No / The male breadwinner model, which dominated both policy assumptions and social ideals in the post-war welfare state, is increasingly being supplanted by an adult worker family model. In this new model, both men and women are assumed to be primarily workers in the labour market, who as fathers and mothers pool their earned income in supporting children. In this article we assess this assumption. First, we examine the gendered moral rationalities of particular social groups of partnered mothers, defined in terms of class, conventionality, ethnicity and sexuality, about how mothering is combined with paid work, and how time and labour is allocated with their partners. Second, in the light of this empirical research, we examine three leading approaches to understanding change and decision making in families - new household economics, individualization in late modernity, and `post-modern moral negotiation'. We conclude that both the empirical and theoretical assumptions of the adult worker model are severely limited.

Based on grounded theory and thematic analysis of 70 in-depth interviews conducted over 32 months (from November 2007 to June 2010) with domain scientists, computational technologists, supercomputer center administrators, program officers at the National Science Foundation, social scientists, policy analysts, and industry experts, this dissertation explores the rationalities behind initial adoption of cyberinfrastructure for e-science in the early 21st century U.S. This dissertation begins with Research Question 1 (i.e., how does cyberinfrastructure's nature influence its adoption process in early 21st century U.S.?) and identifying four areas of challenging conditions to reveal a lack of trialability/observability (due to the participatory/bespoke nature), a lack of simplicity (due to the meta/complex characteristic), a lack of perceived compatibility (due to the disruptive/revolutionary quality), and a lack of full control (due to the community/network property). Then analysis for Research Question 2 (i.e., what are the rationalities that drive cyberinfrastructure adoption in early 21st century U.S.?) suggests that there are three primary driving rationalities behind adoption. First, the adoption of cyberinfrastructure as a meta-platform of interrelated technologies is driven by the perceived need for computational power, massive storage, multi-scale integration, and distributed collaboration. Second, the adoption of cyberinfrastructure as an organizational/behavioral practice is driven by its relative advantages to produce quantitative and/or qualitative benefits that increase the possibility of major publications and scientific reputations. Third, the adoption of cyberinfrastructure as a new approach to science is driven and maintained by shared visions held by scientists, technologists, professional networks, and scientific communities. Findings suggests that initial adoption by pioneering users was driven by the logic of quantitative and qualitative benefits derived from optimizing cyberinfrastructure resources to enable breakthrough science and the vision of what is possible for the entire scientific community. The logic was sufficient to drive initial adoption despite the challenging conditions that reveal the socio-technical barriers and risky time-investment. Findings also suggest that rationalization is a structuration process, which is sustained by micro individual actions and governed by macro community norms simultaneously. Based on Browning’s (1992) framework of organizational communication, I argue that cyberinfrastructure adoption in the early 21st century lies at the intersection of technical rationalities (i.e., perceived needs, relative advantages, and shared visions) and narrative rationalities (i.e., trialability, observability/communicability, simplicity, perceived compatibility, and full control). / text

<p>Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor – ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete. Studien bygger på sju djupintervjuer med ensamstående småbarnsmammor samt skriftliga svar på intervjuguiden från en respondent. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utgick från fyra olika hypoteser som sedan prövats via det empiriska materialet.</p><p> </p><p>Denna studie visar att ensamstående småbarnsmammor inte har har råd att deltidsarbeta, olikt sammanboende småbarnsmammor. För merparten av dem som valt att arbeta deltid har ekonomin styrt deltidens omfattning.  Merparten av kvinnorna ville dock gå ner i arbetstid för att få mer tid till barnen. Skälet till att de ensamstående småbarnmammorna jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor har således en tydlig koppling till ekonomiska incitament men i enlighet med teorin om ”gendered moral rationalities” synes de vara underordnade rådande samhällsnormer. Dessa normer skapar ett tryck på kvinnorna att spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Studien visar även att ensamstående småbarnsmammor har större möjlighet och makt att själva bestämma att satsa på sin karriär/förvärvsarbete än sammanboende småbarnsmammor. Flera av kvinnorna sade sig uppleva att de har större makt över sina liv nu, då de inte behöver anpassa sig efter någon annan vuxen i hushållet, jämfört med när de levde ihop med barnens pappa. Vad som även framkommit i studien är att det verkar finnas ett orsakssamband mellan den flexibilitet som arbetsgivarna tillhandahåller och möjligheten för kvinnorna att satsa på karriär/förvärvsarbete. Förutom att majoriteten av kvinnorna har flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid så har de olika överenskommelser med arbetsgivarna hur de förlägger sitt arbete vilket möjliggör en ökad andel timmar i förvärvsarbete. Dessa överenskommelser synes individuella och anpassade efter kvinnornas livssituation som ensamstående mammor.</p>

