden och underliggande vävnad. Patienterna inom vården riskerar att få trycksår ​​när patienterna är sängliggande, förlamade eller har nedsatt känsel. Av den anledningen är det viktigt att sjuksköterskor utvärderar risken för trycksår ​​för patienter med nedsatt rörlighet. Patienter som får trycksår ​​kan få vårdskador som kan orsaka onödigt lidande för patienterna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med trycksårsprevention inom vården. Metod: En allmän litteraturöversikt genom att analysera kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Tre teman framkom: ”Arbetsmiljöns påverkan på trycksårsförebyggande arbete”, ”Behov av kunskap och erfarenhet för att förebygga trycksår” och ”Involvera patienter och anhöriga”. Resultaten visade på olika faktorer som påverkar sjuksköterskors trycksårsförebyggande arbete positivt och negativt. Detta inkluderade organisatoriska faktorer som upplevd tidsbrist, hög arbetsbelastning, otillräcklig kunskap och utbildning. Man fann att ökad kunskap och erfarenhet för sjuksköterskor sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättrad korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och ökad kunskap om trycksår ​​upprätthåller sjuksköterskors erfarenhet av arbetstryckssårsprevention som minskar onödigt lidande för patienter och förekomst av trycksår ​​undviks i vården. och utbildning. Man fann att ökad kunskap och erfarenhet för sjuksköterskor sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättrad korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och ökad kunskap om trycksår ​​upprätthåller sjuksköterskors erfarenhet av arbetstryckssårsprevention som minskar onödigt lidande för patienter och förekomst av trycksår ​​undviks i vården. och utbildning. Man fann att ökad kunskap och erfarenhet för sjuksköterskor sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättrad korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och ökad kunskap om trycksår ​​upprätthåller sjuksköterskors erfarenhet av arbetstryckssårsprevention som minskar onödigt lidande för patienter och förekomst av trycksår ​​undviks i vården.

Bakgrund: Trycksår kan uppstå på hud eller vävnad till följd av tryck eller skjuvning. Detta är ett globalt problem som förekommer inom vården. Trycksår är en vårdskada som orsakar ett onödigt lidande för patienter. Sjuksköterskor är ansvariga för omvårdnaden och ska säkerställa en god vård. Sjuksköterskor ska arbeta förebyggande och reducera lidande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta preventivt mot trycksår.​ Metod: En litteraturöversikt som utformats från elva vetenskapliga artiklar. En artikel innehöll en mixad metod, resten var kvalitativa studier. En tematisk analys har utförts utifrån artiklarnas resultat. Resultat: Litteraturöversikten identifierade tre huvudteman: Kunskapens betydelse, faktorer som hindrar trycksårspreventionen och organisatoriska faktorer i arbetet. Slutsats: I denna litteraturöversikt framkom det att kunskap är en viktig komponent för trycksårsprevention. Kunskapen hos sjuksköterskorna varierade. Hinder från att arbeta preventivt mot trycksår präglades av bristen på resurser samt tidsbrist. Trycksårsprevention bortprioriterades. Ledarskap och tydliga arbetsfördelningar var viktiga komponenter för att förebygga trycksår. / Background: Pressure ulcer can occur on skin or tissue due to pressure or shear. This is a global problem that occurs in health care. Pressure ulcer is a health care injurey that causes unnecessary suffering for patientes. Nurses are responsable for nursing care and must ensure good care. Nurses must work preventivley and reduces the patients suffering. Aim: The aim was to illustrate nurses experiances of working proventively against pressure ulcer. Method: A litterature rewiev that was formed out of eleven scientifiic articles. One article contained a mixed method, the rest were qualitative studies. A thematic analysis has been made based on the results of the articles. Results: This literature review identified three main themes: The importance of knowledge, factors that prevent pressure ulcer prevention and organizational factors at work. Conclusions: Knowledge emerged as an important component for pressure ulcer prevention in this literature review. Nurses knowledge varied. Obstacles from working preventively against pressure ulcer were lack of resourses and lack of time. Pressure ulcer prevention was not prioritized. Leadership and division of work were important components to prevent pressure ulcer.

No description available.

No description available.

