The aim of this study was to examine if biological early maturing girls and girls that percieved that boys treated them as older than they actually where drank more alcohol, were more delinquent, had more romantic relationships and sexual intercourse. Our data was collected from seven schools in Sweden. Significant relationships where found between early maturation and all four dependent variables. Significant relationships could also bee seen between how girls perceived that boys treated them and alcohol use, romantic relationships and sexual intercourse. For two of our dependent measures we found week interaction effects, for girls biological maturation and there perception of how boys treated them according to there age. Our results partly support earlier research and contribute to future research within this area.

<p>I tonåren, en tid av identitets- och autonomiutveckling, är förekomsten av problembeteenden normalt och normativt men varierar i grad. Föräldrarelationen utgör största risk- och skyddsfaktorn. Tidigare forskning har haft mindre fokus på föräldraskapets strategier – nyare betonar behovet av inkludering av kommunikationsklimatet i relationen. Föräldraskapsmönster undersöks i relation till ungdomars problembeteenden för att synliggöra kommunikationens effekter över tid. 1 049 ungdomars enkätsvar, följda från årskurs sju till nio, från utvärderingen av projektet <em>Skolors preventiva arbete mot alkohol och narkotika,</em> gällande frågor om problembeteenden och riskfaktorer användes. Faktor- och klusteranalyser, korstabuleringar, ANOVA och t-test genomfördes. Tre föräldraskapsfaktorer; värme, kontroll och hämning<em> </em>(av kommunikation) återfanns. Olika nivåer av faktorerna skapade nio (årskurs sju) respektive tio (årskurs nio) föräldraskapsmönster. Femtiofem individer gick från låg till hög nivå av hämning mellan mättillfällena; flera anpassningsaspekter påverkades negativt hos dessa. Det indikerade på kommunikationens vikt för anpassning, det diskuteras kring behovet av bredare perspektiv på föräldraskapet.</p>

I tonåren, en tid av identitets- och autonomiutveckling, är förekomsten av problembeteenden normalt och normativt men varierar i grad. Föräldrarelationen utgör största risk- och skyddsfaktorn. Tidigare forskning har haft mindre fokus på föräldraskapets strategier – nyare betonar behovet av inkludering av kommunikationsklimatet i relationen. Föräldraskapsmönster undersöks i relation till ungdomars problembeteenden för att synliggöra kommunikationens effekter över tid. 1 049 ungdomars enkätsvar, följda från årskurs sju till nio, från utvärderingen av projektet Skolors preventiva arbete mot alkohol och narkotika, gällande frågor om problembeteenden och riskfaktorer användes. Faktor- och klusteranalyser, korstabuleringar, ANOVA och t-test genomfördes. Tre föräldraskapsfaktorer; värme, kontroll och hämning (av kommunikation) återfanns. Olika nivåer av faktorerna skapade nio (årskurs sju) respektive tio (årskurs nio) föräldraskapsmönster. Femtiofem individer gick från låg till hög nivå av hämning mellan mättillfällena; flera anpassningsaspekter påverkades negativt hos dessa. Det indikerade på kommunikationens vikt för anpassning, det diskuteras kring behovet av bredare perspektiv på föräldraskapet.

Dialektisk beteendeterapi (DBT) har visat sig vara en effektiv behandling vid borderline personlighetssyndrom  (BPS), och färdighetsträning har visat sig vara  en  verksam  komponent,  men  man  vet  fortfarande  lite  om  sambandet mellan borderlinesymtom, känslomässig dysreglering, problembeteenden och färdigheter.  Aktuell  studie  syftar  till  att  undersöka  dessa  samband  med frågeställningar utifrån teoretisk modell.Deltagare och metod: 54 patienter aktuella för DBT vid en vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning deltog i en tvärsnittsstudie där de vid ett tillfälle fyllde i tre självskattningsformulär.Resultat:  Det  förelåg  ett  samband  mellan  känslomässig  dysreglering  och symtom på borderline personlighetssyndrom, samt delvis ett samband mellan dessa två och förekomst av problembeteenden.  Högre nivå av känslomässig dysregelring  predicerade ett lägre  användande av färdigheter. Dock förelåg inte något signifikant samband mellan användande av färdigheter och  nivå av problembeteenden.Konklusion:  Resultatet stödjer delvis den teoretiska modellen, men oklarheter föreligger  gällande  betydelsen  av  användande  av  färdigheter.  Detta  skulle därmed  behöva  studeras  vidare  för  att  fördjupa  förståelse  av  verksamma behandlingskomponenter.

Denna studie har, genom en tvärsektionell design, undersökt relationen mellan positiv och negativ självbild och fyra aspekter av internaliserad och externaliserad problematik. Självskattningsinstrumenten Structural Analysis of Social Behavior och Strengths and Difficulties Questionnaire har fyllts i av en klinisk grupp bestående av 327 ungdomar i åldrarna 12 - 19 år. Data har analyserats med hjälp av stiganalys. Resultatet visade en positiv relation mellan negativ självbild och både uppförandeproblem och emotionell problematik, samt en negativ relation mellan positiv självbild och emotionell problematik. Sammanfattningsvis tyder resultatet från denna studie på att en klinisk ungdomsgrupp har liknande relation mellan självbild och problembeteende som ungdomar utan psykopatologisk problematik; där en negativ självbild associeras med mer- och en positiv självbild associeras med mindre problembeteenden. Studiens resultat accentuerar betydelsen av att inkludera både interpersonella och intrapersonella aspekter när problembeteenden utreds och behandlas. / This study examined the relationship between positive and negative self-concept and four aspects of internalized and externalized problem behaviors, through a cross-sectional design. The self-assessment instruments Structural Analysis of Social Behavior and Strengths and Difficulties Questionnaire were completed by a clinical group consisting of 327 adolescents aged 12-19 years. Data were analyzed through path analysis. The results showed a positive relationship between negative self-concept and both behavioral and emotional problems, as well as a negative relationship between positive self-concept and emotional problems. In conclusion, the result of this study suggests that a clinical youth group has a similar relationship between self-concept and problem behavior as do young people without psychopathological problems; where a negative self-concept is associated with more- and a positive self-concept is associated with less problem behaviors. The study's results accentuate the importance of including both interpersonal and intrapersonal aspects when problem behavior is investigated and treated.