Undersökningen handlar om hur designprocessen kan implementeras i en lärande miljö såsom skolan. Detta har undersökts genom en litteraturstudie och då utifrån ett kvalitativt perspektiv i form av muntliga intervjuer med pedagoger som har någon form av industridesign- eller bildlärarutbildning som bakgrund. Resultaten har visat att de flesta av pedagogerna ser designprocessen som en mångskiftande arbets- och forskningsprocess. Problembaserat lärande däremot, består enligt pedagogerna, av steg som följs efter varandra. I jämförelse med problembaserat lärande så ser pedagogerna designprocessen som mer intuitiv. Flertalet av pedagogerna var positiva till att implementera designprocessen i en lärande miljö men också inom skolans organisation och dess struktur. Fler lärare borde ta vara på designprocessens fördelar och dess rika utbud av frågeställningar. Att synliggöra elevens arbetsgång är av stor vikt, vilket kan göras genom att lyfta fram designprocessen i undervisningen. Flera av respondenterna efterlyste fler samtal, reflektion och mer visualisering om objektet och processen. Detta skulle hjälpa eleven till att få en bättre kunskap och insikt om sin egen och andras utveckling.

<p>Undersökningen handlar om hur designprocessen kan implementeras i en lärande miljö såsom skolan. Detta har undersökts genom en litteraturstudie och då utifrån ett kvalitativt perspektiv i form av muntliga intervjuer med pedagoger som har någon form av industridesign- eller bildlärarutbildning som bakgrund.</p><p>Resultaten har visat att de flesta av pedagogerna ser designprocessen som en mångskiftande arbets- och forskningsprocess. Problembaserat lärande däremot, består enligt pedagogerna, av steg som följs efter varandra. I jämförelse med problembaserat lärande så ser pedagogerna designprocessen som mer intuitiv. Flertalet av pedagogerna var positiva till att implementera designprocessen i en lärande miljö men också inom skolans organisation och dess struktur. Fler lärare borde ta vara på designprocessens fördelar och dess rika utbud av frågeställningar. Att synliggöra elevens arbetsgång är av stor vikt, vilket kan göras genom att lyfta fram designprocessen i undervisningen. Flera av respondenterna efterlyste fler samtal, reflektion och mer visualisering om objektet och processen. Detta skulle hjälpa eleven till att få en bättre kunskap och insikt om sin egen och andras utveckling.</p>

I denna uppsats presenteras utfallet av en undersökning av elevers genomförande, tolkning, kunskaper och förmåga till helhetsperspektiv i samband med och efter en undervisningsperiod som genomförts på ett sätt som inspirerats av PBL (problembaserat lärande). De 110 eleverna gick på samma skola, i årskurserna 6, 7 och 9. De hade delats in i grupper om 6-8 elever för att genomföra en lärarhandledd gruppbaserad uppgift vars mål var att besvara en övergripande fråga om hur människan medverkar i det globala kretsloppet och hur vår miljöpåverkan ser ut. Elever i årskurs 6 uppvisade en lika stor förmåga som de övriga i att hitta många begrepp att redovisa i grupparbetet; däremot uppvisades inte lika långa orsaks-verkan-resonemang i flera led eller kopplingar mellan olika begrepp. Dessa elever hade också en tendens att ta med mer vardagsnära/personliga begrepp än de övriga. Elever i årskurserna 7 och 9 uppvisade längre orsaks-verkan-resonemang och fler kopplingar mellan begrepp. Dessa elever hade också en tendens att ta upp mer globala begrepp än elever i årskurs 6. De begrepp som eleverna funnit täckte till omkring 67% av begreppen i kursplanen. Resultaten av kunskapskontrollen skiljde sig inte markant åt mellan årskurserna – frågorna var allmänna och de äldre eleverna hade bättre bakgrundskunskaper och kunde skriva längre resonemang, men betygsfördelningarna var ganska likartade. Det var nära 50% överensstämmelse mellan elevernas betyg för redovisningen och för kunskapskontrollen och i nära 97% av fallen var betygen antingen samma eller skiljde sig ett steg. Det gick däremot ej att utläsa något samband mellan hur många begrepp som redovisats och vilket medelbetyg gruppen skulle få för kunskapskontrollen.