Introduktion: Trycksår är en vårdskada som orsakar lidande för patienten och är kostsam för både patienten och samhället. Trots tillgång till evidensbaserade riktlinjer för trycksårsprevention uppkommer trycksår i samband med operationer. Det saknas en sammanställning av perioperativa sjuksköterskors kunskap, attityder och hur de utövar trycksårsprevention. Syfte: Syftet var att sammanställa perioperativa sjuksköterskors kunskaper, attityder och omvårdnadshandlingar relaterat till trycksårsprevention. Metod: En litteraturstudie genomfördes med systematisk sökning i databaserna CINAHL och PubMed. Studier publicerade mellan 2010–2020 inkluderades. Åtta kvantitativa studier inkluderades i litteraturstudien och presenterades som en narrativ sammanställning. Resultat: Resultatet visade att perioperativa sjuksköterskor hade en positiv attityd till trycksårsprevention men det fanns kunskapsluckor inom området, bland annat gällande riskbedömning och förebyggande åtgärder. Mängden utförda adekvata omvårdnadshandlingar varierade. Riskbedömning utfördes inte i stor utsträckning medan dokumentation angående postoperativ hudstatus utfördes ofta. Tidsbrist och problematisk dokumentation upplevdes hindra det preventiva trycksårsarbetet. Konklusion: Perioperativa sjuksköterskor var positivt inställda till trycksårsförebyggande åtgärder, men adekvata omvårdnadshandlingar för att förebygga trycksår utfördes inte i tillräckligt stor utsträckning. Tidsbrist och problematiska dokumentationssystem ansågs utgöra hinder förtrycksårsförebyggande åtgärder. Perioperativa sjuksköterskor kunskap angående trycksårsprevention behöver förbättras. / Introduction: A pressure ulcer is a hospital acquired condition that causes suffering for the patient and are expensive for the patient as well as the community. Despite access to evidence-based pressure ulcer prevention guidelines, pressure ulcers occur during surgery. There is a lack of compilation of perioperative nurses' knowledge, attitudes and how they practice pressure ulcer prevention. Aim: The aim was to compile perioperative nurses' knowledge, attitudes and nursing actions related to pressure ulcer prevention. Method: A literature review was conducted and the databases CINAHL and PubMed were searched for studies. Studies published between 2010–2020 were included. Eight quantitative studies were included in the literature review and narrative synthesis was used to compile the data. Results: The results showed that perioperative nurses had a positive attitude towards pressure ulcer prevention, but there were knowledge gaps in the area, for example regarding risk assessment and preventive measures. The amount of adequate nursing actions performed varied. Risk assessment was not performed to a large extent, while documentation regarding postoperative skin status often was done. Lack of time and problematic documentation were perceived to hinder pressure ulcer prevention. Conclusion: Perioperative nurses were positive about pressure ulcer prevention measures, but adequate nursing actions to prevent pressure ulcers were not performed to a sufficient extent. Lack of time and problematic documentation systems were considered to constitute obstacles to pressure ulcer prevention. Perioperative nurses' knowledge regarding pressure ulcer prevention needs to be improved.

Bakgrund: Trycksår utgjorde en betydande del av vårdskadorna och orsakade stort lidande för patienter. Forskning visade på omvårdnadsåtgärder som kan minska risken för trycksår. Sjuksköterskor ansvarade för att ge patienter en säker vård samt minska lidande. Syfte: Syftet var att deduktivt utifrån Lydia Halls interaktionsteori beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta preventivt mot trycksår. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ design som omfattade tolv vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Dataanalysen grundade sig på Elo & Kyngäs metod från 2008 för kvalitativa innehållsanalyser. Resultat: Trycksårsprevention kan tillämpas utifrån Lyda Halls teori om de tre aspekterna på omvårdnad. Resultatet presenteras utifrån de tre kategorierna care, core, cure. Slutsats: Halls omvårdnadsteori kan tillämpas på sjuksköterskors erfarenhet av trycksårsprevention. Sjuksköterskor, likt Hall, betonar vikten av samverkan mellan yrkesgrupper, patientdelaktighet och komplexiteten som sjuksköterskor ställs inför gällande prioriteringen av medicinsk vård och omvårdnad. Fortsatt forskning: Det finns behov av vidare forskning gällande sjuksköterskors kompetens och engagemang inom trycksårsprevention samt påverkande faktorer. Ytterligare forskning angående vad som möjliggör kvalitativ trycksårsprevention är också nödvändig. / Background: Pressure ulcer was a big part of the care related injuries and created great suffering for patients. Research has shown nursing measures that can reduce the risk of pressure ulcers. Nurses were responsible for providing patients with safe care and reducing suffering. Aim: The aim was to deductively describe, based on Lydia Hall's interaction theory, nurses' experiences of working preventively against pressure ulcers. Method: General literature review with qualitative design including twelve scientific articles from databases PubMed and CINAHL. Data analysis was based on Elo & Kyngä's method from 2008 for qualitative content analyses. Results: Pressure ulcer prevention can be applied based on Lyda Hall's theory of the three aspects of nursing. The result is presented in the three categories care, core, cure. Conclusions: Hall's nursing theory can be applied to nurses' experiences of pressure ulcer prevention. Nurses, like Hall, emphasize importance of interprofessional collaboration, patient participation, and complexity that nurses face regarding prioritization of medical care and nursing. Further research: Further research about nurses’ competence and interest in pressure ulcer prevention and what affects it is needed. Further research about what enables qualitative pressure ulcer prevention is also necessary.

