<p>I denna uppsats har det interprofessionella lärandet hos studenter vid Hälsouniversitetet i Linköping undersökts. Syftet har varit att ta reda på hur studenterna själva upplever att deras kompetens utvecklats och tillvaratagits i ett interprofessionellt lärande i PBL-miljö. Som metod har jag använt mig av triangulering där redan befintliga kursdokument har kombinerats med en kompletterande enkät och observation.</p><p>Interprofessionellt lärande har visat sig vara ett uppskattat inslag i utbildningen, då den egna professionens särart förtydligas genom interaktion med andra professioner. Studenterna bedömer att denna typ av samarbete/samverkan mellan olika professioner kommer att ha en positiv inverkan på det framtida yrkesutövandet.</p><p>Undersökningens resultat indikerar samtidigt att medvetenheten om den egna utvecklingen kan behöva tränas ytterligare. Detta gäller både det metakognitiva lärandet och förmågan att reflektera över egen såväl som övriga gruppmedlemmars roll och funktion i basgruppsarbetet.</p>

Detta arbete utgår från det didaktiska problemområdet matematisk problemlösning i matematikundervisningen och riktar sig främst till verksamma lärare och lärarstuderande. Aktuella styrdokument betonar att problemlösning i matematikundervisningen är ett centralt innehåll och en förmåga som elever ska utveckla. Matematisk problemlösning ska som mål och medel stimulera utvecklingen av övriga matematikförmågor och det ömsesidiga samspelet mellan förmågorna och det centrala innehållet bidrar till en komplex och oftast en krävande lärandeprocess för elever och andra matematikstuderande. Genom kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt korresponderande analysmetoder syftar denna projektstudie till att undersöka huruvida matematisk problemlösning i grupp kan bidra till skapandet av olika lösningsstrategier. Med utgång i tidigare forskning och teoretiska ramverk har adekvata analysverktyg utarbetats i syfte att studera spåren av deltagargruppernas matematiska problemlösningsförmåga samt spåren av de kommunikativa processer som synliggörs då deltagarna arbetar med problembladen i grupp. Analys av det sammanställda resultatet från deltagargruppernas bidrag tyder på att framgångar i matematisk problemlösning i grupp tycks innebära att matematikbegreppen kommuniceras med flera olika uttrycksformer. Arbetet mynnar slutligen ut i förslag på tänkbara undersökningar som skulle kunna fungera som ett komplement till detta arbetes resultat och slutsatser. / This report is based on the didactic problem area mathematical problem solving in mathematics teaching and is targeted primarily at active teachers and teacher students.Current curriculum and syllabus emphasize that problem solving in mathematics teaching is a central content and an ability that students are to develop. As a goal and a means mathematical problem solving is to stimulate the development of other mathematical abilities and the mutual interaction between the abilities and the central content contributes to a complex and usually a demanding learning process for mathematics students. Through qualitative and quantitative research methods and corresponding analytical methods, this project study aims at investigating whether mathematical problem solving in groups can contribute to the creation of different solution strategies. Based on previous research and theoretical frameworks, adequate analysis tools have been developed to study the traces of the participants' mathematical problem solving abilities and the traces of the communicative processes that are visualized when the participants work with the problem sheets in groups.Analysis of the compiled result from the contribution of the participant groups indicates that successes in mathematical problem solving in groups seem to mean that mathematical concepts are communicated with several different forms of expressions. The report finally ends in proposals for possible studies that could serve as a complement to the results and conclusions of this report.

Syftet med detta arbete är tudelat. För det första såg vi ett behov av att ta reda på hur begreppet kritiskt tänkande definieras av verksamma gymnasielärare i samhälls-kunskap, i forskningen med fokus på undervisning i samhällskunskap, samt av Skolverket. För det andra avsåg vi söka svar på vilka metoder som är effektiva att använda för utvecklandet av förmågan kritiskt tänkande baserat på verksamma lärares beprövade erfarenhet. Följande frågeställningar formulerades: (i) Hur definierar verksamma gymnasielärare, Skolverket respektive forskning begreppet kritiskt tänkande? (ii) Hur arbetar verksamma gymnasielärare med kritiskt tänkande; samt vad anser gymnasielärare vara de mest effektiva metoderna baserat på erfarenhet? En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har genomförts. Verksamma samhälls-kunskapslärare med varierad längd av yrkesverksamma år och från två olika kommuner har deltagit i studien. Studiens resultat visar att definitionen av kritiskt tänkande skiljer sig mellan olika forskare, samt olika lärare emellan. Gemensamt för de olika definitionerna är att begreppets omfattning är varierande. Enligt ramfaktorteorin påverkar tolkningen av styrdokumenten hur undervisningen byggs upp och följaktligen vilket resultat eleverna uppnår. Därmed är det problematiskt att det inte finns någon tydlig definition med hänvisning till Skollagens krav om en likvärdig skola. Resultatet visar att källkritik omfattas av samtliga i studien som en del av kritiskt tänkande, samtidigt som vissa intervjupersoner primärt fokuserar på analys- och problematiseringsförmåga samt förmågan att se en samhällsfråga från olika perspektiv med hjälp av teorier och modeller. Dock kan prioriteringen och fokus skilja sig baserat på hur styrd läraren känner sig av de tolkade styrdokumentens olika delar. Ramar tillika förutsättningar som påverkar processen och resultatet av utvecklandet av kritiskt tänkande inkluderar undervisningstid, elevers förkunskaper, programmets- och styrdokumentens uppbyggnad samt styrdokumentens begrepp