<p>Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor – ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete. Studien bygger på sju djupintervjuer med ensamstående småbarnsmammor samt skriftliga svar på intervjuguiden från en respondent. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utgick från fyra olika hypoteser som sedan prövats via det empiriska materialet. 　　</p><p>Denna studie visar att ensamstående småbarnsmammor inte har har råd att deltidsarbeta, olikt sammanboende småbarnsmammor. För merparten av dem som valt att arbeta deltid har ekonomin styrt deltidens omfattning. Merparten av kvinnorna ville dock gå ner i arbetstid för att få mer tid till barnen. Skälet till att de ensamstående småbarnmammorna jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor har således en tydlig koppling till ekonomiska incitament men i enlighet med teorin om "gendered moral rationalities" synes de vara underordnade rådande samhällsnormer. Dessa normer skapar ett tryck på kvinnorna att spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Studien visar även att ensamstående småbarnsmammor har större möjlighet och makt att själva bestämma att satsa på sin karriär/förvärvsarbete än sammanboende småbarnsmammor. Flera av kvinnorna sade sig uppleva att de har större makt över sina liv nu, då de inte behöver anpassa sig efter någon annan vuxen i hushållet, jämfört med när de levde ihop med barnens pappa. Vad som även framkommit i studien är att det verkar finnas ett orsakssamband mellan den flexibilitet som arbetsgivarna tillhandahåller och möjligheten för kvinnorna att satsa på karriär/förvärvsarbete. Förutom att majoriteten av kvinnorna har flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid så har de olika överenskommelser med arbetsgivarna hur de förlägger sitt arbete vilket möjliggör en ökad andel timmar i förvärvsarbete. Dessa överenskommelser synes individuella och anpassade efter kvinnornas livssituation som ensamstående mammor.</p><p> </p>

<p>Domfors, Lars-Åke (2000): Döfstumlärare – specialpedagog – lärare för döva och hörselskadade. En lärarutbildnings innehåll och rationalitetsförskjutningar</p><p> (Teacher of the Deaf-Mute – Teacher of Special Education – Teacher of the Deaf and Hard of Hearing. The Content and Rationality Changes of a Teacher Education Program).</p><p>Örebro Studies in Education 1, 304 pp. Örebro ISBN 91-7668-252-8.</p><p>This dissertation is a study of some aspects of Teachers of the Deaf (ToD) education programs using the theoretical perspectives of symbolic interactionism and concepts of rationalitites. Changes in Swedish ToD teacher education from 1873 to the 1990s are examined through the text analysis of documents such as government regulations and syllabi and other texts such as education journals. It is argued that, parallel with the dominant rationality of the period, strands of other rationalities are to be found. In an ongoing struggle for power, one dominant rationality is challenged and gradually replaced by another. The research indicates the dominance of a patriarchal values-rationality in the decades following 1873, an instrumentaltechnical rationality during the 1930s to the 1960s and a communicative rationality from the 1970s.</p><p>Research was carried out at the National Upper Secondary School for the Deaf and Hard of Hearing in order to understand what characterizes Deaf education and the ToDs’ work, and what kind of professional skills are therefore required. The research was based on teacher interviews, student questionnaires and teaching observations in classes. Learning processes within a ToD teacher education course, as perceived by ToD students, are analysed by a study of written reflections, seminar observations and transcipts from tape-recorded seminars. ToD teacher education programs at universities in Washington D.C. and Edinburgh are also analysed.</p><p>A model for ToD education is discussed. It is argued that even if the dimension of essentialism stressing ToD basic skills and knowledge is important, the main theories for understanding the ToD education process are communicative rationality and interactionism. </p><p>It is further argued that, at societal level, the dominance of different rationalities implies different meanings of the ToD socialisation process, mediated through different historical and cultural contexts.</p><p><i>Keywords:</i> Teacher of the Deaf, educational history, research on teacher education, rationalities, symbolic interactionism.</p><p><i>Lars-Åke Domfors, Department of Education, Örebro University,</i></p><p><i>SE-701 82 Örebro, Sweden</i></p>

Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor – ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete. Studien bygger på sju djupintervjuer med ensamstående småbarnsmammor samt skriftliga svar på intervjuguiden från en respondent. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utgick från fyra olika hypoteser som sedan prövats via det empiriska materialet. 　　 Denna studie visar att ensamstående småbarnsmammor inte har har råd att deltidsarbeta, olikt sammanboende småbarnsmammor. För merparten av dem som valt att arbeta deltid har ekonomin styrt deltidens omfattning. Merparten av kvinnorna ville dock gå ner i arbetstid för att få mer tid till barnen. Skälet till att de ensamstående småbarnmammorna jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor har således en tydlig koppling till ekonomiska incitament men i enlighet med teorin om "gendered moral rationalities" synes de vara underordnade rådande samhällsnormer. Dessa normer skapar ett tryck på kvinnorna att spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Studien visar även att ensamstående småbarnsmammor har större möjlighet och makt att själva bestämma att satsa på sin karriär/förvärvsarbete än sammanboende småbarnsmammor. Flera av kvinnorna sade sig uppleva att de har större makt över sina liv nu, då de inte behöver anpassa sig efter någon annan vuxen i hushållet, jämfört med när de levde ihop med barnens pappa. Vad som även framkommit i studien är att det verkar finnas ett orsakssamband mellan den flexibilitet som arbetsgivarna tillhandahåller och möjligheten för kvinnorna att satsa på karriär/förvärvsarbete. Förutom att majoriteten av kvinnorna har flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid så har de olika överenskommelser med arbetsgivarna hur de förlägger sitt arbete vilket möjliggör en ökad andel timmar i förvärvsarbete. Dessa överenskommelser synes individuella och anpassade efter kvinnornas livssituation som ensamstående mammor.

Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor – ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete. Studien bygger på sju djupintervjuer med ensamstående småbarnsmammor samt skriftliga svar på intervjuguiden från en respondent. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utgick från fyra olika hypoteser som sedan prövats via det empiriska materialet.   Denna studie visar att ensamstående småbarnsmammor inte har har råd att deltidsarbeta, olikt sammanboende småbarnsmammor. För merparten av dem som valt att arbeta deltid har ekonomin styrt deltidens omfattning.  Merparten av kvinnorna ville dock gå ner i arbetstid för att få mer tid till barnen. Skälet till att de ensamstående småbarnmammorna jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor har således en tydlig koppling till ekonomiska incitament men i enlighet med teorin om ”gendered moral rationalities” synes de vara underordnade rådande samhällsnormer. Dessa normer skapar ett tryck på kvinnorna att spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Studien visar även att ensamstående småbarnsmammor har större möjlighet och makt att själva bestämma att satsa på sin karriär/förvärvsarbete än sammanboende småbarnsmammor. Flera av kvinnorna sade sig uppleva att de har större makt över sina liv nu, då de inte behöver anpassa sig efter någon annan vuxen i hushållet, jämfört med när de levde ihop med barnens pappa. Vad som även framkommit i studien är att det verkar finnas ett orsakssamband mellan den flexibilitet som arbetsgivarna tillhandahåller och möjligheten för kvinnorna att satsa på karriär/förvärvsarbete. Förutom att majoriteten av kvinnorna har flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid så har de olika överenskommelser med arbetsgivarna hur de förlägger sitt arbete vilket möjliggör en ökad andel timmar i förvärvsarbete. Dessa överenskommelser synes individuella och anpassade efter kvinnornas livssituation som ensamstående mammor.

(Teacher of the Deaf-Mute – Teacher of Special Education – Teacher of the Deaf and Hard of Hearing. The Content and Rationality Changes of a Teacher Education Program). This dissertation is a study of some aspects of Teachers of the Deaf (ToD) education programs using the theoretical perspectives of symbolic interactionism and concepts of rationalitites. Changes in Swedish ToD teacher education from 1873 to the 1990s are examined through the text analysis of documents such as government regulations and syllabi and other texts such as education journals. It is argued that, parallel with the dominant rationality of the period, strands of other rationalities are to be found. In an ongoing struggle for power, one dominant rationality is challenged and gradually replaced by another. The research indicates the dominance of a patriarchal values-rationality in the decades following 1873, an instrumentaltechnical rationality during the 1930s to the 1960s and a communicative rationality from the 1970s. Research was carried out at the National Upper Secondary School for the Deaf and Hard of Hearing in order to understand what characterizes Deaf education and the ToDs’ work, and what kind of professional skills are therefore required. The research was based on teacher interviews, student questionnaires and teaching observations in classes. Learning processes within a ToD teacher education course, as perceived by ToD students, are analysed by a study of written reflections, seminar observations and transcipts from tape-recorded seminars. ToD teacher education programs at universities in Washington D.C. and Edinburgh are also analysed. A model for ToD education is discussed. It is argued that even if the dimension of essentialism stressing ToD basic skills and knowledge is important, the main theories for understanding the ToD education process are communicative rationality and interactionism. It is further argued that, at societal level, the dominance of different rationalities implies different meanings of the ToD socialisation process, mediated through different historical and cultural contexts.

