Bakgrund: Allt fler patienter söker sig till primärvården. Detta medför att nya strategier måste utformas för att kunna bedöma patienterna på ett säkert sätt där patienterna hänvisas rätt. Triagering utgör en av sjuksköterskans arbetsuppgifter och kan utföras över telefon men även via öppna mottagningar på vårdcentralerna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av triagering på öppen mottagning inom primärvården. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med 12 sjuksköterskor som arbetar med triagering på öppen mottagning inom primärvården. Kvalitativ innehållsanalys användes för att granska och tolka resultatet. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier vilka benämns; Mötet skapar trygghet, Stor variation ställer stora krav på kunskap, Bred kompetens nödvändigt för att kunna möta patientens krav, Kollegialt stöd – en grundförutsättning samt Stressiga förhållanden. Slutsats: Resultatet indikerar att triagering är en utmanande och komplex arbetsuppgift för sjuksköterskor. För att kunna triagera patientsäkert måste sjuksköterskan besitta bred kompetens genom gedigen kunskap och erfarenhet.

No description available.

<p>ABSTRACT</p><p>The Swedish parliament has ratified the UN “Child convention” and therefore the government must follow it in all questions that involve children. NOBAB: s standard is based on the child convention, and the purpose of the articles in the standard are to strengthen the rights of children and youths who needs professional care because of illness or sickness. During the last years primary care has taken over responsibility from child clinics for a lot of children, but the specific competence of children has not always followed. Therefore has NOBAB during the last three years run the intervention project “Secure children and youths in primary care”. The aim of this study was to describe which experiences primary care professionals have about child competence and about the intervention project. Eight qualitative interviews were made with professionals from two of the primary care centres that took part of the project, and the analyse were made by qualitative content analyse. The result revealed that professionals described different competences that they used to frame security and participation for the children, like pedagogic, social, experienced, formal and organisation competences. But there were also impediments for child competence within those categories. Experiences from the NOBAB-project were mostly positive. The project has improved the environment, new routines have been written, and the knowledge and consciousness about children have increased.</p><p>Key words: Child convention, NOBAB, Participation, Primary care, Professionals, Security</p>

<p>Missnöjet inom vården beror främst på de långa väntetiderna och bristfällig tillgänglighet till vårdcentralerna. Frågan är om det verkligen är mer resurser som är lösningen på problemen eller om intresset istället bör riktas mot de system och ramar som vårdpersonalen har att verka inom? Att använda ett styrmedel som fokuserar på rätt faktorer och inte bara det ekonomiska, kan möjligtvis hjälpa vårdcentralerna att bli mer flexibla, förbättra tillgängligheten och öka kvaliteten på vården.</p><p>I denna uppsats studeras KvaLita Närsjukvård AB (KvaLita NSV), en privat vårdorganisation som driver ett antal vårdcentraler på entreprenad åt landstinget. KvaLita NSV:s ekonomistyrning bedrivs med ett balanserat styrkort som styrmedel. Tanken med balanserat styrkort är att företaget ska ses ur fler perspektiv än enbart det finansiella. Styrkortet ska även koppla ihop den kortsiktiga verksamhetsstyrningen med den långsiktiga visionen och strategin.</p><p>Uppsatsens övergripande syfte är att beskriva KvaLita NSV:s balanserade styrkort och därmed belysa hur en sjukvårdsenhet kan tillämpa modellen. Delsyftet med uppsatsen är att identifiera och jämföra företagsledningens attityder kring styrkortets funktion och fördelar.</p><p>Som metod för insamling av empirisk data användes en kvalitativ fallstudie. Primärdata samlades in genom ostrukturerade intervjuer. Undersökningen är gjord ur ett ledningsperspektiv, där de intervjuade valdes utifrån deras position i företagets ledning.</p><p>Användandet av balanserat styrkort i KvaLita NSV har inte riktigt fått den effekt som ledningen på huvudkontoret önskade. De har inte lyckats förankra konceptet i hela organisationen och uppföljningen har varit bristfällig. Det framkom av undersökningen att det finns en hel del skillnader inom ledningen gällande attityden till styrkortet. Styrkortet måste för att fungera, vara levande i hela organisationen. Om inte ledningen är överens om dess funktion och fördelar är det svårt att övertyga och engagera övriga medarbetare. De intervjuade är dock överens om att balanserat styrkort är rätt styrmedel för verksamheten och att utformningen är bra. KvaLita NSV kommer därför att göra en</p><p>nysatsning i styrkortsarbetet år 2006.</p>

<p>Att arbeta med kulturellt varierad population har visat sig utmanande. Syftet med detta arbete är att undersöka svenska distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av möten med patienter med utomeuropeisk bakgrund samt vilken etisk och/eller kulturell kompetens de anser sig behöva för denna typ av möten och hur den formas. Vidare är syftet att identifiera eventuella etiska dilemman distriktssköterskor ställs inför. Nio distriktssköterskor intervjuades individuellt. Dataanalysen resulterade i fem kategorier: <em>Kommunikation, Kultur, Organisation, Bemötande </em>och<em> Genusskillnader.</em> I resultatet identifieras problem i form av språkbarriärer, anhörigtolkar, dåligt förtroende för distriktssköterskor, svårigheter med tidsbokning, könspreferenser av personalen, ojämnställdhet och känsloladdade möten. Resultatet behandlade även kulturell kompetens, vad det innebär och hur den formas. Studien visar på att distriktssköterskors upplevelser är att det finns problem vid mötena och många problem skulle underlättas med tydligt och flerspråkigt informationsmaterial. Resultatet kan utgöra ett underlag för vidare forskning och kvalitetsutveckling inom området transkulturell omvårdnad.</p>

