Den här studien undersöker hur folkhögskollärare organiserar sin undervisning genom problembaserat lärande. Pedagogiken, ofta förkortad PBL, går ut på att de studerande i grupp söker lösa ett problem som läraren har formulerat. Problemet bör vara komplext och lösas genom fördjupande frågor, reflektion och prövning av hypotesers hållbarhet. Intervjumaterial har analyserats med utgångspunkt i den amerikanske pedagogen John Deweys pragmatiska kunskapssyn. Frågorna har handlat om problemformuleringen, lärprocessen, grupparbetet och lärarrollen. Resultatet visar på en del skillnader i undervisningens organisering. Förklaringen går att finna i ämnenas skilda karaktärer, men även i deltagarnas studiemotivation och intresse för ämnet. Undersökningen visar att fallbeskrivningar därför bör formuleras så att de utmanar och väcker intresse hos deltagaren. Respondenterna underströk vikten av att lärandet ska kunna förklaras steg för steg fram till problemets lösning. Detta visar om förståelsen och kunskapen har gått på djupet. Intervjuerna gav slutligen vid handen att bristande motivation hos deltagare ibland kräver en mer aktiv och pådrivande lärare än vad pedagogiken förordar.

Abstract Problem-based learning (PBL) was from the beginning developed in medical school, but is today used in education in other programmes as well. Investigations about PBL have been conducted in different disciplines and there is also metastudies. In this paper, a metastudy of 8 bachelor degree papers have been conducted. The questions answered were: which methods were used to investigate PBL in primary, lower secondary and upper secondary school,which advantages were found in working according to the PBL method, which disadvantages were found in working according to the PBL method and did teachers and students views about advantages and disadvantages about PBL as a method differ and if they did, how? The results showed that mostly qualitative methods were used to investigate the PBL as a method, mostly abilities of social qualities and independence were trained in working according to PBL, a disadvantage was that working according to the PBL method was considered more resourse consuming than traditional teaching methods and teachers and students views about PBL did not differ considerably. Further research is needed to reveal relevant measuring methods to investigate PBL and to determine the effectiveness of the method.

Undersökningens syfte har varit att kartlägga hur basgruppsarbetet och studenternas lärande upplevs ur ett handledarperspektiv på läkarprogrammet vid Hälsouniversitetet i Linköping. Studien är grundad på kvantitativ ansats baserad på en enkät vilken delades ut till samtliga aktiva basgruppshandledare vid undersökningens tidpunkt och efterföljdes av statistiska bearbetningar. Resultatet baseras på faktoranalys, kombinerat med deskriptiv statistik samt på en öppen fråga av kvalitativ art. Resultatet redogör för studenternas lärande samt vilka aspekter anses främja respektive hindra lärande utifrån ett basgruppshandledarperspektiv. Dessutom redogörs för basgruppshandledarnas förslag på förbättringar av verksamheten. Studiens slutsatser är följande: Basgruppshandledarnas arbetssätt överensstämmer med beskrivningar av PBLmetoden. Enligt basgruppshandledarna anses PBL vara ett bra verktyg för läkarstudenternas inlärning och basgruppsarbetet utgörs av lärandets sociala dimension vilket anses främja lärandet. Däremot kan det även förekomma vissa negativa element vilka betraktas hindra lärandet. Handledarna har olika syn gällande förbättringsarbetet. Utifrån resultatet behövs modifieringar eftersom studenterna är i centrum vid PBL.

Undersökningens syfte har varit att beskriva, analysera samt kritiskt granska hur PBL upplevs bland läkarstudenter på termin 4 och 9 vid Hälsouniversitetet i Linköping samt att göra en jämförelse mellan terminerna. Studien har en kvantitativ ansats där en gruppenkät delades ut till studenterna på respektive termin. Resultaten baseras på faktoranalys kombinerat med deskriptiv statistik kvalitativ meningskoncentrering samt T- test för jämförelse. Resultaten redogör för studenternas upplevelser kring PBL och vilka aspekter som främjar och hindrar lärandet i basgrupperna. Dessutom redogörs för skillnaderna mellan terminerna och för studenternas förslag till verksamhetsförbättring. Studiens slutsatser är följande: Studenter är kritiska till PBL -undervisningen på läkarprogrammet vid Hälsouniversitetet och de har en enhetlig syn gällande förbättringsarbetet. Dessutom visar resultatet att det finns skillnader mellan studenternas upplevelser av PBL under utbildningens olika faser. Dessa skillnader uttrycks i samband med basgruppsarbetet och i samband med basgruppshandledarens roll samt hur studenterna prioriterar sina kunskapskällor.