En 1967, dans la revue Diogène, Roger Caillois écrivit un article sur le prestige et les problèmes du rêve. Il écrivit que, par le passé, dans un monde qui lui accordait un crédit démesuré, il y avait une correspondance entre le rêve et le sentiment quotidien que tout, même les choses les plus intimes, peut être éprouvé en commun. Mais l’intuition que plusieurs rêves se vérifient ou se contrôlent mutuellement était une manière de civiliser le rêve. Inversement, aujourd’hui, dans un monde où il n’est plus une source de pouvoir politique, où il ne constitue plus un témoignage authentique, considéré comme un phénomène étanche, rétif à tout partage, dont le rêveur seul peut se souvenir, le rêve porte cette nostalgie communautaire. La même année, Roger Bastide réfléchit à ce que serait une sociologie du rêve, une étude du rêve comme phénomène social. Il pensait que la sociologie ne s’intéressait qu’à l’homme éveillé, comme si l’homme endormi était un homme mort. Il se demandait si la sociologie pouvait ignorer cet homme couché et rêvant. Cette thèse se propose de penser le quotidien à partir de l’intuition de Roger Caillois, qui cherche moins à penser l’homme couché et rêvant que l’homme debout, dans son quotidien, son travail, sa famille, son rapport aux objets de tous les jours, empreinte à ce tiers de sa vie où il dort. Il ne s’agit cependant pas de faire l’interprétation de rêves, ou d’en tirer les contenus latents. Leur contenu n’est pas le terrain de cette thèse. Chaque fois, la visée est de savoir comment le rêve est-il vécu en tant que mythe, c’est-à-dire dans quelle mesure l’attention que le rêveur a prêtée à la structure étrange du rêve, ou à son contenu, a influencé sa relation à la communauté ; comment le phénomène du rêve est-il utilisé comme clef de lecture pour donner du sens à la quotidienneté de l’homme au sein de la société. En un mot : comment le rêve se déverse et contamine le réel. La magie et la métaphore seraient deux expressions de la manière dont le rêve se répand dans la vie quotidienne. La magie, comme lecture sociale des phénomènes dans lesquels la cause est sans relation apparente à la conséquence, cependant que les phénomènes étudiés ont une efficace propre : cette relation sans cause et qui pourtant rassemble deux termes distincts du paysage est l’un des fondements essentiels de la pensée symbolique. La métaphore, enfin, qui est l’expression littéraire et linguistique où deux symboles que rien de connecte cohabitent néanmoins harmonieusement, une stratégie de discours par laquelle le langage se dépouille de sa fonction de description directe pour accéder au niveau mythique. Cela est une proposition : alimenter une sociologie de l’homme éveillé, comme voulait l’appeler Bastide, qui ne rechigne pas à voir que « les états crépusculaires » et « la moitié obscure et sombre de l’homme prolongent le social », une sociologie qui ne peine pas à accepter que nombre des moteurs qui président aux comportement des sociétés humaines trouvent leur source dans les mêmes logiques saltatoires, ou acausales, en toutes les manières dénuées du lignage et des filiations déterministes, que l’on retrouve dans le rêve, dans la magie et dans la métaphore. Une sociologie qui s’autorise à penser que le lien social visible, quotidien, structurant des civilisations, puisse être atteint par une transformation profonde de la manière dont nous envisageons le lien en général. Une sociologie qui se propose de questionner l’inconséquence de l’invisible. / In 1967, in the review Diogène, Roger Caillois wrote an article on the prestige and the problems of dreams. He wrote that, in the past, in a world where dreams had excessive credit, there was a connection between the act of dreaming and the everyday feeling that all things, even intimate ones, could be experienced collectively. Yet, quite ironically, the intuition that dreams could cross-verify, or control one another, acted as a way to civilise them. Conversely, nowadays, in a world where they are no longer source of political power, where they can’t be taken as authentic testimonies, where they are considered impervious phenomena, reticent to be shared, dreams carry a sort of community nostalgia. On the same year, Roger Bastide gave a thought about what a sociology of dreams would be. A study of dreams as social phenomena. He thought that sociology had only interest for the awaken Man, as if the Man asleep were a dead man. He wondered how sociology could ignore this lying, dreaming man. The present thesis offers a framework to think the everyday life through this intuition of Roger Caillois. Consider Men in society not as occasional lying, dreaming bodies. But look at the structures of work, family, and the realm of objects throughout the ways this third of our life we spend sleeping affect them. The interpretation of dreams is not the subject of this thesis, nor is the “latent contents” they might hold. Our purpose is to find out how dreams are experienced and lived as myths. That is to wonder: to which extend the attention given by the dreamer to the weird structure of his dreams, or to its content, have positively influenced his relationship to the community. How does the phenomenon of dreaming can be used as a key to read and make sense out of the everyday life of Men in society. In a word: how dreams overflow and contaminate reality. Magic and the metaphors could be two expressions of this contamination. Magic as a social interpretation of phenomena in which causes remain in seemingly decorrelation with their consequences, whereas the studied phenomena have an effectiveness of their own. This relationship without determinism which yet connect two distinct terms is an essential core of symbolical thinking. The metaphor, finally, the literary and linguistic expression where two symbols that nothing links, nevertheless cohabit harmoniously. A strategy of discourse through which language strips of of its descriptive function, to reach a mythical aspect. This would be the thesis: contribute to a sociology of the awaken Man, as Bastide wanted to call it. A human science which wouldn’t turn its back to the fact that “twilight states of mind” and “an obscure, sombre, half of Man extends the social life”. A sociology that wouldn’t disregard the many drivers of humain societies relying on saltatory logics, indirect causality, and all the human ways escaping determinism, all of which could be found in dreams magic and the metaphor. A sociology which would consider that the invisible, everyday link that structures civilisations, could benefit from an inquiry on the very way we think of the social link in general. A sociology which would question the inconsequence of what is not visible.