Syftet med arbetet är att studera hur lärare kan öka förståelsen för ämnet företagsekonomi på yrkesprogrammet, genom att använda casemetodik (CM) eller problembaserat lärande (PBL) som ett ämnesdidaktiskt verktyg i undervisningen. Vidare kommer jag undersöka hur undervisningsmetoderna PBL och CM förhåller sig till varandra om det tillämpas på ämnet företagsekonomi och om någon metod är att föredra.Jag har valt att använda mig av den kvalitativa metoden i form av en dokumentstudie, då mitt huvudsakliga intresse har varit om att få teoretiska kunskaper om hur förståelse uppstår ur upplevelser samt erfarenheter. Det arbetssätt jag valt inom denna metod är textformat, det vill säga att jag studerat text från böcker, vetenskapliga artiklar samt olika internetsidor. Sammanfattningsvis har data i denna studie bidragit till relevant och viktig kännedom om studiens forskningsområde och dess bidrag till området. För att lyckas skapa ett djupgående teorikapitel har källor i form av böcker och vetenskapliga artiklar spelat en fundamental roll.Resultatet visar stora fördelar med att interagera PBL samt CM i den vanliga undervisningen, var för sig eller ta de delar som fungerar bäst utifrån undervisningsgruppens förmågor. Det är bra metoder att använda sig av för att öka elevernas förståelse för ämnet samt få en heltäckande bild av företagsekonomi, då den kopplas till verkligheten. Det finns dock en viss problematik att använda metoderna i sin renodlade form, då det läggs alldeles för stort ansvar på eleverna att äga sin egen undervisning på gymnasienivå, med betoning på elever som valt yrkesprogram. Som arbetsmetod kopplat till den teoretiska delen av undervisningen visar studien att båda metoderna är lika lämpliga. Exempel på användningsområden är grupparbete, elevdebatter med förberedda diskussioner samt tilldelade roller vilket är ett bra sätt att tillgodogöra sig djupare kunskaper samt förbättra sin inlärning.De sökord som valdes var casemetodik, ekonomi, företagsekonomi, gymnasiet, problembaserat lärande, ämnesdidaktik

Mitt intresse för PBL (problembaserat lärande) som arbetsform, och hur skolbarn i de tidiga åldrarna kan utvecklas med hjälp av detta sätt att arbeta har inspirerat mig att i mitt examensarbete skriva om detta. Jag ville också ta reda på ifall elever i de tidigare skolåren, och i detta fallet elever i årskurs 1, kunde arbeta problembaserat där moment ingår såsom ansvar för det egna kunskaps-inhämtandet, träning att arbeta i grupp samt medinflytande.Det PBL-arbete som beskrivs och presenteras i uppsatsen har genomförts med elever i årskurs 1 på en skola i Lund under vårterminen 2003. Jag vill poängtera och betona att det är lärandeformen som sådan samt eleverna som studeras i examensarbetet, inte mitt sätt att leda eller styra arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elever i årskurs 1 på ett alldeles utmärkt sätt klarar av att genomföra och sedan redovisa ett PBL-arbete. Vad som däremot framkommit under studien bl a genom intervjuer med olika grundskollärare, och som är beklagligt speciellt med tanke på att PBL inte är något nytt fenomen utan har en över trettio år lång historia, är att problembaserat lärande nästan inte alls förekommer i årskurserna 1 till 3. Eftersom uppsatsen fokuserar på skolelever i de tidiga skolåren och hur de kan arbeta problembaserat förklaras inte arbetsgången vid PBL-arbete speciellt detaljerat. För närmare studium av PBL som arbetsform rekommenderas boken Problembaserat lärande. Liber 1997.

<p>Nyckelkurs på folkhögskola för personer med långvarig smärta startade som ett samarbetsprojekt mellan Landstinget i Kalmar län och folkhögskolorna i länet. Denna studie undersöker kursens betydelse för deltagarnas liv med frågor om vad det betytt att smärtkursen förlagts till just folkhögskola. Tio personer har svarat på frågor om sitt liv med smärta och om hur det varit att delta i smärtkursen. En djupintervju med halvöppna frågor med en av dessa tio har fördjupat materialet. Metoden är kvalitativ med hermeneutisk tolkning som analysverktyg.</p><p>Resultatet av studien visar att deltagare i smärtkursen har gått igenom en process där det vanliga livet förändrats av smärtan som tvingat fram en omställning av det liv man tidigare levt. Studien visar att smärtkursens upplägg utifrån problembaserat lärande med bl.a. samtal och erfarenhetsutbyte i grupp gett positivt resultat för kursens en väsentlig faktor för resultatet.</p><p> </p>