Crona, Lovisa (2009). Problembaserat lärande – ett alternativ till förmedlingpedagogik? (Problem Based Learning – an Alternative to Traditional Teaching?) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Jag har i denna studie jämfört hur en grupp elever upplever PBL i förhållande till traditionell förmedlingspedagogik samt hur väl eleverna uppnår kursmålen genom respektive arbetssätt. Undersökningen har genomförts med hjälp av två grupper vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet. Grupperna har läst samma kurs genom olika arbetssätt, PBL och förmedlingspedagogik. Efter avslutad kurs har provresultaten av de båda grupperna jämförts för att utvärdera om några markanta skillnader kan ses. Dessutom har elever, med olika typer av svårigheter, från grupperna intervjuats om hur de upplevde arbetssätten eftersom jag vill bli bättre på att anpassa min pedagogik till elever med olika svårigheter. Resultaten av studien visar att elever med svårigheter föredrar PBL framför förmedlingspedagogik, eftersom de upplever att de har lättare att lära sig när de aktivt jobbar tillsammans i små grupper. De upplever också att PBL ger dem mer motivation att vilja lära sig och bidrar till att de utvecklar kunskaper som de har nytta av i framtiden. Undersökningen visar dessutom att elever med svårigheter uppnår kursmålen bättre genom PBL än genom förmedlingspedagogik.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur problembaserat lärande utvecklar kritiskt tänkande hos eleverna. Syftet besvaras genom frågorna: Är problembaserat lärande effektiv för elevers förmåga att utveckla kritiskt tänkande jämfört med strukturerad undervisning? Vad säger forskningen om kritiskt tänkande och dess förmåga att förbättra lärandet? Hur kan läraren möjliggöra för eleverna att utveckla sitt kritiska tänkande genom problembaserat lärande. Materialet som analyserades i denna litteraturstudie är vetenskapliga artiklar från tre olika databaser. De vetenskapliga artiklarna var internationella studier som har genomförts i olika delar av världen.    Det insamlade materialet analyserades genom en översiktsmatris och artiklarnas relevans för studien bedömdes genom användningen av innehållskriterier. Resultatet visade att användningen av problembaserat lärande är effektiv i undervisningen samt att den utvecklar elevers kritiska tänkande. Resultatet visade också att lärarens förhållningssätt och det didaktiska perspektivet har en avgörande roll i hur elever utvecklar sitt kritiska tänkande genom problembaserat lärande.

Crona, Lovisa (2009). Problembaserat lärande – ett alternativ till förmedlingpedagogik? (Problem Based Learning – an Alternative to Traditional Teaching?) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Jag har i denna studie jämfört hur en grupp elever upplever PBL i förhållande till traditionell förmedlingspedagogik samt hur väl eleverna uppnår kursmålen genom respektive arbetssätt. Undersökningen har genomförts med hjälp av två grupper vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet. Grupperna har läst samma kurs genom olika arbetssätt, PBL och förmedlingspedagogik. Efter avslutad kurs har provresultaten av de båda grupperna jämförts för att utvärdera om några markanta skillnader kan ses. Dessutom har elever, med olika typer av svårigheter, från grupperna intervjuats om hur de upplevde arbetssätten eftersom jag vill bli bättre på att anpassa min pedagogik till elever med olika svårigheter. Resultaten av studien visar att elever med svårigheter föredrar PBL framför förmedlingspedagogik, eftersom de upplever att de har lättare att lära sig när de aktivt jobbar tillsammans i små grupper. De upplever också att PBL ger dem mer motivation att vilja lära sig och bidrar till att de utvecklar kunskaper som de har nytta av i framtiden. Undersökningen visar dessutom att elever med svårigheter uppnår kursmålen bättre genom PBL än genom förmedlingspedagogik.