I detta examensarbete undersöker jag hur det går att arbeta tematiskt i samhällskunskap i gymnasieskolan, vilken lärarroll som förknippas med tematiskt arbete och vilken kunskapssyn som präglar arbetssättet. För att besvara dessa frågor har jag genomfört en kvalitativ studie som grundar sig på intervjuer med pedagoger vid skolor som arbetar tematiskt. I teoridelen redogör jag för bakgrunden till det tematiska arbetssättet och hur det kan användas i skolan. Vidare redogör jag för olika kunskapssyner och den förändrade lärarrollen vid ett tematiskt arbetssätt. Slutligen sammanfattar jag innehållet i våra styrdokument och redogör för den tidigare forskningen. I min slutsats konstaterar jag att det går att utforma det tematiska arbetet på olika sätt men att gemensamt för de olika arbetssätten är att de är av ämnesövergripande karaktär. Jag konstaterar att det råder enighet om att lärarrollen blir mer handledande och att arbetet grundas på en konstruktivistisk kunskapssyn. / In this dissertation I have performed an explorative study on thematic didactics within civics.

Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom forskning få en djupare insikt i vad som motiverar, engagerar, skapar intresse och förståelse hos eleverna gällande de naturorienterande ämnena. Vi har genom befintlig forskning analyserat elevernas övergripande attityd kring de naturorienterande ämnena utifrån olika aspekter så som motivation, engagemang, intresse och förståelse.Vi kommer med hjälp av naturvetenskapliga ämnesdidaktiska studier och vetenskapliga artiklar undersöka vad som påverkar elevernas uppfattning i de naturorienterande ämnena genom en systematisk litteraturstudie. De frågeställningarna vi har arbetat med är: Hur kan lärare förstå elevers intresse och motivation för de naturvetenskapliga ämnena i skolans yngre åldrar utifrån internationell ämnesdidaktisk forskning? Vad motiverar elever till att lära sig naturvetenskap? De övergripande huvudresultat vi kommit fram till pekar på att en konstruktivistisk, problembaserad undervisning påverkar elevernas motivation och uppfattning om de naturvetenskapliga ämnena på ett positivt sätt. Genom denna form av undervisning får eleverna en djupare förståelse kring de naturvetenskapliga ämnena samt att kunna koppla undervisningen till deras verklighet.

<p>Genom att följa förändringsarbetet på en grundskola under tre år och där organisera en undervisning baserad på problem har jag kunnat bilda mig en uppfattning om vad som skiljer en mer traditionell undervisning från en som organiseras kring problem. </p><p>I arbetet ingår en attitydundersökning hos elever som undervisats på detta sätt och resultatet visar att arbetssättet och NO-ämnena uppfattas positivt. </p><p>Jag vill med detta arbete undersöka något av hur synen på undervisning och lärande förändrats över tid, hur olika teoretiska skolor avlöst och ibland överlappat varandra. Genom forskning har vi fått kunskap om viktiga faktorer kring hur kunskap byggs, hur vi lär, och detta har lett fram till nya metoder och förhållningssätt i undervisningen. Dessa nya metoder och förhållningssätt har bara delvis slagit igenom på fältet men en pedagogisk debatt pågår i samhället och ute på olika skolor. </p><p>Jag tar genom litteraturstudier upp framväxten av och beskriver grunddragen i en undervisning baserad på PBL, problembaserat lärande, som framförallt tillämpas på högre utbildningar som hälsouniversitetet, men som spridits till gymnasieskolan och även grundskolan. I arbetet finns en beskrivning av hur en sådan undervisning kan organiseras på grundskolan inom NO-undervisningen. </p><p>Jag har kommit fram till att problembaserat lärande är et sätt att organisera undervisning och lärande. De som idag arbetar på detta sätt, som Mariebergskolan i Motala, anser att metoden och arbetssättet ger bättre resultat och på ett bra sätt överensstämmer med intentionerna i läroplanen. De utesluter dock inte att man kan arbeta på andra sätt och nå motsvarande resultat</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Studien belyser en del av den problematik som finns med självstyrt lärande i ett institutionellt</p><p>sammanhang. Studiens syfte är att undersöka och problematisera självstyrt lärande och den</p><p>forskningsfråga studien besvarar är hur elever i en gymnasieklass upplever ett självstyrt</p><p>lärande under en problembaserat lärande (PBL) – övning? För att besvara syftet och</p><p>forskningsfrågan genomförde och analyserade jag en anonym enkätundersökning i en klass</p><p>gymnasieelever som gjort en PBL – övning. Enkäten var konstruerad med slutna och öppna</p><p>svarsalternativ och hade karaktären av en strukturerad intervju vars svar kunde ligga som</p><p>grund för en kvalitativ undersökning. Det var 21 elever som besvarade enkäten.</p><p>Undersökningen visade att eleverna i stort tyckte att det gick relativt bra att arbeta med de</p><p>olika momenten som kännetecknar ett självstyrt lärande. Eleverna tyckte emellertid att de</p><p>generellt lärt sig lite under PBL-övningen. Undersökningen visade att basgruppen hade en</p><p>avgörande betydelse för elevernas självstyrda lärande. Förhållandet i basgruppen kunde antingen</p><p>främja eller motverka elevernas lärande. Även elevernas engagemang var en avgörande faktor.</p><p>Studien visar att lågt engagemang i kombination med autonomi verkade negativt på elevernas</p><p>lärande. Studien visade också att flera elever var ovana och osäkra på PBL som arbetsform. Vissa</p><p>elever var direkt kritiska mot att arbetet indelats i de sju steg som vanligtvis används i PBL</p><p>sammanhang. Detta kan visa på ett behov av att fostra och uppmuntra eleverna till självstyrt</p><p>lärande enligt PBL, eller att PBL som arbetsform i sig själv rymmer en problematik. I</p><p>institutionella sammanhang, där man vill uppmuntra till ett självstyrt lärande, finns en pedagogisk</p><p>paradox. De två polerna i paradoxen är fri vilja å ena sidan och styrning och tvång å andra. Denna</p><p>paradox bekräftar min studie.</p>