Yes / Heel pressure ulcers can cause pain, reduce mobility, lead to longer hospital stays and in severe cases can lead to sepsis, amputation, and death. Offloading boots are marketed as heel pressure ulcer prevention devices, working by removing pressure to the heel, yet there is little good quality evidence about their clinical effectiveness. Given that evidence is not guiding use of these devices, this study aims to explore, how, when, and why these devices are used in hospital settings. To explore how offloading devices are used to prevent heel pressure ulcers, for whom and in what circumstances. A realist evaluation was undertaken to explore the contexts, mechanisms, and outcomes that might influence how offloading devices are implemented and used in clinical practice for the prevention of heel pressure ulcers in hospitals. Eight Tissue Viability Nurse Specialists from across the UK (England, Wales, and Northern Ireland) were interviewed. Questions sought to elicit whether, and in what ways, initial theories about the use of heel pressure ulcers fitted with interviewee's experiences. Thirteen initial theories were refined into three programme theories about how offloading devices are used by nurses 'proactively' to prevent heel pressure ulcers, 'reactively' to treat and minimise deterioration of early-stage pressure ulcers, and patient factors that influence how these devices are used. Offloading devices were used in clinical practice by all the interviewees. It was viewed that they were not suitable to be used by every patient, at every point in their inpatient journey, nor was it financially viable. However, the interviewees thought that identifying suitable 'at risk' patient groups that can maintain use of the devices could lead to proactive and cost-effective use of the devices. This understanding of the contexts and mechanisms that influence the effective use of offloading devices has implications for clinical practice and design of clinical trials of offloading devices. How, for whom, and in what circumstances do offloading devices work to prevent heel pressure ulcers? Tissue viability nurses' perspectives. / CG conducted this review as part of her PhD at the University of Leeds which was funded by a Charitable Grant from https://leedscares.org/LeedsHospitalsCharity (https://www.leedshospitalscharity. org.uk/) and Smith and Nephew Foundation.

Bakgrund Trycksår är en sårskada i huden som är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Det finns många effektiva åtgärder gällande trycksår som används för att undvika onödigt lidande och vårdskador. Därför behöver sjuksköterskor förbättra förebyggandet och hanteringen av trycksår genom ökad förståelse för sårläkningsprocessen, genom preventiva åtgärder och nutritionsbehandlingar. Syfte Syftet är att undersöka hur effektivt god nutrition är vid läkning av trycksår. Ett sekundärt syfte är att mäta samband mellan nutrition och trycksår. Metod En litteraturöversikt besvarar syftet genom en sammanställning av vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed har använts för att söka artiklar. Resultatet baseras på 17 relevanta artiklar. Nästan alla artiklar som analyserades var kvantitativa, en var kvalitativ med starka kvantitativa drag. Resultat Litteraturöversikten resulterade i fem underrubriker: Användandet av riskbedömningsinstrument, Effekten på kroppens biokemiska mått, Effekter av typen av näringsintag: Peroral, enteral och parenteral, Näring förbättrar sårläkning och Sambandet mellan undernäring och trycksår. Resultatet från denna litteraturöversikt visar att god nutrition är en viktig faktor för att förebygga trycksår men påvisar även att nutrition inte ensamt läker trycksår. Slutsats Näringsinterventioner har en viktig roll för trycksårets läkning. Särskilt lyfts vikten av att undvika undernäring, vilket inte bara är en riskfaktor för trycksår utan medför även negativa hälsoeffekter för patienterna. Slutligen visar resultaten att det behövs en helhetssyn med många olika aspekter för att behandla trycksår. För att bedöma exakt hur nutritionen påverkar trycksår behövs ytterligare forskning. / Background Pressure ulcers is a skin wound, which is commonly occurring within health services, with the severity of wounds varying. There are many effective measures regarding pressure ulcers that are needed to avoid unnecessary suffering and healthcare-related injuries.Therefore, nurses need to improve the prevention and control of pressure ulcers through increased understanding of the wound healing process, through preventative measures and nutritional treatments. Aim The aim is to investigate the effectiveness of good nutrition in healing pressure ulcers. A secondary aim is to measure the connection between nutrition and pressure ulcers. Method A review that answers the aim through a compilation of scientific articles. The databases CINAHL and PubMed were used to search for articles. The result is based on 17 relevant articles. Almost all articles analyzed were quantitative, one was qualitative with strong quantitative traits. Results The reviews resulted in five subheadings: The use of risk assessment instruments, The effects on the body’s biochemical measures, The effect of the type of nutritional intake: Peroral, enteral and parentral, Nutrition improving wound healing and The connection between malnutrition and pressure ulcers. The result of this review shows that good nutrition is an important factor in preventing pressure ulcers but also shows that nutrition cannot on its own heal wounds. Conclusions Nutritional interventions have an important role in the healing of pressure ulcers. In particular, the importance of avoiding malnutrition is highlighted, which is not only a riskfactor but also gives negative health effects for patients. Finally, the results are showing that a holistic view with many aspects is needed to treat pressure ulcers. To determine the exact effects of nutrition on pressure ulcers, more research is needed.