Hur fungerar lärandet? Det är det fråga som jag reflekterar över varje gång jag träffar elevereller funderar kring hur jag skall lägga upp ett nytt arbetsområde. En viktig fråga som jag irelation till mitt kommande profession vill ha svar på. Hur ser religionskunskapslärarenstankar om vald pedagogik och metodik ut?De frågeställningar som kommer att vara ledande i man uppsats är följande:- Hur viktigt är det dialogiska samspelet i klassrummet för elevens lärande?- Existerar det dialogiska klassrummet i realiteten?- I vilken grad reflekterar religionskunskapsläraren kring elevens lärandeprocess?För att utföra detta arbete har jag använt mig av empirisk metod i form av både enkät ochintervju. Jag har under arbetets gång försökt hålla mig konsekvent till Middle Rangemetoden,där jag utifrån vald teori har byggt upp mina frågeställningar ochproblemformuleringar. Det är utifrån denna valda teorigenomgång byggt frågorna i intervjuoch enkäten på.De svar som jag fått genom min empiriska undersökning visar både en bild av hur lärareidag är medvetna om det positiva i att ha ett dialogiskt klassrum. Medan kunskapen kring hurman som lärare ska bemöta de mindre motiverade eleverna i klassen har varit sämre. Minuppsats uppmanar därför till vidare diskussion och öppenhet kring hanteringen vid olikamotiverade elever samt att arbeta utifrån det istället för att enbart ge mindre motiverade eleverenklare undervisning. En undervisning som inte sällan glömmer bort att lärande bygger påförståelse såväl som nyfikenhet.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker och sammanställer tidigare forskningsresultat kring problembaserat lärande i matematik. PBLiM är en metod där eleverna är aktiva deltagare i lektionerna och praktiskt får undersöka olika strategier och lösningsmetoder. Studien syftar till att undersöka PBLiM-undervisningens påverkan på elevernas kunskapsmässiga utveckling samt identifiera framgångsfaktorer för undervisningsmetoden. Resultaten för studien visar att PBLiM har en positiv effekt på såväl elevernas kunskapsmässiga utveckling i matematiken som elevernas uppfattning av, inställning till och motivation för matematiken. Framgångsfaktorer som genom studien har kunnat identifieras är delaktighet, visualisering samt kommunikation.

The main purpose of this thesis is to identify, describe and interpret group processes occurring in tutorials in problem-based leaming. Another aim is to investigate if a combination of Steiner's (1972) theory of group work and Bion's (1961) theory of work and regression in groups may be a fruitful way to interpret and explain group dynamics in problem-based learning. Data have been collected trough a multi-strategy approach. The principal, as we11 as the preliminary, method for data gathering was qualitative. The quantitative method was used as a follow-up study. The data gathering methods used were less-structured observation, structured questionnaire and focused intewiews. The results disclose that it is possible to give a comprehensive and descriptive picture of the group processes that occur in tutorials. The results also show that a combination of Steiner's and Bion's theories may be a fruitfil way to describe, interpret and explain group dynarnics in tutorial groups. By combining the theories a new theoretical mode1 was created. The combination can be considered as a way of developing the theories and at the same time it offers a theoretical too1 for research purposes. The combination represents a new way of categorising group processes and can hopefilly provide a better understanding of interactional dynamics in groups and account for greater explanation value with respect to group processes. From a group research perspective the mode1 can be seen as my contribution to theory development. From a user perspective this knowledge may contribute valuable information. More, or deeper, knowledge of group processes that occurs in tutorials can provide tutors with means for better understanding of dynarnics in groups.

<p><p>I dagens grundskola ställs en mängd olika krav på elever och på de kunskaper som bör besittas. Det beror på att skolan har till uppgift att förbereda eleverna inför det föränderliga samhälle vi lever i. För att kunna göra detta krävs att de är aktiva och delaktiga i den undervisning som rör dem och för att öka denna delaktighet finns en mängd olika arbetsmodeller som alla handlar om att förbättra elevers aktivitet. Bland dessa finns en modell som kallas problembaserat lärande och förkortas PBL.</p><p>Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om, och i så fall hur ett problembaserat lärande kan användas i grundskolans tidigare år som en elevaktiv undervisningsmodell. Anledningen till att detta ämne och syfte valts är för att merparten av den forskning som finns som rör PBL fokuserar på högre studier medan de lägre undervisningsnivåerna har undersökts relativt lite. I ett försök att minska kunskapsglappet har denna undersökning syftat till att påvisa hur lärare arbetar och tidigare har arbetat med problembaserat lärande i grundskolans tidigare år.</p><p>Denna undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativt inriktade interjuver vilka resulterade i slutsatserna att det är möjligt att arbeta med PBL som en elevaktiv undervisningsmodell i grundskolan och dess tidigare år samt att eleverna tycks bli mer aktiva och delaktiga. Det är grundat på resultatet av undersökningen där några av personerna som deltog ansåg sig arbeta eller tidigare ha arbetat med problembaserat lärande och gjort detta på ett tillfredsställande sätt. Dessutom tycktes eleverna, enligt undersökningspersonerna, bli mer aktiva och delaktiga än i traditionell undervisning.</p><p> </p></p>