Cooperation between public and private actors are becoming more common and it means that the public sphere is organized differently than before. The new form of control is carried out through horizontal relationships, as a result governance. A form of governance is the PPP (private-public partnership), which involves public and private actors getting together to solve problems. In order to explain the relation between PPP and Elster triangle dilemma I have chosen to make an empirical case study of the development Strängnäs Business Park (SBP) in Strängnäs. I have studied three high-ranking roles involved in the project. I have used a theoretical interpretation and the starting point of the essay has been the interviews and SBP development plan. The study is based on two issues that is to understand how the different actors understand the partnership and what relationships they have to Elster three requirements (democracy, efficiency and the constitution). The results of the study show that the different actors have diverse interpretations of what a partnership is and who the partners are. The result also shows that SBP today work more with efficiency than democracy and the rule of law.   Keywords: Governance, partnership, public-private partnership (PPP), constitutional, efficiency, democracy

<p>I denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt – rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt – privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället. Dessa är den materialistiska (biologistiska) världsbilden, den humanistiska världsbilden och de religiösa världsbilder som menar att det finns ett ändamål ett objektivt syfte med livet och världen – en teleologisk förklaring.</p><p>Den grupp av elever som är i särskilt fokus är de elever som har religiösa uppfattningar och världsbilder, eller ontologier och dessa elevers rätt till politisk jämlikhet. Denna elevproblematik har jag konkretiserat genom att förankra det teoretiskt grundade huvudsyftet, detta som är att problematisera det deliberativa samtalet, i en specifik fråga i ett delsyfte. Detta delsyftes fråga är problematiken rörande relevansen om kreationism och teorier om Intelligent design (ID) ska kunna få finnas med i skolans undervisning jämsides med evolutionsläran.</p><p>Fem centrala texter om det deliberativa samtalet av Tomas Englund och Klas Roth har undersökts med avseende på huvudsyftet och jämförts med Jürgen Habermas deliberativa demokratimodell. Samma frågor utifrån tolkningsföreträden, kommunikativ rationalitet och offentligt-privat, som ställts till dessa texter har även ställts i delsyftet till en rapport från Europarådet som behandlar farorna med kreationism i utbildningen.</p><p>Resultaten av denna undersökning visar dels att det deliberativa samtalets centrala punkt är allas rätt till giltighetsprövning av det som var och en finner lämpligt samt att denna giltighets-prövning ska ske i skolan som ett offentligt rum och att detta teoretiskt kan öppna upp den politiska gemenskapen för elever med religiösa uppfattningar typ kreationism. Men under premissen att alla sekulära och scientistiska (= vetenskapstroende) tolkningsföreträden då bör undvikas. Dels så visar också undersökningen att rapporten från Europarådet inte överensstämmer med detta krav på giltighetsprövning när det gäller sakfrågan evolution visavi kreationism/ID. Men att det deliberativa samtalet som teoretisk idé och den vetenskapstroende åskådning som genomsyrar Europarådsrapporten har en gemensam utgångspunkt – dikotomin offentligt-privat. Ett förhållande som leder till att det sekulära i hög grad skulle kunna förbli oproblematiserat. Undersökningen visar också utifrån refererad forskning att denna dikotomi teoretiskt skulle kunna relativiseras från ett deliberativt perspektiv och öppnas för elevers privata sfär och på det sättet kunna ge dem en jämlik plats i skolans offentliga rum.</p><p>Utifrån dessa resultat har en teoretisk modell konstruerats med avsikt att bryta upp denna dikotomi och ge elever med religiösa perspektiv samma politiska rätt som elever med sekulära perspektiv till att giltighetspröva sina och andras argument och uppfattningar. Genom detta skulle det deliberativa samtalet teoretiskt kunna ge en lika politiskt jämlikhet för alla under premissen att inga uppfattningar får skyddas av några uppställda reservatsgränser av religiösa eller sekulära skäl. Detta innebär att inga fundamentalistiska tolkningsprivilegier från något håll får förekomma.</p><p>Som alternativ gräns till dikotomin offentligt-privat så formulerades ett demokratiskt minimikriterie för deliberativt godkänd difference. Kriterier som på människovärdets grund och utifrån tolerant anda, skillnadens solidaritet, öppnar för både mångfald i diversity och difference.</p>

I denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt – rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt – privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället. Dessa är den materialistiska (biologistiska) världsbilden, den humanistiska världsbilden och de religiösa världsbilder som menar att det finns ett ändamål ett objektivt syfte med livet och världen – en teleologisk förklaring. Den grupp av elever som är i särskilt fokus är de elever som har religiösa uppfattningar och världsbilder, eller ontologier och dessa elevers rätt till politisk jämlikhet. Denna elevproblematik har jag konkretiserat genom att förankra det teoretiskt grundade huvudsyftet, detta som är att problematisera det deliberativa samtalet, i en specifik fråga i ett delsyfte. Detta delsyftes fråga är problematiken rörande relevansen om kreationism och teorier om Intelligent design (ID) ska kunna få finnas med i skolans undervisning jämsides med evolutionsläran. Fem centrala texter om det deliberativa samtalet av Tomas Englund och Klas Roth har undersökts med avseende på huvudsyftet och jämförts med Jürgen Habermas deliberativa demokratimodell. Samma frågor utifrån tolkningsföreträden, kommunikativ rationalitet och offentligt-privat, som ställts till dessa texter har även ställts i delsyftet till en rapport från Europarådet som behandlar farorna med kreationism i utbildningen. Resultaten av denna undersökning visar dels att det deliberativa samtalets centrala punkt är allas rätt till giltighetsprövning av det som var och en finner lämpligt samt att denna giltighets-prövning ska ske i skolan som ett offentligt rum och att detta teoretiskt kan öppna upp den politiska gemenskapen för elever med religiösa uppfattningar typ kreationism. Men under premissen att alla sekulära och scientistiska (= vetenskapstroende) tolkningsföreträden då bör undvikas. Dels så visar också undersökningen att rapporten från Europarådet inte överensstämmer med detta krav på giltighetsprövning när det gäller sakfrågan evolution visavi kreationism/ID. Men att det deliberativa samtalet som teoretisk idé och den vetenskapstroende åskådning som genomsyrar Europarådsrapporten har en gemensam utgångspunkt – dikotomin offentligt-privat. Ett förhållande som leder till att det sekulära i hög grad skulle kunna förbli oproblematiserat. Undersökningen visar också utifrån refererad forskning att denna dikotomi teoretiskt skulle kunna relativiseras från ett deliberativt perspektiv och öppnas för elevers privata sfär och på det sättet kunna ge dem en jämlik plats i skolans offentliga rum. Utifrån dessa resultat har en teoretisk modell konstruerats med avsikt att bryta upp denna dikotomi och ge elever med religiösa perspektiv samma politiska rätt som elever med sekulära perspektiv till att giltighetspröva sina och andras argument och uppfattningar. Genom detta skulle det deliberativa samtalet teoretiskt kunna ge en lika politiskt jämlikhet för alla under premissen att inga uppfattningar får skyddas av några uppställda reservatsgränser av religiösa eller sekulära skäl. Detta innebär att inga fundamentalistiska tolkningsprivilegier från något håll får förekomma. Som alternativ gräns till dikotomin offentligt-privat så formulerades ett demokratiskt minimikriterie för deliberativt godkänd difference. Kriterier som på människovärdets grund och utifrån tolerant anda, skillnadens solidaritet, öppnar för både mångfald i diversity och difference.

Instead of asking why governments in developing countries are not doing what (Western) governments can (or at least in the past could) be expected to do we may need to ask the questions of how governance empirically is provided and by whom. While the involvement of non-public actors within processes of governance is far from new, the increased interest in social entrepreneurship, both as a practice and scholarly, is. The aim of the present study has been to explore and describe the interface between social entrepreneurship and governance within regions of India. The study has been inspired by a case study research design, including a set of qualitative methods: A generated sampling frame has facilitated the selection of analytical units; The collection of data has been conducted by semi-structured interviews; The data has been analyzed by a comparative approach. Based on a broad analytical governance framework provided by Kooiman et al (2005a) three research questions have guided the analysis: 1. What arguments are provided by the examined social entrepreneurs for their intentional action? 2. May action taken by the social entrepreneurs in this study be understood as an expression of hierarchical governance, self-governance and/or co-governance, and if so, how? 3. How may action taken by the social entrepreneurs in this study be related to first-order governance (day-to-day problem-solving and opportunity creation), second-order governance (institutions) and/or third-order governance (principles)? The result of the study reveals how the action taken by the studied social entrepreneurs interface with several aspects of governance. The arguments presented for intentional action, related to the provision of collective goods to marginalized citizens, may be understood in relation to two themes: perceived government failures (as well as failures by traditional NGOs) and the self-perception of being “value-driven”. The data reveals strands of hierarchical-, self- and co-governance. The studied social entrepreneurs are understood to contribute to first-order governance. Their action is further suggested to be challenging existing institutions in the long-run and perhaps also dominating principles guiding the “governance of governance”.

Byggnaden utgör resurs för ett kluster av gymnasieskolor i och omkring Slakthusområdet i södra Stockholm. Dess program innehåller relativt kontrasterande funktioner, från bibliotek och blackbox till grupprum och kontor. För att byggnaden ska kunna användas tryggt av olika grupper och samtidigt vara tillgänglig för allmänheten har den organiserats, både vertikalt och i plan, med glidande övergångar mellan exponerad offentlighet och slutet privat. I och med den aktuella tomtens djup och programmets ytkrav blir ljus en viktig parameter. Självstabiliserande glasprofilpartier används runtom, ömsom med isolerande, translucenta ilägg, och ömsom som klart glas. Decken runt kärnan utgör en visuellt stimulerande miljö med utsikt, alternativt filtrerat ljus och exponerade bjälklag. Holedeckelement möjliggör bärning i flera riktningar tillsammans med inpassning av installationer och god materialekonomi. De mindre rummen och vrårna som blir allt mer förekommande med byggnadens höjd erbjuder möjlighet för gymnasieelever och eventuella andra användare att hitta sina favoritplatser och göra byggnaden till sin egen. / The building is a resource centre for a cluster of upper secondary schools in and around the Slaughterhouse area in southern Stockholm. Its program contains relatively contrasting features, from a library and blackbox to group rooms and offices. In order for the building to securely support different user groups while being accessible to the public, it has been organized, vertically and in plan, with gradual transitions between exposed public and private spaces. With the depth of the current plot and the surface area of ​​the application, light becomes an important parameter. Self-stabilizing glass profiles are used around the buildings perimeter, both with insulating, translucent inserts, and as clear glass. The decks around the core constitute a visually stimulating environment with views, alternatively filtered light and exposed waffle slabs. These Holedeck elements enables multi-directional loadbearing along with fitting of installations and good material economy. The smaller rooms and shelterd corners that become increasingly occuring with the buildings height, offer the opportunity for high school students, and other users, to find their favorite places and make the building their own.