O tema desta dissertação é o estudo das interações entre os sujeitos sociais e as políticas públicas, tendo como referência empírica os agricultores familiares tradicionais e sua apropriação do Plano Brasil Sem Miséria (PBSM). O principal objetivo foi compreender a relação entre as distintas racionalidades e os modos de vida ou experiências de agricultores tradicionais e o Plano Brasil Sem Miséria – Projeto Fomento. Para tanto foram investigadas a formação histórica dos agricultores tradicionais no Brasil e no Rio Grande do Sul e a trajetória das políticas públicas e sociais brasileiras a partir da década de 1990. Optou-se pelo método qualitativo e os instrumentos de coleta de dados primários foram entrevistas semi-estruturadas, individuais e coletivas e como fontes secundárias, documentos e obras publicadas sobre os municípios pesquisados. A pesquisa foi realizada nos municípios de Dom Feliciano, Itati e Lajeado do Bugre, Rio Grande do Sul, Brasil. As entrevistas foram realizadas com famílias beneficiárias do Plano Brasil Sem Miséria e técnicos da Emater/RS. Para o desenvolvimento deste estudo mobilizou-se os conceitos de racionalidade e modos de vida. Observou-se que produção para o autoconsumo ocupa lugar privilegiado na racionalidade dos agricultores tradicionais. A política pública foi adaptada pelos agricultores readequando-a a suas expectativas e demandas imediatas, não necessariamente geradoras de transformação de seu modo de vida e da sociedade em que vivem. Os agricultores elaboram estratégias de apropriação da política orientados pela racionalidade do risco mínimo, tendo como objetivo o fortalecimento do seu modo de vida. Os resultados indicam que as condutas e os comportamentos dos agricultores podem estar associados a opção por um modo vida com características mais próximas às tradicionais. / The theme of this dissertation is the study of the interactions between social subjects and public policies, having as an empirical reference the traditional family farmers and their appropriation of the Brazil Without Poverty Plan (PBSM). The main objective was to understand the relationship between the different rationalities and the ways of life or experiences of traditional family farmers and the Brazil Without Poverty Plan – Fomento Project. For this, has been investigated the historical formation of traditional farmers in Brazil and Rio Grande do Sul and the trajectory of Brazilian public and social policies from the 1990s. The qualitative method was chosen and the primary data collection instruments were interviews semi-structured, individual and collective, and as secondary dataset, documents and published works about the municipalities surveyed. The research was carried out in the municipalities of Dom Feliciano, Itati and Lajeado do Bugre, Rio Grande do Sul, Brazil. The interviews were carried out with beneficiary families of the Brazil Without Poverty Plan and Emater/RS technicians. For the development of this study the concepts of rationality and ways of life were mobilized. It was observed that production for self-consumption occupies a privileged place in the rationality of traditional farmers. Public policy has been adapted by farmers by adapting it to their expectations and immediate demands, not necessarily generating a transformation of their way of life and the society in which they live. Farmers develop strategies of policy appropriation guided by the rationality of minimum risk, with the aim of strengthening their way of life. The results indicate that farmers' behaviors and behaviors may be associated with the option of a life mode with characteristics closer to traditional ones.