Genom att följa förändringsarbetet på en grundskola under tre år och där organisera en undervisning baserad på problem har jag kunnat bilda mig en uppfattning om vad som skiljer en mer traditionell undervisning från en som organiseras kring problem. I arbetet ingår en attitydundersökning hos elever som undervisats på detta sätt och resultatet visar att arbetssättet och NO-ämnena uppfattas positivt. Jag vill med detta arbete undersöka något av hur synen på undervisning och lärande förändrats över tid, hur olika teoretiska skolor avlöst och ibland överlappat varandra. Genom forskning har vi fått kunskap om viktiga faktorer kring hur kunskap byggs, hur vi lär, och detta har lett fram till nya metoder och förhållningssätt i undervisningen. Dessa nya metoder och förhållningssätt har bara delvis slagit igenom på fältet men en pedagogisk debatt pågår i samhället och ute på olika skolor. Jag tar genom litteraturstudier upp framväxten av och beskriver grunddragen i en undervisning baserad på PBL, problembaserat lärande, som framförallt tillämpas på högre utbildningar som hälsouniversitetet, men som spridits till gymnasieskolan och även grundskolan. I arbetet finns en beskrivning av hur en sådan undervisning kan organiseras på grundskolan inom NO-undervisningen. Jag har kommit fram till att problembaserat lärande är et sätt att organisera undervisning och lärande. De som idag arbetar på detta sätt, som Mariebergskolan i Motala, anser att metoden och arbetssättet ger bättre resultat och på ett bra sätt överensstämmer med intentionerna i läroplanen. De utesluter dock inte att man kan arbeta på andra sätt och nå motsvarande resultat

Sammanfattning Studien belyser en del av den problematik som finns med självstyrt lärande i ett institutionellt sammanhang. Studiens syfte är att undersöka och problematisera självstyrt lärande och den forskningsfråga studien besvarar är hur elever i en gymnasieklass upplever ett självstyrt lärande under en problembaserat lärande (PBL) – övning? För att besvara syftet och forskningsfrågan genomförde och analyserade jag en anonym enkätundersökning i en klass gymnasieelever som gjort en PBL – övning. Enkäten var konstruerad med slutna och öppna svarsalternativ och hade karaktären av en strukturerad intervju vars svar kunde ligga som grund för en kvalitativ undersökning. Det var 21 elever som besvarade enkäten. Undersökningen visade att eleverna i stort tyckte att det gick relativt bra att arbeta med de olika momenten som kännetecknar ett självstyrt lärande. Eleverna tyckte emellertid att de generellt lärt sig lite under PBL-övningen. Undersökningen visade att basgruppen hade en avgörande betydelse för elevernas självstyrda lärande. Förhållandet i basgruppen kunde antingen främja eller motverka elevernas lärande. Även elevernas engagemang var en avgörande faktor. Studien visar att lågt engagemang i kombination med autonomi verkade negativt på elevernas lärande. Studien visade också att flera elever var ovana och osäkra på PBL som arbetsform. Vissa elever var direkt kritiska mot att arbetet indelats i de sju steg som vanligtvis används i PBL sammanhang. Detta kan visa på ett behov av att fostra och uppmuntra eleverna till självstyrt lärande enligt PBL, eller att PBL som arbetsform i sig själv rymmer en problematik. I institutionella sammanhang, där man vill uppmuntra till ett självstyrt lärande, finns en pedagogisk paradox. De två polerna i paradoxen är fri vilja å ena sidan och styrning och tvång å andra. Denna paradox bekräftar min studie.