Sammanfattning Gymnasielärarens naturvetenskapliga förmåga att förankra hållbar kunskap bygger på gymnasieelevernas inre motivation och drivkraft. Utvecklingsmöjligheter för bildningsprocessen är enorma, när läraren har kapaciteten att stimulera och styra tankebanorna mot uppsatta mål. Syftet med skapandet av ett naturvetenskapligt labbkompendium var att utforma en grund för kreativt och analytiskt tänkande för att kunna integrera och synkronisera naturvetenskapliga moment inom biologi, kemi och matematik. Även om didaktiken har gjort framsteg och nya metoder har tagits fram finns det ändå implementeringsproblem att lösa. Problembaserad lärande (PBL) har förutsättningarna att utveckla och stärka elevernas initiativtagande förmåga, analyserande färdigheter och innovativa lösningar. Målet är att se helheten ur flera olika perspektiv för att förståelsen skall nå nya nivåer. Det matematiska perspektivet passar väl in med PBL, vilket gynnar utvecklingen av logiken och förankringen av kunskap. Vetenskapliga studier med logikens hjälp är en grundförutsättning att lyckas och vägleder eleverna i sitt sätt att hantera flödet av information. Arbetsmoment rörande gemensamma ämnesområden inom biologiska, kemiska och fysikaliska fenomen bidrar till att insikten höjs med effektivare bildning. Idrotten har länge jobbat med individanpassad coaching i förhållande till individens fysiska och psykiska utvecklingskurva, vilket skolväsendet borde ta efter och lära sig av. Att aktivt hålla en dialog med eleverna och hela tiden anpassa sig till elevernas vardag och utnyttja elevernas distraktioner till att styra in dem på ämnet igen ökade motivationen och lärandet. Via det matematiska perspektivet kunde eleverna reflektera och dra slutsatser kring sitt arbete och sätta det i relation till andra perspektiv. Eftersom Studieguiden hade varierande grad av laborationer, från detaljinstruerande till obundna protokoll, fanns möjligheten att alla skulle bli stimulerade och kunna utvecklas i sin egen takt. Alla fem sinnen måste aktiveras för att säkerhetsställa bibehållen kunskap. Kreativiteten hur målen kan uppnås präglas av de didaktiska stöttepelarna Vad? Hur? Varför?, men nyckeln till framgång skapas genom att först visa vägen och sedan låta eleverna själva styra över sitt analytiska tänkande. Dynamiska processer som sammanbinder vetenskapen med naturliga fenomen i vardagen höjer inlärningsprocessen och skapar samhällsmedvetna medborgare. Ingen skriven manual för att lyckas finns, men det är många faktorer som spelar in. Det underlättar att veta hur eleverna tänker, vilka grunder de har byggt sin tillvaro på och hur de lever, vilket utgör den plattform kunskapen skall utgå ifrån. / Abstract The problematic situation in Secondary Schools education regarding motivation and stimulation in scientific subjects has not yet been solved. Theories of didactic skills have developed throughout the last centuries, but to achieve sustainable learning methods teacher need to improve their creativity and enthusiasm by leaving the comfort zone. Implementation of scientific knowledge has to undergo many steps before students accept the facts and can use the information in another scenario. Though, lots of attempt to establish good and healthy atmosphere in the classroom has occurred by optimize student learning process. Therefore, it is of great importance that all courses regarding science topics work together by integrate the issues, theories, discussions and skills. The different disciplines such as biology, chemistry and environmental courses are all dependent on laboratory experience to anchor long lasting memory bank. By anchor the experiments in the reality students motivation increased by their eagerness to discover the unknown. Mathematics has the privilege of being the overall discipline that can quantify and examine the laws of science in an experiential manner. The advantage of measuring different situation and calculate the significance helps student to understand environmental phenomena occurring on our planet. The purpose of making a Study Guide was to improve laboratory exercise by stimulating inventiveness, increasing adjustments toward the reality and expanding participation of all different scientific disciplines such as biology, chemistry and mathematics. The Study Guide was design to consist of defined protocols to self-exploring experiments. Problem-Based Learning (PBL) has the advantage of putting the solving process in the center. Thereby, it can generate a platform of self-regulated education making the student taking charge of its own progress. The eagerness of improved wisdom can be transform into a cascade of reactions and outcomes that will lead into new inventions. Since the students often pay more attention to what the teacher does than what the teacher says, the teacher’s leadership has to have the same philosophy as the mathematic prospective of solving a problem. If all our senses were activated during an event profound understanding of the circumstance will occur. The athletic coaching skills normally have a philosophy involving PBL strategy. Taking into account how different sports adjust their training sessions to suit each individual capacity and to strengthen their weakness, is something many teachers can learn from. Coaching has entered the education corridor, but still many teacher lack the knowledge how coaching should be performed. Synchronizing suitable chemistry and biology theories and experiments in time established long lasting awareness. By using tools the student are well familiar with, such as www.youtube.se, increased their ability to search for reliable scientific information elsewhere. The guarantee can never be ensured, since there are so many factors that influence the outcome of the lesson. To prepare for the unknown is what scientific research is all about, which a teacher has to embrace and use as a self-reflecting process to ensure quality of learning than quantity of studying. The group dynamic varies enormously, but those who know the usefulness of education have the motivation to continue the path of science.