Att arbeta med kulturellt varierad population har visat sig utmanande. Syftet med detta arbete är att undersöka svenska distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av möten med patienter med utomeuropeisk bakgrund samt vilken etisk och/eller kulturell kompetens de anser sig behöva för denna typ av möten och hur den formas. Vidare är syftet att identifiera eventuella etiska dilemman distriktssköterskor ställs inför. Nio distriktssköterskor intervjuades individuellt. Dataanalysen resulterade i fem kategorier: Kommunikation, Kultur, Organisation, Bemötande och Genusskillnader. I resultatet identifieras problem i form av språkbarriärer, anhörigtolkar, dåligt förtroende för distriktssköterskor, svårigheter med tidsbokning, könspreferenser av personalen, ojämnställdhet och känsloladdade möten. Resultatet behandlade även kulturell kompetens, vad det innebär och hur den formas. Studien visar på att distriktssköterskors upplevelser är att det finns problem vid mötena och många problem skulle underlättas med tydligt och flerspråkigt informationsmaterial. Resultatet kan utgöra ett underlag för vidare forskning och kvalitetsutveckling inom området transkulturell omvårdnad.

No description available.

ABSTRACT The Swedish parliament has ratified the UN “Child convention” and therefore the government must follow it in all questions that involve children. NOBAB: s standard is based on the child convention, and the purpose of the articles in the standard are to strengthen the rights of children and youths who needs professional care because of illness or sickness. During the last years primary care has taken over responsibility from child clinics for a lot of children, but the specific competence of children has not always followed. Therefore has NOBAB during the last three years run the intervention project “Secure children and youths in primary care”. The aim of this study was to describe which experiences primary care professionals have about child competence and about the intervention project. Eight qualitative interviews were made with professionals from two of the primary care centres that took part of the project, and the analyse were made by qualitative content analyse. The result revealed that professionals described different competences that they used to frame security and participation for the children, like pedagogic, social, experienced, formal and organisation competences. But there were also impediments for child competence within those categories. Experiences from the NOBAB-project were mostly positive. The project has improved the environment, new routines have been written, and the knowledge and consciousness about children have increased. Key words: Child convention, NOBAB, Participation, Primary care, Professionals, Security

ABSTRACT Background: The incidence of type 2 diabetes is increasing worldwide. Early intervention in form of medication, advice on self-management and lifestyle changes is necessary to avoid complications. Few Swedish studies are made on the diabetes nurse’s views on promotion of self- management. Purpose: To examine the diabetes specialist nurse’s experience of promoting self-management to patients with type 2 diabetes in primary care.   Method: A qualitative explorative study where eight diabetes nurses were interviewed. The interview guide consisted of semistructed questions concerning the promotion of self-management. Results: The diabetes nurse’s role in promoting patient self-management is significant, if resources are available in the form of adequate time for the patient and good team work. Best results are achieved when the diabetes nurse serves as a good coach by; building mutual trust, giving support and commitment, maintaining the exchange of knowledge through regular two-way communication and by being available. Organisational hold backs constitute a bottleneck for promotion of self-care. They are characterized by; limited resources which compel unsatisfactory priorities, political control by “Vårdvalet” and lack of diabetes teams.  Limitations of the patient may work against self-management by patient denial of the disease or physical limitations that complicate physical activity. Conclusion: Sufficient resources are required so that the diabetes nurse can conduct good diabetes care in accordance with the National Board guidelines. Key words:  type 2 diabetes, primary care, diabetes specialist nurse, self-management, patient education

Missnöjet inom vården beror främst på de långa väntetiderna och bristfällig tillgänglighet till vårdcentralerna. Frågan är om det verkligen är mer resurser som är lösningen på problemen eller om intresset istället bör riktas mot de system och ramar som vårdpersonalen har att verka inom? Att använda ett styrmedel som fokuserar på rätt faktorer och inte bara det ekonomiska, kan möjligtvis hjälpa vårdcentralerna att bli mer flexibla, förbättra tillgängligheten och öka kvaliteten på vården. I denna uppsats studeras KvaLita Närsjukvård AB (KvaLita NSV), en privat vårdorganisation som driver ett antal vårdcentraler på entreprenad åt landstinget. KvaLita NSV:s ekonomistyrning bedrivs med ett balanserat styrkort som styrmedel. Tanken med balanserat styrkort är att företaget ska ses ur fler perspektiv än enbart det finansiella. Styrkortet ska även koppla ihop den kortsiktiga verksamhetsstyrningen med den långsiktiga visionen och strategin. Uppsatsens övergripande syfte är att beskriva KvaLita NSV:s balanserade styrkort och därmed belysa hur en sjukvårdsenhet kan tillämpa modellen. Delsyftet med uppsatsen är att identifiera och jämföra företagsledningens attityder kring styrkortets funktion och fördelar. Som metod för insamling av empirisk data användes en kvalitativ fallstudie. Primärdata samlades in genom ostrukturerade intervjuer. Undersökningen är gjord ur ett ledningsperspektiv, där de intervjuade valdes utifrån deras position i företagets ledning. Användandet av balanserat styrkort i KvaLita NSV har inte riktigt fått den effekt som ledningen på huvudkontoret önskade. De har inte lyckats förankra konceptet i hela organisationen och uppföljningen har varit bristfällig. Det framkom av undersökningen att det finns en hel del skillnader inom ledningen gällande attityden till styrkortet. Styrkortet måste för att fungera, vara levande i hela organisationen. Om inte ledningen är överens om dess funktion och fördelar är det svårt att övertyga och engagera övriga medarbetare. De intervjuade är dock överens om att balanserat styrkort är rätt styrmedel för verksamheten och att utformningen är bra. KvaLita NSV kommer därför att göra en nysatsning i styrkortsarbetet år 2006.