This survey aims to investigate and analyze how six teachers on a high school in Stockholm reflect on pedagogical aspects of problem based learning( PBL). The survey focuses on ana-lyzing how the teachers relate to the benefits and problems of PBL and how they reflect on the students development. The survey was conducted on a high school and the method used for the study was interviews, each taking 30-45 minutes. The outcome of the survey indicates that the teachers sees problem based learning as an alternative to what they define as tradi-tional education regarding its epistemology. They indicate that PBL allows the students to define their own questions, to be carriers of knowledge and to evolve analytic skills in relation to the basegroup. Seen from a social constructive point of view, the definition of knowledge is linked to power, authority and interests regarding who is allowed to define what knowledge is and knowledge just like PBL as a method can in this aspect be seen as institutions of our so-cial reality. They survey also shows that PBL as an institution is changing through externalization of the changing roles of both students and teachers, and that puts responsibility on students, teachers and everyone who in some way relate to PBL. How the teachers on this particular school re-lates to PBL and definition of knowledge will effect PBL as an institution through both exter-nalization and internalization.

Nyckelkurs på folkhögskola för personer med långvarig smärta startade som ett samarbetsprojekt mellan Landstinget i Kalmar län och folkhögskolorna i länet. Denna studie undersöker kursens betydelse för deltagarnas liv med frågor om vad det betytt att smärtkursen förlagts till just folkhögskola. Tio personer har svarat på frågor om sitt liv med smärta och om hur det varit att delta i smärtkursen. En djupintervju med halvöppna frågor med en av dessa tio har fördjupat materialet. Metoden är kvalitativ med hermeneutisk tolkning som analysverktyg. Resultatet av studien visar att deltagare i smärtkursen har gått igenom en process där det vanliga livet förändrats av smärtan som tvingat fram en omställning av det liv man tidigare levt. Studien visar att smärtkursens upplägg utifrån problembaserat lärande med bl.a. samtal och erfarenhetsutbyte i grupp gett positivt resultat för kursens en väsentlig faktor för resultatet.

I denna uppsats har det interprofessionella lärandet hos studenter vid Hälsouniversitetet i Linköping undersökts. Syftet har varit att ta reda på hur studenterna själva upplever att deras kompetens utvecklats och tillvaratagits i ett interprofessionellt lärande i PBL-miljö. Som metod har jag använt mig av triangulering där redan befintliga kursdokument har kombinerats med en kompletterande enkät och observation. Interprofessionellt lärande har visat sig vara ett uppskattat inslag i utbildningen, då den egna professionens särart förtydligas genom interaktion med andra professioner. Studenterna bedömer att denna typ av samarbete/samverkan mellan olika professioner kommer att ha en positiv inverkan på det framtida yrkesutövandet. Undersökningens resultat indikerar samtidigt att medvetenheten om den egna utvecklingen kan behöva tränas ytterligare. Detta gäller både det metakognitiva lärandet och förmågan att reflektera över egen såväl som övriga gruppmedlemmars roll och funktion i basgruppsarbetet.